Novellresan i september: Sammanfattning av Barndomslandet

Under september månad har vi i Novellresan 2024 ägnat  oss åt texter som skildrar barndomen. 

Jag läste tre noveller av Astrid Lindgren och gillade dem (förstås) alla. Dessutom hann jag precis med en novell av Katherine Mansfield, vars noveller jag också är förtjust i.

Om du vill får du gärna lägga in länkar här i inlägget till det du läst och skrivit om, så kan vi lättare klicka oss runt och ta del av varandras läsupplevelser.

I novellen "I skymningslandet" möter vi pojken Göran som inte kan gå på grund av sitt dåliga ben. Hela dagarna ligger han i sängen och läser eller ritar. Han märker att hans mamma är ledsen för det där med benet. Men varje kväll i skymningen händer det något fantastiskt. Då kommer nämligen Herr Liljonkvast och tar med Göran till Skymningslandet, där allt är möjligt och inga begränsningar spelar någon roll. 

"Prinsessan som inte ville leka" handlar om prinsessan Lise-Lotta som inte vet hur man leker. Hon har massor med fina leksaker och en vacker slottsträdgård att vara i, men hon har inga andra barn runt sig. En dag upptäcker hon en liten gallergrind längst nere i trädgården, och där - på andra sidan - står en flicka i rutig klänning med en docka i famnen. 

I "Allrakäraste syster" har Barbro fått en lillebror, och hennes mamma verkar tycka mer om lillebror än om Barbro. Men Barbro har en hemlighet. Hon har en tvillingsyster som bor i den Gyllene Salen under marken vid rosenbusken. Systern heter Ylva-li och hon kallar alltid Barbro för Allrakäraste syster. Tillsammans leker de med sina hundar Ruff och Duff, badar och rider genom landskapet på sina hästar Guldfot och Silverfot.

Jag läste också "The Voyage" av Katherine Mansfield, en novell om flickan Fenella som går ombord på en båt för att tillsammans med sin farmor resa hem till henne och farfadern. Som läsare förstår man snart att Fenellas mamma har dött, och resan över vattnet blir som en symbol för en ny start i livet. Briljant, som alltid när det gäller Mansfields noveller.

Hur har det gått med er novelläsning?

Tisdagstrion: Sápmi

Det har blivit dags för den allra sista tisdagstrion i Ugglan & Bokens regi. Visst känns det lite sorgligt, men det finns en tid och en plats för allt, och efter nu dryga fem år tycker jag det blivit dags att sätta punkt. Kanske kommer jag ändå att vara med ibland nu när Robert på Mina skrivna ord har lovat att ta över stafettpinnen. Kika gärna in hos honom för att ta del av kommande veckors teman!

Ämnet för veckans trio är Sápmi, vilket också passande nog är ett tema på den kommande Bokmässan i Göteborg. 

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips. 

1. Visst har jag läst en hel del böcker på temat Sápmi, men eftersom det också finns flera böcker jag inte läst men är nyfiken på, fick det bli dessa som tar plats i min trio. Först ut är Mats Jonssons alldeles nya serieroman Stinas Jojk utgiven på Alfabeta. Boken skildrar Stina Larsdotter, en samisk flicka som levde i mitten av 1800-talet. Stina slutade inte att växa och blev på grund av sitt ovanliga utseende uppvisad mot betalning både i ölhallar och salonger. Med tiden blev hon en driftig affärskvinna. 

2. Far inte till havet av Elin Anna Labba är jag också nyfiken på. Så här beskrivs boken på förlaget (Norstedts): 

När Ingá och Rávdná kommer hem till sommarlandet ligger byn redan under vatten. Utan att förvarna dem har Bolaget dämt upp sjön igen, och det som var en gång var ett sjösystem har blivit ett ogästvänligt hav. I djupet skymtar kåtornas tak när de ror ut för att rädda det som går.

Runtom dem kliver det moderna samhället närmare, men de nya elledningarna dras högt ovanför dem, utan att ansluta. I luften knastrar elen och fåglarnas kvitter försvinner.

När Rávdná bestämmer sig för att bygga ett riktigt hus, trots att hon egentligen inte får lov som nomadiserande same, blir den lilla familjen mer och mer distanserad från de övriga i byn. Och vattnet, det kommer obönhörligt tillbaka.

3. Till sist, Folk som sår i snö, Tina Harnesks roman som blev utsedd till Årets bok 2023. Den beskrivs så här (Bokfabriken): 

Ingen ska komma och berätta för Máriddja när hon ska dö och ingen kan dra ur 85-åringen sanningen om cancerdiagnosen hon fått.

Särskilt maken Biera måste hållas ovetande. Den enda hon kan anförtro sig åt är Siri, en växeltelefonist i den nya telefonapparatmaskinen som gubben skaffat bakom hennes rygg.

Kajs mamma är död utan att ha yppat sin hemlighet. Kan Norrbotten ge Kaj en plats att slå rot och kommer Mimmi våga be honom om det hon längtar efter mer än allt? För sägnen säger att ingenting får kallas vid sitt rätta namn för då kan allt gå förlorat.

Det börjar med andra ord bli hög tid att tjuvskjuta en älg. Och tända på en lada.

Tisdagstrion: Min, mitt eller mina i boktiteln

Den här veckan utgår tisdagstrion från temat "Min, mitt eller mina i boktiteln".

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Först ut i min trio kommer Barack Obamas Min far hade en dröm, en självbiografisk skildring av Obamas uppväxtår och hans sökande efter rötter och identitet.

2. Jag vill ha min hatt är en bilderbok av den kanadensiske författaren Jon Klassen. Med en stor dos humor skildras hur björnen letar efter sin hatt som kommit bort. Passar lika bra för vuxna som för barn.

3. Till sist, Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson. Märit stiger av tåget i Lund utan att riktigt veta varför. Här pluggade hon på sextiotalet och det var också här som hennes bror, Tok-Lars, bodde på anstalten Vipeholm. Märit inser att hon vill ta reda på vad som egentligen hände med honom och börjar söka efter sanningen. 

Tisdagstrion: Kropp & själ (i handling, titel eller på omslag)

Kropp och själ är temat för veckans tisdagstrio, och det går lika bra om något av orden återfinns i bokens handling, titel eller på omslaget.

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Jag höll mig till kropp & själ i böckernas titlar, och först ut i min trio är Jokha Alharthis roman Himlakroppar. Romanen beskriver livet i en by i Oman, från 1900-talets början fram till nutid. Tre systrar växer upp och får helt olika liv: Maya gifter in sig i en välbärgad familj, Asma gifter sig av plikt, och Khawla trotsar sin familjs vilja och väntar i åratal på mannen hon älskar. 

2. Philippe Claudels Grå själar är en kriminalroman som tar sin början 1917. I en fransk småstad hittas en tioårig flicka mördad, bara kilometer från fronten där människorna dör i första världskrigets skyttegravar.

3. Sjuka själar av Kristina Ohlsson är en skräckroman med personer som försvinner, en prästgård och nedgrävda järnkors. En extra dimension för mig är att boken utspelar sig i Kristianstad där jag (och Kristina Ohlsson) växte upp. 

Augusti 2024

Augusti var en ganska blygsam läsmånad, men jag ägnade ändå mycket tid åt litterära ting, eftersom jag hade förmånen att tillbringa en vecka i Oxford på en litteraturkurs om systrarna Brontë.

På kursen fokuserade vi på Charlotte Brontës Jane Eyre, Emily Brontës Wuthering Heights, och så Anne Brontës The Tenant of Wildfell Hall som var den av romanerna jag läste under augusti månad. Annes böcker är skrivna i en mer realistisk tradition, medan de andra två romanerna är mer gotiska, vilket jag får erkänna tilltalar mig mer. Samtidigt kan man säga att Annes roman kanske var den mest modiga, eftersom den handlar om en kvinna som tar sitt barn med sig och flyr från sitt äktenskap, ett ställningstagande som var närmast otänkbart på den tiden. 

Bara att befinna sig i Oxford med alla sina litterära kopplingar är en ren fröjd. På Christchurch College där jag bodde var Alice in Alice i Underlandets verkliga förlaga dotter till The Dean, Lyras bänk från Philip Pullmans universum står i Oxfords botaniska trädgård, i staden finns länkar till Tolkien, CS Lewis och många andra. 

Också att bo på ett college och vistas i de historiska miljöerna är en fantastisk upplevelse (här finns ju också kopplingar till Harry Potter):

Det blev inte bara fokus på Oxford under månaden, även om det nästan känns så. Temat i Novellresan 2024 var 1800-talets London, så även om jag höll mig kvar i England förflyttades läsningen till huvudstaden. Jag hann inte riktigt med de noveller jag tänkte mig, men här kan du läsa om de som blev lästa, exempelvis två om Sherlock Holmes.

Månadens sista bok blev The Call of the Wild av Jack London, den allra sista boken i bokcirkelns tema om djur. Jag gillar den här korta men riktigt spännande boken om hunden Buck, som tas ifrån sin behagliga tillvaro på en farm i Kalifornien och får ett hårt uppvaknande som slädhund i ett arktiskt landskap.

Efter att jag kom hem från Oxford började jag direkt läsa Philip Pullmans La Belle Sauvage, som utspelar sig när Lyra bara är en bebis, innan händelserna i Pullmans briljanta trilogi The Northern Lights. Det gick alltså inte så bra att slita sig från Oxford. 

Boken inleds med en beskrivning av The Trout i Wolvercote där huvudpersonen Malcolm Polstead bor och arbetar på föräldrarnas pub. Också Godstow Abbey och Port Meadow är viktiga platser i romanen, och jag är glad att jag också hann med en vandring dit en eftermiddag under min Oxfordvecka:

Tisdagstrion: Beatles

Veckans tisdagstrio tar bandet The Beatles som sin utgångspunkt. Som vanligt får du tolka ämnet precis som du vill, men det skulle ju exempelvis kunna handla om författare/huvudpersoner som heter som bandmedlemmarna, låttitlar/textrader om återfinns i böcker, eller kanske rentav en felstavad skalbagge - beetle. Du bestämmer!

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Jag inleder med en författare som heter som en bandmedlem i förnamn, nämligen Paul Auster och hans New York-trilogin. Böckerna i den här romansviten är både ett slags deckare och metafiktion, till exempel i en lek med identiteter. Redan i första delens inledning blir deckarförfattaren Quinn uppringd av någon som vill prata med detektiven Paul Auster. 

2. Mitt nästa tips är en roman som fått sitt namn efter en Beatles-låt, nämligen Norwegian Wood av Haruki Murakami. Låten omnämns redan i romanens inledning, när Toru Watanabe sitter på ett plan och får höra en orkesterversion av Beatles-låten. Genast förflyttas han i tankarna till sextiotalet och tiden han tillbringade med sin klasskamrat Kizuki och dennes flickvän Naoko. Jag gillar både låten och boken.

3. Till sist, Stargate av Ingvild H. Rishöj, där titeln (i alla fall nästan) har Ringo Starrs efternamn i sig. Boken berättas av flickan Ronja vars pappa är alkoholist. Ronja och hennes storasyster Melissa får mestadels klara sig själva, och när pappan missköter ett tillfälligt jobb som julgransförsäljare tar Melissa över arbetet. Också Ronja får en viktig uppgift. 

Novellresan i september: Barndomslandet

September är här och därmed är det dags att presentera ett nytt tema i Novellresan 2024. 

Under den här månaden ska vi läsa noveller som utspelar sig i "Barndomslandet." Det kan till exempel innebära noveller som är skrivna för barn, eller helt enkelt noveller som skildrar något som har med barndomar att göra.

Läs en av novellerna jag tipsar om, läs flera eller läs alla - du väljer! (det går förstås också lika bra att läsa helt andra noveller på temat). 

Noveller:

Stig Dagerman, Snöblandat regn 

Tove Jansson, Det osynliga barnet

Astrid Lindgren, I skymningslandet

Astrid Lindgren, Prinsessan som inte ville leka

Bodil Malmsten, "Morfar och statistiken" (ur Svartvita bilder)

Bodil Malmsten, "Mitt livs värsta julafton" (ur Svartvita bilder)