måndag 14 december 2015

Läs en novell, eller flera

Den senaste tiden har jag varit fullt upptagen med att läsa in mig på de nominerade böckerna till Augustpriset och dessutom har jag skrivit klart min Masteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap (ni anar inte så skönt det ska bli att slippa jobba och plugga samtidigt!).

Vad jag därför inte haft så mycket tid till är min utmaning Läs en novell. Den går ut på att pricka av noveller enligt beskrivningarna på en lista - för att klara utmaningen ska man läsa minst 20 av 40 möjliga noveller (klicka här för att läsa mer om utmaningen och kanske delta du också?).

Men bara för att jag har legat på latsidan betyder ju inte det att de andra deltagande bloggarna har gjort det... Här följer en lista med exempel på noveller som det lästs och skrivits om i utmaningen - en ganska trevlig blandning, eller hur?

Endast Eböcker: Ormblomman från Samaria av Håkan Nesser
Hanneles bokparadis: Guldbaggen av Edgar Allan Poe
Vadviläser: Tjänsteanden av Selma Lagerlöf
A ROOM OF MY OWN: Mormor gråter av Jonas Gardell
Sockerslott: Detected by the Camera av L.M. Montgomery
Det här har jag läst: Döden i floden av Agatha Christie
Kerstins bokblandning: Dödens ö av Catharina Kjellberg
Mest Lenas godsaker: Ulf gråter av Martina Montelius
Kajsas bokblogg: Ett vattentätt alibi av Agatha Christie
Läserskan: Ojura av Sina Stoor
Feministbiblioteket: massor av tips här!
En kattslavs dagbok: Miljonpundsedeln av Mark Twain
Klimakteriehäxan: Jumping Monkey Hill av Chimamanda Ngozi Adichie
På livets trassliga bastmatta:The Bride Roses av L.M. Montgomery
The owl and the pussycat: Den blå pelargonen av Agatha Christie
Mitt bokintresse: Sömnen av Haruki Murakami
Västmanländskans bokblogg: Spår i snön av Jonas Karlsson

Nu är jag väldigt sugen på att ta tag i novelläsningen igen.

_____________________________________________________________


söndag 13 december 2015

Bokbyte i bokcirkeln

I veckan som gick hade vi den sista bokcirkeln för terminen. Vi hade läst Julie Otsukas När kejsaren var gudomlig, en roman som handlar om den japanska befolkningen i Kalifornien som sattes i interneringsläger efter attacken vid Pearl Harbor. En bok med ganska få sidor men med ett stort och väl skildrat innehåll.

Över julen ska vi läsa Ann Heberleins bok Det var inte mitt fel: om konsten att ta ansvar, en bok som en ju kan ana kommer att leda till intressanta diskussioner.

Någon som läst?

Söndagens smakbit - Styr din plog över de dödas ben

Det är redan söndag och alltså dags för den som vill att dela med sig av en boklig smakbit hos Flukten fra virkeligheten. 

Min smakbit är hämtad ur Olga Tokarczuks roman Styr din plog över de dödas ben. Boken handlar om Janina Duszejko som bor i ett ensligt beläget hus på den polska landsbygden. Hon ägnar sig åt att titta till grannarnas hus som står tomma över vintern, i hemmet har hon på teven med väderleksrapporterna dagarna igenom och hennes största intresse är astrologi. Med andra ord är hon en intressant huvudperson. En dag påträffas en av grannarna död och Janina dras in i händelserna.

Smakbiten kommer från när Janina tar sig in i den avlidne grannens hus (som hon kallar för Storfot):

Väggarna i hallen försvann bakom travar av ojämnt huggna vedträn. Det kändes allt annat än ombonat, för att uttrycka det milt. Smutsigt och ostädat. Överallt trängde lukten av fukt, trä och jord fram - drypande och lystet. Väggarna inpyrda sedan åratal med tjocka lager av rök från den öppna spisen.
     Köksdörrens stod på glänt och jag såg med en gång Storfots kropp som låg på golvet. Knappt hade min blick nuddat vid den förrän den ryggade tillbaka. Det dröjde innan jag vågade se åt det hållet igen. Det var verkligen ingen vacker syn.
     Han låg i en egendomligt förvriden ställning, med händerna kring halsen som om han försökt att få loss den alltför stramt sittande skjortkragen. Jag gick långsamt närmare, som hypnotiserad. Såg de öppna ögonen som stirrade mot något under bordet. Det smutsiga linnet var sönderslitet i halsen. Det såg ut som om koppen utkämpat en strid mot sig själv och vunnit - förlorat. Jag blev stel av Fasa, blodet frös i mina ådror och jag kände hur det liksom drog sig tillbaka någonstans djupt ner i mitt innersta. Så sent som i går hade jag fortfarande sett den kroppen leva.

Än så länge är jag riktigt förtjust i boken och ser fram emot att fortsätta läsningen.

tisdag 8 december 2015

Astrid, Mio och Tegnérlunden

Jag har alltid tyckt mycket om Mio min Mio av Astrid Lindgren. Ni vet den om nioåriga Bo Vilhelm Olsson som är fosterbarn hos tant Edla och fabror Sixten på Upplandsgatan i Stockholm. Han verkar mest vara i vägen i sin fosterfamilj och sitter ofta på en bänk i Tegnérlunden och drömmer om hur det skulle vara att ha en riktig mamma och pappa.

En dag ber tant Lundin i fruktaffären honom  att posta ett brev åt henne. När han ska stoppa ner kortet i brevlådan börjar bokstäverna glöda och han ser att det är adresserat till Konungen i Landet i fjärran. Detta är början på äventyret där Bo Vilhelm blir Mio, får träffa sin fader konungen och möter den onda riddar Kato.

Under mitt Stockholmsbesök nyligen kom jag just till Tegnérlunden och fick se den fina statyn av Astrid Lindgren som står där:


I parken finns också en skylt i serien "Det litterära Stockholm", där man kan läsa det här utdraget ur Mio min Mio:

"Då började jag närapå gråta. Inte riktigt men närapå. Jag kände mig så ensam. Jag gick och satte mig på en bänk i Tegnérlunden. Där fanns inte en människa. Alla hade gått hem för att äta middag. Det var skumt i parken och det regnade lite. Men i husen runtomkring lyste det överallt.
... Jag fick för mig, att det satt barn tillsammans med sina pappor och mammor överallt där det lyste. Det var bara jag som satt här ute i mörkret. Ensam."



Ibland känns det som om Mio min Mio hamnar lite i skymundan för Astrid Lindgrens andra böcker som passar de lite större barnen, Ronja Rövardotter och Bröderna Lejonhjärta. Men boken om Mio borde lyftas fram precis lika mycket. Landet i fjärran ger boken en fin sagostämning och kampen mellan ont och gott gör boken spännande. Dessutom tycker jag om hur berättelsen i sig skänker tröst åt en pojke som från början har det svårt. 


Titel: Mio min Mio
Författare: Astrid Lindgren
Utgivningsår: ursprungligen 1954, nuvarande utgåva från 2003
Förlag: Rabén Sjögren
Antal sidor:184

________________________________________________________

måndag 7 december 2015

KAOS-utmaningen 2015 avklarad

Nu är jag i hamn med att ha läst 20 av 35 böcker på listan som finns hos Sagan om sagorna. I förra årets kaosutmaning prickade jag faktiskt in alla böckerna på listan, men den här gången tycker jag det har varit lite klurigare... Jag känner mig nöjd med mina tjugo, och kanske kan jag bocka av någon mer innan året är slut.

Hur går det för er?

  1. Läs en bok med ett djur på omslaget. En man som heter Ove av Fredrik Backman 
  2. Läs en bok vari det inte finns någon telefon. Mannen som planterade träd av Jean Giono
  3. Läs en bok som utspelar sig under vintern. Silverpojken av Kristina Ohlsson
  4. Läs en bok vars författare var under 20 när hen skrev den. 
  5. Läs en bok av en författare med initialerna M.M. 
  6. Läs en bok om gudar. Alkemisten av Paulo Coelho
  7. Läs en bok som inte utspelar sig i Europa eller USA. 
  8. Läs en bok med en huvudperson som bloggar. 
  9. Läs en bok som har en hbtq-huvudperson. De andra kvinnan av Therese Bohman
  10. Läs en bok som kom ut 2011. 
  11. Läs en bok på ett annat språk än svenska. Giving Up the Ghost  av Hilary Mantel
  12. Läs en bok vars titel innehåller fler än sju ord. 
  13. Läs en bok vars titel består av endast ett adjektiv. 
  14. Läs en bok där nycklar spelar en stor roll. Skymningslandet av Marie Hermanson
  15. Läs en bok om någon som pratar med djur. The Jungle Book av Rudyard Kipling 
  16. Läs en bok vars omslag är till största del grått. Nätternas gräs av Patrick Modiano
  17. Läs en bok vars omslagsbild består av ett mönster. Mira och Irma av Sabine Gruber
  18. Läs en bok vars filmatisering du såg innan du visste att det fanns en bok.
  19. Läs en bok med ett pronomen i titeln. Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson
  20. Läs en bok som till viss del (eller helt) utspelar sig på internet. 
  21. Läs en bok med idrottsanknytning. 
  22. Läs en bok om att resa. Fallers stora kärlek av Thommie Bayer 
  23. Läs en bok inom en genre du vanligtvis inte läser. Den döende flickanav Peter Erik Du Rietz (steampunk)
  24. Läs en svensk ungdomsbok. Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn 
  25. Läs en bok med en flagga på omslaget. 
  26. Läs en bok om en skolklass. 
  27. Läs en bok med en hund i. We Were Liars av E. Lockhart
  28. Läs en bok som handlar om ett föräldralöst barn. Alvernas liv av Muriel Barbery
  29. Läs en bok som utspelar sig på en annan planet (månen är också godkänt). Den lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry
  30. Läs en novellsamling. Det osynliga barnet av Tove Jansson
  31. Läs en bok från ett för dig nytt förlag. 
  32. Läs en bok som utspelar sig i Malmö. Hey Dolly av Amanda Svensson
  33. Läs en bok du fått av någon annan. 
  34. Läs en bok på vers. 
  35. Läs en bok vars titel är en allitteration (det vill säga: alla ord börjar på samma bokstav. Till exempel: Mio, min Mio.) Polis, polis, potatismos av Sjöwall Wahlöö
______________________________________________________________

torsdag 3 december 2015

2 x August

I förra veckan gick som bekant Augustgalan av stapeln i Stockholm, och galans namn till trots kan man ju inte påstå att Strindberg på något sätt var i fokus då.

Men när jag ändå var i Stockholm passade jag på att titta närmre på två skulpturer av just denne August (som jag för övrigt är väldigt förtjust i). Den första skulpturen finns i Tegnérlunden nära Blå tornet som var Strindbergs sista hem och nu inhyser Strindbergsmuseet (ett besök här rekommenderas!). Det är Carl Eldh som har gjort den här faktiskt enorma (!) skulpturen av författaren - Strindberg är som titan som kämpar sig fram mot ljuset och sanningen medan han slåss mot sina egna demoner. På sockeln som är som en klippa finns inristat citat och bilder från olika Strindbergsverk. Skulpturen är verkligen ett "statement", och den skapades också som ett minnesmärke över den kanske mest framgångsrike författaren i Sverige.



Men en skulptur som jag tycker mycket bättre om, är den som står på Mosebacke på Söder. Här är det den unge Strindberg vi möter:


Också den här skulpturen är skapad av Carl Eldh och det är förstås ingen slump att den står just här på Mosebacke - inledningen på romanen Röda rummet utspelar sig i de här kvarteren:

"Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparne hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarne bjöd ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne, som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren..."

Romanens Arvid Falk stod väl också ungefär här och såg ut över vattnet, även om utsikten då varken var så här modern eller så här novemberlik:



_______________________________________________________________

tisdag 1 december 2015

5 x Stockholmsbokhandlar + Cornelis

Under Stockholmsresan i förra veckan blev det förstås besök i några av stadens bokhandlar. Science Fiction Bokhandeln i Gamla stan har fin skyltning:


Adlibris har öppnat en fysisk butik - ljus och snygg inredning och internetpriser:


På Hedengrens vid Stureplan gillar jag speciellt uggleskyltningen:


Akademibokhandeln skyltar med bokjulgranar:


Tyvärr var Söderbokhandeln stängd när jag tittade förbi - om jag hade missförstått öppettiderna eller om det var stängt pga. Augustprisboksmälla vet jag inte:


Så jag gick och sa hej till polaren Cornelis istället:




________________________________________________________________
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...