Ugglans Quiz - Romaner med egennamn i titeln

Gillar du frågesport och böcker? Då är du välkommen att roa dig här en stund! Ugglans Quiz är ett återkommande inslag där jag sätter ihop ett antal citat från olika romaner. Din utmaning blir att se hur många citat du kan identifiera! När du vill kontrollera dina svar kikar du bara längst ner på sidan.

Dela gärna med dig i kommentarsfältet om hur det gick för dig, eller om du vill kommentera någon av böckerna som är med.

 

(Om du missade den förra omgången citat, kan du testa dig själv här.)

Alla citat den här gången kommer från romaner som har ett egennamn (för- eller efternamn, eller båda) i titeln. Lycka till!

1. "Hon var inte längre, åtminstone inte i realiteten, friherrinnan Wrangel - kaptenshustru, mor värdinna. Hon var hemmaboende äldre dotter till änkefru von Essen. Det var ett sorgligt arrangemang. Av så många skäl."


2. "- En vanlig jävla ek, sade pojken till trädet. Knappt femton meter hög, det är inte mycket att vara mallig för.
- Och inte är du hundratusen år heller.
- Knappt hundra, sade han och tänkte på sin farmor, som var nära nittio och bara en vanlig gnällig käring.
Namngivet, uppmätt och jämfört fjärmade sig trädet från pojken.
Men än kunde han höra hur det sjöng i den stora kronan, vemodigt och förebrående. Då tog han till våld och dängde den runda stenen, som han hade sparat så länge i byxfickan, rakt in i stammen.
- Där fick du så du teg, sade han."


3. "Jag gick omkring på stranden, djupt försjunken i betraktelser över min räddning, jag lyfte mina händer och gjorde tusen gester och åtbörder som jag inte kan beskriva, jag tänkte på alla mina kamrater som hade drunknat och på att jag var den ende som hade räddats. Ty de andra fick jag aldrig mer återse, och inte heller fann jag något spår efter dem, om jag undantar tre hattar, en mössa och två omaka skor."


4. "Nästa morgon när herr Björk gått till sitt arbete sätter hon sig vid hans skrivbord och författar ett avskedsbrev med sin vackra regelbundna handstil som hon slipat till fulländning i Norrmalms Kommunala Flickskola, någon gång i ett annat liv.
     Står mjölken och smöret framme hela dagen blir mjölken sur och smöret härsket. Dammsugarens specialmunstycken finns i plastlådan i städskåpet. Jag lägger fram bruksanvisningarna till tvätt- och diskmaskinen på diskbänken. Frysen är full. Glöm inte att frosta av kylen då och då. Din syster fyller år på torsdag i nästa vecka. Jag har köpt present från oss båda (ligger i mellangarderoben i sovrummet). Glöm inte att skicka den. Jag gör det inte. Jag tror det var allt, så hej med dig då.
                                                                                        Vivian"


5. "[Hon] stängde grinden och öppnade brevet. Inuti låg bara en papperslapp, som inte var större än kuvertet den låg i. På lappen stod det: "Vem är du?"
     Det stod ingenting mer. Där fanns inte någon hälsning och inte någon avsändare, ingenting annat än de tre orden, som var skrivna för hand och hade ett stort frågetecken efter sig.
     Hon tittade på kuvertet en gång till. Jodå - brevet var adresserat till henne. Vem kunde ha lagt det i deras brevlåda?"


6. "[Han] hade som vanligt stigit upp tio minuter tidigare. Han begrep sig inte på folk som försov sig och skyllde på att "klockan inte ringde". [Han] hade aldrig ägt en väckarklocka i hela sitt liv. Klockan kvart i sex vaknade han, och då gick han upp.
     Han hade satt på kaffebryggaren, med exakt samma mängd kaffe som han och hans fru tillsammans hade druckit varje morgon under de nästan fyra årtionden de bott här i radhuskvarteret."


7. "Äntligen stod prästen i predikstolen. Församlingens huvuden lyftes. Så, där var han ändå! Det skulle inte bli mässfall denna söndagen såsom den förra och många söndagar förut. "


8. [Han] är lång och mager och blek i ansiktet. Det är kanske för att han åt upp den där grodan. Men några som känner honom säger att han är så blek för att han röker cigaretter. Och det stämmer nog, för han går alltid och bolmar som ett lokomotiv när man möter honom. Men det värsta är inte hans magra, bleka ansikte. Nej. Det värsta är hans små gula ögon och hans långa smala fingrar. Med de där fingrarna går han och rycker loss hårtofsar på oss. Och så drar han oss i öronen och sticker oss ögonen, och en gång slog han ut en framtand på Jakob."

De rätta svaren:

1.Lena Einhorn, Siri. 2. Marianne Fredriksson, Simon och ekarna. 3. Daniel Defoe, Robinson Crusoe. 4. Jonas Gardell, Fru Björks öden och äventyr. 5. Jostein Gaarder, Sofies värld. 6. Fredrik Backman, En man som heter Ove. 7. Selma Lagerlöf, Gösta Berlings saga. 8. Ole Lund Kirkegaard, Gusten Grodslukare.