Och sen Paulette

Och sen Paulette av Barbara Constantine handlar om Ferdinand, en man i sjuttioårsåldern som bor ensam på en gård på den franska landsbygden. En dag när han är ute och kör springer en hund rakt ut på vägen framför bilen. Hunden kommer från grannhuset och när Ferdinand lämnar tillbaka den är det första gången han träffar Marceline, damen som är hans granne. När så en storm hotar att förstöra taket på Marcelines hus erbjuder Ferdinand henne att tillfälligt flytta in på gården, där de flesta rummen står tomma. Marceline accepterar förslaget.

 

Detta är upptakten på vad som ska utvecklas till en berättelse om gemenskap, vänskap och solidaritet. Marceline är nämligen inte den enda som flyttar in på gården. Snart får hon och Ferdinand sällskap av Guy, en man som nyligen har förlorat sin fru. Därefter flyttar de gamla systrarna Lumiére in, tätt följda av Muriel, en sjuksköterskestudent. Också en ung manlig student, Kim, blir en del av det charmiga kollektivet.

 

Jag tycker om att läsa om de här udda personligheterna som återfår livsglädjen när de hittar en alternativ form för att leva sina liv. De hjälps åt över generationsgränserna och varaktiga vänskaper utvecklas. Det känns hoppfullt att läsa om detta i en tid som mestadels präglas av egocentricitet och fokus på individens personliga utveckling.

 

Det enda jag har att invända mot romanen är att den rent språkligt hade kunnat ge mer. Texten erbjuder inget större läsmotstånd och formuleringarna faller emellanåt platt. Men trots detta tycker jag att Och sen Paulette är väl värd att läsa. Det är en charmig feelgood-roman som tar upp ett ämne som berör på djupet.

 

Titel: Och sen Paulette

Författare: Barabara Constantine

Översättare: Maria Bodner Gröön

Utgivningsår: 2013 (det franska originalet år 2012)

Förlag: Sekwa

Antal sidor: 268