Söndagens smakbit: Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona

På den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan man varje söndag dela med sig av en smakbit från den bok man för tillfället läser - och samtidigt få boktips från alla andras smakbitar förstås.

 

Den här söndagen vill jag bjuda på en smakbit från Anneli Jordahls alldeles nya roman Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona.

 

 Året är 1959 och den unga tjejen Mona har fått anställning som hembiträde hos en familj i Östersund. Hon vill se världen, hon vill dansa, och hon är alldeles uppfylld av längtan efter att hennes liv äntligen ska börja på riktigt.

 

Smakbiten kommer från när Mona sitter på tåget, på väg mot sitt första möte med Östersund:

 

Tankarna virvlade som tornseglare: Ni kan gro igen allihop där hemma, för jag har bestämt mig, resa och se världen, det ska jag. Engelska ska jag lära mig så jag kan prata utan att staka mig. Jag vill alltid vara en nypåstigen i en brandgul rälsbuss som rör sig likt en jätteödla mellan björk och tall, dunka-dunka-dunk i bröstet, vibrationer i underlivet, genom vitsippsdungar och myrmarker, mot storstaden, kaféer och danspalats, i den rytmen vill jag leva (s. 12-13).

 

Boken handlar mycket om musik, men också om klasskillnader. Redan från början anar man att Monas framtid inte kommer att te sig riktigt som hon vill...