Ugglans Augustquiz

Det var ett tag sedan jag knåpade ihop ett quiz här på bloggen, men eftersom jag är en av årets Augustambassadörer tycker jag att ett Ugglans Augustquiz vore på sin plats.

Det finns åtta frågor att roa sig med och alla handlar den här gången om böcker som någon gång har vunnit Augustpriset för Årets svenska skönlitterära bok (om du vill ha listan med vinnare som hjälp, hittar du den här).

Din uppgift är att lista ut från vilken bok och vilken författare följande inledningsmeningar är hämtade?

Som vanligt hittar du de korrekta svaren längst ner på sidan, och om du blir sugen på att göra fler av Ugglans Quiz hittar du dem här.


1. Ester Nilsson hette en människa. Hon var poet och essäist med åtta förtätade broschyrer bakom sig vid trettioett. Egensinniga enligt vissa, lekfulla enligt andra, de flesta hade aldrig hört hennes namn.
     Med fördömande exakthet förnam hon verkligheten inifrån sitt medvetande och levde enligt ambitionen att världen var såsom hon upplevde den. Eller rättare sagt att människorna var gjorda sådana att de erfor världen såsom den var om de bara var uppmärksamma och inte ljög för sig själva. Det subjektiva var det objektiva och det objektiva var det subjektiva. Så såg i alla fall hennes strävan ut.


2. Den 5 april 1768 anställdes Johann Friedrich Struensee som den danske konungen Christian den sjundes livläkare, och avrättades fyra år senare.


3. "Vem är du?" frågar min syster.
     Hon är känsligare än de andra, det är bara hon som någonsin anar min närvaro. Nu ser hon ut som en fågel där hon står med halsen sträckt och spanar ut mot trädgården. Hon har bara en grå morgonrock över det vita nattlinnet och hon tycks inte märka att nattens frost dröjer kvar. Morgonrocken är öppen och skärpet hänger löst i en enda ögla. Det ligger som en tunn stjärtfjäder på kökstrappan bakom henne.
     Hon vrider på huvudet i en knyckig rörelse, lyssnar ut mot trädgården och väntar på svar. När det inte kommer upprepar hon sig, ängsligare nu och med gällare röst:
     "Vem är du?"


4. Där är far, tänkte jag. Mitt i molnet som aldrig tar slut.
     Sitter och skumpar på farfars gamla Ferguson med njurbältet åtdraget och blir grå i håret och kommer hem och luktar mull - för att han inte har något val. För att det är den här plätten vi har, den här lilla biten jord, de här tunnlanden odlat. Slåttersjön som dikats ur och blivit till åker och vall, Korpmyren som ryker som aska och fnöske så snart torkan sätter in, torvmarken som plötsligt kan slå eld och ligga och pyra utan att synas, förtära allting underifrån tills man gräver gravar och skär av.
     Det är vår bit. Vi har ingen annan.
     Jorden som solen och korparna ser.
     Biten under himlen där reaplanen ritar kors.


5. Ett ljud. Hon vaknade av det. Klockan var fyra på morgonen. Fyra noll två med klockradions röda pinnar. Rummet var gråljust. På fönsterrutorna  låg ett randmönster av regndroppar och utanför ångade fukten ur gräsmassan.
     Hon blev inte rädd. Men vaksam. Nu hörde hon vad det var: en bilmotor på lågt varv. Ingen kunde ha ärende upp till henne så tidigt. Saddie som låg på fårskinnet nedanför hennes säng sov fortfarande. Hon var tretton år och ganska döv.
     En bildörr smällde. En till. Minst två personer alltså. Och så denna tystnad. Inga röster.
     Hon sov med ett hagelgevär intill sig.


6. West Tisbury
    Martha's Vineyard, Mass, USA
    15 juli 1994

Kära fröken Fågel.
     Jag vill först tacka för ert besök som har efterlämnat många dyrbara minnen och förhoppningsvis har givit er svar på några av era frågor. Namnforskningen ligger liksom de flesta verksamhetsfält långt bortom min horisont, men i ert fall är det svårt att inte dra samma slutsats som ni: att ni har fått behålla kvinnans efternamn. Mitt eget är precis som ni gissade den angliserade formen av vår anfaders tyska dopnamn.
     Liksom den första Barefoot har jag nått en mycket hög ålder, men priset man betalar kallas ensamhet. Om er gissning visar sig stämma, skulle ni vara min närmsta levande släkting på fädernet.


7. Våren ligger öde.
Det sammetsmörka diket
krälar vid min sida
utan spegelbilder.

Det enda som lyser
är gula blommor.


8. Vid vilken tidpunkt efter att en människa har försvunnit, kontaktar man polisen? Maj vet inte. Hon står i det anonyma, prydliga hotellrummet med sina dubbla gardiner - tunga styva i beige blommönstrad kretong och så de fördragna vita storerna - är de lite gulsolkiga av nikotin? Nu är du änka. Nej! Tomas kommer snart. Ett svagt brus från vattenledningen - någon nattsuddare är fortfarande vaken. Strax före ett. Gå och lägg dig, Maj. Vila en stund.

Svaren:

1. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson 2. Livläkarens besök av Per Olov Enquist 3. Aprilhäxan av Majgull Axelsson 4. Korparna av Tomas Bannerhed 5. Händelser vid vatten av Kerstin Ekman 6. Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren 7. Sorgegondolen av Tomas Tranströmer 8. Liv till varje pris av Kristina Sandberg.