Ordbrodösen

Efter att ha läst massor av hyllningar av Anna Arvidssons debutroman Ordbrodösen, blev jag så nyfiken att jag var tvungen att låta boken gå före annat som väntade i läshögen. Och det är verkligen en riktigt bra historia.

Alba tillhör en släkt där kvinnorna är ordbrodöser - genom att skriva ner uppmaningar har de kraften att styra andras tankar och handlingar. Bara detta att superkraften som boken centreras kring har med ordens makt att göra, är ju faktiskt riktigt coolt.

På sin artonårsdag är det meningen att Alba ska genomgå en ceremoni som inträdesprov för att bli ordbrodös. I flera släktled bakåt har hon starka ordbrodöser och alla förväntar sig att Alba ska följa i sina företrädeskors fotspår. Men någonting går snett och Alba misslyckas oförklarligt med provet.

Istället för att som planerat gå i lära,  skickas hon till Lo, en släkting i Stockholm som ville bli ordbrodös men som visade sig vara adopterad och därför inte hade kraften. Hos henne ska Alba vara tills släkten kommit fram till vad de ska göra åt situationen. Lo har en dotter som heter Klara och redan från början får Alba och Klara bra kontakt med varandra.

Det är Alba, Lo och Klara som börjar nysta i oklarheterna och som kommer fram till att allt nog inte är som det först verkade. Härifrån är Ordbrodösen en riktig bladvändare. Förutom spänningen och det fascinerande kring själva idén med ordbrodöser, tycker jag om hur Arvidsson skildrar vänskap och släktband. Det går helt enkelt inte att sluta läsa den här boken, när man väl har börjat.


Titel: Ordbrodösen
Författare: Anna Arvidsson
Utgivningsår: 2017
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 328