Jag ska villigt erkänna att den största anledningen till att jag ville läsa Vänskap & varma tassar: berättelser om människans bästa vän var att Stina Stoor har skrivit en av novellerna i samlingen. En mycket bra anledning, om du frågar mig.
Men boken innehåller tio olika texter, författade av lika många skribenter. Här finns en bedårande text av Majgull Axelsson, där den kvinnliga huvudpersonens hund Molly återvänder efter döden. Huvudpersonen, Molly och den nya terriern i familjen, Svea, ger sig ut på en flygtur tillsammans. De mjukar upp sig lite först, och sen sträcker de ut och lyfter från marken, i nyfunnen gemenskap och symbolisk acceptans av situationen med en ny hund i familjen.
En annan av samlingens noveller som jag är extra förtjust i är Sara Paborns "Sällskapskorv". Den handlar om hur familjen skaffar hunden Sigrid, en fransk bulldog. Kanske går det inte så bra för Sigrid och hennes matte på valpkursen, men genom hunden återfinner kvinnan förmågan att betrakta omgivningen mer som ett barn. Hon nöjer sig med den lilla platsen, lägger märke till detaljer som nyckelpigor på gulnade grässtrån och finner lugnet inom sig.
Och så var det ju det där med Stina Stoors novell. "Hundhålen" i novellens titel syftar på de gropar där pojken i berättelsen hittar benrester och döda djur, något som skrämmer honom. Här ses hundarna som arbetsdjur - pappan i familjen anser att hundarna enbart är till för jakt. Men ändå kan pojken inte låta bli att älska Peggy - "Peggy-piluttan, Peggy-skruttan, Peggy-puff, lilla Peggy-buff." När pojken inte kan hitta Peggy dras han förstås till hundhålen.
Som vanligt blir jag helt golvad av Stina Stoors språk och av den dramatik som hela tiden anas mellan raderna. Jag passar också in Stoors novell i Läs en novell III, på nr. 20, "Läs en novell av en favoritförfattare."
Titel: Vänskap & varma tassar: berättelser om människans bästa vän
Författare: Majgull Axelsson, Göran Greider, Johan Hilton, Anneli Jordahl, Martin von Krogh, Sara Paborn, Stina Stoor, Carl Otto Werkelid, Klara Zimmergren, Helena von Zweigbergk.
Utgivningsår: 2018
Förlag: Brombergs
Antal sidor: 134
Den här vill jag också hemskt gärna läsa. Särskilt nu efter att ha läst din recension :)
SvaraRaderaVad kul! Klart läsvärd bok även för mig som har katter och inte hund (även om jag är ganska sugen på att skaffa hund emellanåt).
SvaraRaderaStina Stoor, kul!
SvaraRaderaHon är alltid bra!
Raderamåste läsas, förstår jag. tack för tips!
SvaraRaderaVarsågod! :-)
Radera