Jag har läst Brown Girl Dreaming av årets ALMA-pristagare Jacqueline Woodson. Boken är en självbiografisk skildring i diktform, och den är något av det bästa jag läst på länge.
Vi får följa med till Woodsons tidiga barndom i Greenville i South Carolina, och vidare till uppväxten i New York. Vi får möta morföräldrarna som Jacqueline och hennes syskon emellanåt bor hos, och den ensamstående mamman som arbetar för att försörja familjen. Både Greenville och New York är viktiga platser för Woodson och verkar ha en stor del i att hon blev den person hon blev.
Som läsare kommer man oerhört nära det som Woodson beskriver, förmodligen för att diktformen skalar av allt det onödiga och fokuserar på de viktiga ögonblicksbilderna: detaljerna, dofterna och känslorna. Jag kan riktigt känna smaken av majsbröd, höra syrsornas sång och känna den röda jorden mellan mina fingrar.
Utanför barnens lilla värld pågår de stora skeendena: de svartas kamp för frihet är förstås en viktig bakgrund för att förstå Woodsons plats i världen.
Boken är också en skildring av hur Woodson blev författare. Jacqueline tyckte inte hon hade någon speciell talang, men hon var bra på att ljuga och att hitta på berättelser och detta ledde henne till orden:
"How can I explain to anyone that stories
are like air to me,
I breathe them in and let them out
over and over again."
I maj ger Natur & Kultur ut Brown Girl Dreaming på svenska.
Titel: Brown Girl Dreaming
Författare: Jacqueline Woodson
Utgivningsår: 2014
Förlag: Puffin
Antal sidor: 349
låter intressant...
SvaraRaderajag gillar Merethe Lindstrøm: http://hannelesbibliotek.blogspot.se/2018/05/kyssen-av-merethe-lindstrm.html
Jag har inte läst nåt av henne, så tack för tips!
Radera