Litteraturpristolvan: Glöm mig av Alex Schulman

Årets bok är ett av prisen i Litteraturpristolvan. Det är ett ganska nytt pris och det finns hittills bara en handfull vinnare. En av dem är Alex Schulman med boken Glöm mig, som blev den bok jag valde att läsa till utmaningen. 

Boken bygger på Alex Schulmans eget liv och handlar om förhållandet till hans mor, Lisette Schulman, som har svåra alkoholproblem. 

Boken inleds med en scen där Alex är på väg till familjens torp i Värmland, där mamman har låst in sig och druckit flera dagar i sträck. Alex är fylld av beslutsamhet. Han har kontaktat ett behandlingshem och ska försöka övertala mamman att skriva in sig. Han vill så gärna få tillbaka den ljusa och glada mamma han minns från den tidiga barndomen.

Glöm mig är en gripande skildring om en mor och en son, om hur alkoholen kan förstöra människors liv. Men också om medberoende och förnekelse, och till slut försoning.

Skildringen känns ärlig och självutlämnande. Naturligtvis vet Schulman vad han talar om, och hans bok ger oss insikt i hur det kan vara att växa upp i en familj där man hela tiden sopar undan problemen och inte på många år vågar konfrontera mamman om hennes drickande. 

Samtidigt måste jag erkänna att jag känner mig smått kluven. Jag tycker faktiskt att skildringen känns för privat. Boken kallas för en roman, men det är uppenbart att alla personerna i boken faktiskt finns på riktigt. Jag kan inte låta bli att tänka att Schulmans familjemedlemmar - döda, levande och barn som ska växa upp - kanske inte vill få sin historia berättad på det här sättet. 

Men visst är Glöm mig fängslande läsning, något annat kan jag inte påstå. Boken har ett driv framåt och jag läser snabbt för att få veta hur det ska gå.

Titel: Glöm mig

Författare: Alex Schulman

Utgivningsår: 2016

Förlag: Bookmark

Antal sidor: 255