Sidor

söndag 1 maj 2022

April 2022

Maj är redan här, och det har blivit dags att blicka tillbaka på april månads läsning.

Jag inledde månaden med att läsa Tigermannen av Eka Kurniawan, och kunde därmed bocka av Indonesien i Jorden runt på 100 böcker. I romanens början hittas en av männen i byn mördad, med strupen avsliten på ett bestialiskt sätt. Snart uppdagas att den skyldige är den unge Margio. Hans kropp sägs vara i besittning av en mytisk vit tiger (eller är han kanske bara driven av hat), och han har faktiskt bitit strupen av mannen. Vi får ta del av Margios historia: fattigdomen, den brutale fadern och modern som inte önskade sig det liv hon fick. Vi läser också om moderns nyfunna lycka, vilken i sin tur leder till Margios olycka i kärlek. Det här är en bok med fängslande människoöden, färgad av indonesisk kultur, folkliga traditioner och mystik. Riktigt läsvärd.

I bokcirkeln läste vi Män i min situation av norske Per Petterson. Den här boken får nog kallas för en Osloroman. Här finns massor av platsnamn och beskrivningar av staden, och om man kan sitt Oslo gissar jag att det går fint att följa huvudpersonen längs huvudstadens gator. Romanen handlar om en vilsen medelålders man, som verkar ha stängt av sina känslor. Man förstår att nästan hela hans familj har dött i en tragisk brand på ett kryssningsfartyg, och dessutom har hans fru och mamman till hans tre döttrar lämnat honom. För mig är den största behållningen av boken hur den är skildrad. Jag gillar verkligen Pettersons språk, med långa meningar och spännande bildspråk. Läsningen bjuder på motstånd, informationen pytsas ut lite i taget, och det uppskattar jag. 

Nästa bok i bokcirkeln är Modersmjölken av Nora Ikstena. Den ser jag fram emot att läsa.

En annan  bok jag hann med i april var Marlen Haushofers Vi dödar Stella. Det här är en kort och intensiv roman, som nästan ger en klaustrofobisk känsla. Historien berättas genom Annas ögon, en medelålders kvinna som är gift och har två barn. Hon har ett stramt och känslokallt språk, vilket precis speglar den personlighet som Haushofer målar upp. Anna vill inte se det som händer runt henne. Fasaden utåt är viktig, så viktig att hon bortser från att hennes man bedrar henne. Också inom familjen är det som att en fasad ska upprätthållas, och familjemedlemmarna är nästan som främlingar för varandra. Stella, dottern till en av mammans bekanta, kommer och bor hos familjen. Mannen i familjen dras till vackra kvinnor och Stella är inget undantag. Läsaren förstår tidigt att det inte kommer att sluta väl för Stella, eller för någon av dem, men Anna förnekar till och med vad som händer för sig själv, in i det sista.

Jag har också läst en grafisk roman, nämligen När vi var samer av Mats Jonsson. Boken handlar om hur Mats själv forskar i sin egen samiska historia. Det visar sig nämligen att han härstammar från en släkt av skogssamer, vilket verkar ha hållits hemligt eller på något sätt glömts bort genom generationerna. Varför är det så, och varför vet hans släkt så lite om sin egen historia? Genom svartvita tecknade serierutor får jag följa Mats egna efterforskningar, och resultatet är både en skildring av författarens personliga släkthistoria, samtidigt som det är en bredare tecknad historia om samerna i Sverige. 

Förutom att själv läsa har jag också lyssnat på när andra har pratat om sina böcker. Det var meningen att jag skulle ha lyssnat till Helena von Zweigbergk, men det författarbesöket blev tyvärr inställt på grund av sjukdom. Jag hoppas hon kommer tillbaka till hösten istället. Men jag har i alla fall varit på Litteralund, en konferens för barn- och ungdomslitteratur. 


På Litteralund fick jag lyssna till flera favoriter och fick också bekanta mig med nya författarskap. Till exempel var Sara Bergmark Elfgren där och pratade om Grim, och jag lyssnade på Jujja Wieslander, Anna  Wolz och Jacqueline Woodson. Den senaste Alma-pristagaren var också på plats - Eva Lindström verkar vara precis så där underfundig som hennes bilderböcker är:


I veckan var jag på en konsert med tydlig litterär anknytning. Ellen Sundberg har tonsatt dikter av Bodil Malmsten, och det var spännande att höra hennes ord i musikalisk tappning. Förutom att jag gillade själva konserten, blev jag riktigt sugen på att plocka fram Malmstens dikter som jag inte läst på länge.


Det var april, så nu hoppas jag att också maj blir en bra läsmånad. 

2 kommentarer :

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...