Till bokcirkeln läste jag om en gammal favorit, nämligen Olive Kitteridge av Elizabeth Strout. I olika kapitel - nästan som noveller - målar Strout upp livet i den lilla kuststaden Crosby i Maine. Vi får möta många av stadens invånare, men i centrum står ändå Olive, en pensionerad matematiklärare, gift med apotekaren Henry. Jag gillar verkligen hur jag får pussla ihop den här boken till en helhet. Ibland är det Olive själv som ett kapitel handlar om, men det kan lika gärna vara en annan av stadens invånare som är i centrum, och kanske det bara nämns att Olive och Henry passerar, eller att någon haft Olive som lärare i skolan. En riktigt bra bok.
Jag har bestämt mig för att försöka läsa lite fler klassiker och romaner på engelska under året, och med Graham Greenes The End of the Affair slog jag två flugor i en smäll. Boken handlar om den tragiska kärlekshistorien mellan författaren Maurice Bendrix och Sarah, en kvinna som är gift med tjänstemannen Henry Miles. Efter att Maurice är nära att dö i ett bombanfall under Blitzen, lämnar Sarah plötsligt honom. Senare kontaktar Henry Maurice för att han misstänker att Sarah är otrogen. Maurice blir själv svartsjuk och övertalar Henry att anlita en privatdetektiv för att ta reda på vad Sarah egentligen har för sig. Jag gillade verkligen den här boken, trots den ganska mörka stämningen.
Jag läste också en bok från en genre jag normalt inte läser så ofta, nämligen Anders Hansens Depphjärnan: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Boken är populärvetenskaplig och handlar precis om det som titeln avslöjar, alltså hur våra hjärnor rent genetiskt är konstruerade, och varför det inte är så konstigt att vi ibland drabbas av depressioner och ångest. Riktigt intressant, tyckte jag.Den sista boken jag hann med i februari var nästa bokcirkelbok (till marsträffen). Alyson Richmans historiska roman, En förlorad kärlek, är en kärlekshistoria som utspelar sig under andra världskriget. Lenka är en ung konststudent i Prag och strax före andra världskrigets början träffar hon sin stora kärlek Josef, som hon också gifter sig med. Krigets omständigheter gör att de skiljs åt, men de glömmer aldrig varandra. Boken skildrar andra världskrigets hemskheter, men faktiskt på ett inte alltför explicit sätt, vilket jag kan tycka känns ganska skönt, och det är verkligen en gripande historia.
Mars läsning har jag inlett på bästa vis, med en bok som verkar riktigt lovande. Men mer om detta när jag summerar läsningen i slutet av månaden.
gillar Strout
SvaraRaderaJa, visst är hon bra!
Radera