Sidor

söndag 8 december 2013

Söndagens smakbit - Och sen Paulette

Den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten bjuder varje vecka på En smakebit på søndag. Man ger helt enkelt ett smakprov från en bok man för tillfället läser - på det viset kan man hoppa runt på alla deltagande bloggar och få lite nya lästips!
 
Den här söndagens smakbit hämtar jag från en fransk roman av Barbara Constantine. I hennes Och sen Paulette kretsar handlingen kring Ferdinand, en man i sjuttioårsåldern, som efter att hans son med familj flyttat ut nu bor ensam på en stor gård.
 
Och sen Paulette
 I romanens inledning stöter Ferdinand på en hund som visar sig tillhöra Marceline, damen i grannhuset. Efter en storm står det klart att Marcelines tak håller på att rasa in och Ferdinand börjar fundera på om hon kanske skulle kunna flytta in i hans hus istället, där många av rummen står tomma.
 
Smakbiten kommer från kapitel 14, där Ferdinand samlar mod för att lägga fram sitt förslag för Marceline:
 
Framför dörren hemma hos Marceline vågar han inte knacka på. Han upprepar tyst för sig själv vad han ska säga. Det gäller att hitta rätt anslag. Ord som passar. Det är knivigt. Alltså ... God dag, madame Marceline. Det är jag igen, Ferdinand. Jag är tillbaka för att säga att jag har grubblat hela natten, jag har vridit och vänt på saker och ting, vägt, analyserat och knådat allt, och ärligt talat, jag säger det utan pardon, ni kan inte stanna kvar i det här huset. Med tanke på vilket skick det är i är det farligt. Bjälkarna är gistna och taket kan ramla in när som helst. Ni måste ta er härifrån, och det är bråttom. Som ni vet bor jag ensam på gården här intill sedan barnen flyttade, det är snart två månader sedan. Det finns flera tomma rum, egen ingång, all modern bekvämlighet. För inte så länge sedan bodde vi tre familjer där, ska ni veta, tre generationer. Utan att för den skull störa varandra. Så ser det ut. Ni skulle helt enkelt kunna flytta in redan i dag, stanna så länge renoveringen pågår, det tar nog hela vintern och en bit in på våren. Och om ni vill finns det plats i stallet för åsnan, ett hönshus till hönsen och ...
   Han knackar på.
   Hunden skäller och långt där inifrån urskiljer han Marcelines röst som säger "kom in".
 
Ju längre man kommer i romanen, desto fler personer flyttar in på Ferdinands gård. De utgör ett charmigt kollektiv som det är riktigt mysigt att läsa om.
 
Ha nu en skön söndag denna andra advent!
  

22 kommentarer :

  1. Det hørtes ut som en koselig roman, passelig nå i førjulstiden :-) Ønsker deg en fin adventssøndag!

    SvaraRadera
  2. Låter som en härlig bok. Tack för den fina smakbiten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen hög mysfaktor i den här boken!

      Radera
  3. Låter som en trevlig bok. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  4. Det låter som en bok jag kunde läsa. Ha en fin adventssöndag!

    SvaraRadera
  5. Har ikke lest mange bøker av franske forfattere. Men jeg har likt alle jeg har lest. Takk for smakebiten. Høres koselig ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har faktiskt också gillat alla franska böcker jag läst. Här har vi ju just Sekwa förlag som fokuserar just på fransk litteratur.

      Radera
  6. Høres ut som en koselig bok dette, tusen takk for smakebit og boktips! ha en fin kveld:-)

    SvaraRadera
  7. Har hört talas om författaren men inte läst något ännu. Låter som en bok som skulle kunna passa mig. Tack för den intressanta smakbiten. :)

    SvaraRadera
  8. Tack för boktips och trevlig smakbit! ;)
    Måste kolla upp denna bok....
    Ha en fin kväll! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gör det - den är riktigt mysig att läsa!

      Radera
  9. Virker som en fin historie - takk for smakebiten :)

    SvaraRadera
  10. Å, ännu en fin bok från Sekwa! De brukar ge ut så bra böcker, som jag för det mesta gillar mycket. Denna har jag inte uppmärksammat än - varmt tack för tipset och smakebiten! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varsågod! Håller med om att Sekwas böcker oftast är väldigt bra!

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...