Sidor

torsdag 3 augusti 2023

Juli 2023

När jag ser tillbaka på juli månad har det mesta handlat om regn, regn och åter regn. Tur då att det finns bra böcker att ägna sig åt.

Under månaden läste jag ett par romaner som gjorde att jag kunde pricka av länder från min lista Jorden runt på 100 böcker. Michael Ondaatje kommer ursprungligen från Sri Lanka och hans Warlight handlar om en bror och en syster som efter andra världskriget blir lämnade av sina föräldrar för att tas om hand om en mystisk man som kallas The Moth. Mannen verkar ägna sig åt kriminella handlingar och har en brokig och ganska opassande skara vänner som rör sig fritt i ungdomarnas barndomshem. Samtidigt skänker de här människornas närvaro en viss trygghet. När pojken i vuxen ålder tänker tillbaka försöker han reda ut vilka de här människorna faktiskt var, och vilken roll deras mamma egentligen hade under kriget. 

Under juli månad kunde jag också pricka av Oman från listan, genom Himlakroppar av Jokha Alharthi. Romanen beskriver livet i en liten by, från 1900-talets början fram till nutid. Tre systrar växer upp och får tre helt olika livsöden: Maya gifter in sig i en rik familj, Asma gifter sig av plikt, och Khawla trotsar sin familjs vilja och tvingas vänta i åratal på mannen hon älskar. Livet för kvinnorna är en blandning av uråldriga traditioner och ett samhälle som förändras snabbt, i alla fall för de rika. Intressant läsning om den kultur jag inte är så bekant med.

En bok jag hört mycket gott om var Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin. Romanen handlar om Violette Toussaint, en kvinna som arbetar som vaktmästare på en kyrkogård i en liten by i franska Bourgogne. Hon lever ett stillsamt liv, sköter gravarna och växterna med känsla och noggrannhet och har alltid tid för en pratstund med de som besöker sina döda. En dag kommer en kommissarie till kyrkogården med en ovanlig förfrågan om sin mors aska. Violette hjälper honom, och detta möte blir också början till en resa tillbaka i hennes eget förflutna. Jag tyckte boken var småmysig och välskriven, men kan konstatera att jag inte blev så där begeistrad som många andra verkar ha blivit.

En mellanåldersbok slukade jag också, precis så där som i bokslukaråldern (fast jag väl är förbi den med råge). Johan Rundbergs serie om Månvind & Hoff tycker jag verkligen om, så när jag fick tag på den femte delen, Ormsaltaren, måste jag så klart läsa. En riktigt bladvändare i historisk Stockholmsmiljö. 


Sara Gordans Natten var tung men riktigt bra läsning. Boken handlar om en mammas oro och en tonårsdotters frigörelse. Dottern har diabetes som hon inte tar på allvar, och mamman lever ständigt med oron om hur dottern mår, om hon dricker alkohol och var hon ens befinner sig. Familjen är hårt drabbad av olika sjukdomar, och här finns också skilsmässoproblematik och mammans utmattning som följer. Ändå är det till slut kärleken och en mammas outtröttliga kamp för sina barn som mest lever kvar i mig efter läsningen.

Max Porter tillhör mina favoritförfattare och hans senaste roman Shy var verkligen ingen besvikelse. Också den här boken handlar om en ungdom som hamnat snett i tillvaron. Shy bor på ett ungdomshem och har svåra problem med psykisk ohälsa och utanförskap. Det som är speciellt med boken är att den alltigenom är berättad genom Shy själv. Det är hans egna tankar och alla röster han hör från olika personer i hans närhet vi får ta del av: föräldrarna, lärarna, de personer han gjort illa och de som verkar vilja finnas där för honom. En riktigt bra bok. 

2 kommentarer :

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...