Olikhetsutmaningen: liv och död

Så här skriver Enligt O i veckans olikhetsutmaning:

"Veckans två ord i olikhetsutmaningen är liv och död och jag vill att ni berättar om böcker, film, tv-serier eller annan kultur som kan kopplas till detta motsatspar."

En roman på temat liv som jag gärna tipsar om är Kate Atkinsons fantastiska Life after Life. I boken utforskar Atkinson tanken om hur det skulle vara att leva om sitt liv gång på gång tills det blir rätt. Här finns till exempel mycket gripande skildringar av London under första världskriget.

På temat död tipsar jag om Jim Crace ganska ovanliga roman Being Dead. Kropparna efter ett mördat par ligger i sanddynerna på en strand:

"Their bodies had expired, but anyone could tell--just look at them--that Joseph and Celice were still devoted. For while his hand was touching her, curved round her shin, the couple seemed to have achieved that peace the world denies, a period of grace, defying even murder. Anyone who found them there, so wickedly disfigured, would nevertheless be bound to see that something of their love had survived the death of cells. The corpses were surrendered to the weather and the earth, but they were still a man and wife, quietly resting; flesh on flesh; dead, but not departed yet."

Kvinnor och äppelträd

I bokcirkeln har vi ett tema där vi just nu läser arbetarskildringar av kvinnliga författare. Först ut var Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. För mig blev det tredje gången jag läste boken och det blev oerhört tydligt för mig hur mycket jag tycker om den.

Boken handlar om de båda kvinnorna Ellen och Sally som båda är barnbarn till mor Sofi, en mycket speciell kvinna som i bokens inledningskapitel gör nåt så oerhört som att bada för nöjes skull tillsammans med sin väninna Fredrika. Den kvinnliga vänskapen slås alltså fast som något viktigt redan från början och det fortsätter sedan genom skildringen av Ellen och Sally.

Boken skildrar också den kvinnliga sexualiteten på ett sätt som förmodligen var ganska uppseendeväckande 1933. Även förlossningen kommer i fokus i en gripande scen där Sally föder sitt barn helt ensam i sin lilla stuga - mellan värkarna lägger hon ved på spisen för att det inte ska bli kallt och undviker att skrika ut sin smärta för att hon inte ska väcka den redan stora barnaskaran som sover i rummet bredvid.

Det är ett eländigt samhälle Martinson skildrar. Det är fattigdom och hunger, slitsamma arbeten på fabrik och kvinnor som lämnar bort sina barn för att kunna försörja sig. Många begår självmord eller faller offer för spriten. Men mitt i detta elände lyser den kvinnliga vänskapen som ett starkt ljus. Den och kärleken till naturen, till de prydliga raderna av äppelträd som finns i gläntan runt ett fattigt litet torp. Det är det som är så starkt och som får mig att känna hopp, trots allt.


Titel: Kvinnor och äppelträd
Författare: Moa Martinson
Utgivningsår: 1933 (min upplaga - den utan bild på framsidan på fotot - är från 1949)
Förlag: Tidens
Antal sidor: 231

Olikhetsutmaningen: regn och sol

Motsatsparet i enligt O:s olikhetsutmaning är den här veckan regn och sol, och vår uppgift är att "koppla ihop dessa ord med kultur av något slag."

På ämnet regn vill jag tipsa om en novell som heter just Regn, skriven av danska Josefine Klougart. Novellen ingår i Novellix senaste box med nio noveller på temat grannar. I novellen vill regnet aldrig sluta - folk tvingas ta sig till högt belägna platser och man får känslan av att undergången är nära.

I fråga om sol kom jag att tänka på en deckare av Åke Edwardson, ni vet de där som handlar om kriminalkommissarie Erik Winter. I Låt det aldrig ta slut hittas en ung kvinna mördad och poliserna får kämpa med att lösa brottet i extrem sommarvärme. Det är hela tiden nya värmerekord och solen gassar oavbrutet.

3 x 3 under 2017: Roseanna av Sjöwall Wahlöö

Roseanna är den första boken i den tio titlar långa sviten Roman om ett brott, skriven av Maj Sjöwall och Per Wahlöö. I min utmaning 3 x 3 under 2017 som går ut på precis det, alltså att läsa 3 romaner på 3 teman under året, består mitt ena tema av tre romaner ur den här serien.

Boken börjar med att ett lik av en kvinna hittas när ett muddringsverk arbetar i ett båtinlopp. Hon är uppenbarligen strypt och förmodligen kastad i vattnet från en båt. Poliserna, med Martin Beck i spetsen, förväntar sig att de snart ska få in tips om någon försvunnen kvinna, så de kan fastställa den dödas identitet. Men inga tips kommer in och utredningen kommer av sig innan den ens börjat.

Mycket i boken handlar om polisens ihärdighet. Beck och hans kollegor kan helt enkelt inte lämna fallet outrett och de kämpar oförtrutet framåt. Även när det stundtals inte händer ett dugg i utredningen kan de inte släppa tankarna på kvinnan. Utan att avslöja för mycket om handlingen är det väl med romanens titel inte för mycket sagt att de så småningom får reda på att kvinnan är en amerikansk turist vid namn Roseanna. Nu återstår att komma på vem som utsatt henne för det bestialiska brottet.

Martin Beck är bokens självklara huvudperson, men han är inte nån superhjältepolis, utan en hårt arbetande yrkesman. Han är mycket mänskligt skildrad. Han mår illa när han dricker kaffe, röker cigaretter och åker tåg. Dessutom är hans äktenskap inte särskilt lyckligt, vilket han vet om, utan att han för den skull verkar ha så mycket energi över för att göra något åt saken.

Jag tycker också om hur boken blir ett tidsdokument över det sextiotal den skildrar. Här finns inga mobiltelefoner - behöver poliserna stämma av vad som händer vid en skuggning av en misstänkt är det telefonkiosker som gäller. Alla röker dessutom hela tiden, också inomhus förstås.

Jag gillar hur boken skildrar polisernas vardag. Det är dagar när inte mycket händer, dagar (och nätter) när de skuggar misstänkta utan att komma  nån vart, och dagar med enformigt skrivbordsarbete. När det är fråga om förhör får vi läsa själva replikskiftena och när brev förekommer får vi också läsa dem. Det förstärker känslan av att följa utredningsarbetet i samma takt som poliserna arbetar med den.

Sen är det ju en riktigt spännande och intressant historia förstås. Det ska bli kul att läsa de andra två Sjöwall Wahlöö-böckerna i min trio: Mannen på balkongen och Den skrattande polisen.


Titel: Roseanna
Författare: Sjöwall Wahlöö
Utgivningsår: 1965 (mitt exemplar tryckt 2015)
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 263

Tematrio - Vårtecken

Det är måndag och dags för en ny tematrio hos Lyran. Så här skriver hon:

"Den här veckan är det officiellt vår. Och för en gångs skull kommer temat inte att vara begränsat till litteratur eller kultur. Alla svar är OK på frågan "vad har du sett för vårtecken hittills?""

Jag vill nog gärna hålla mig till litteraturen ändå:

1. Ett tydligare vårtecken än Ronjas vårskrik har jag svårt att tänka mig, så mitt första tips får bli Ronja rövardotter av Astrid Lindgren

2. Jag vill också gärna citera första strofen i William Wordsworths kända dikt:

"I wandered lonely as a cloud
That floats on high o'er vales and hills,
When all at once I saw a crowd,
A host, of golden daffodils;
Beside the lake, beneath the trees,
Fluttering and dancing in the breeze."

3. Till sist, en deckare. I Johan Theorins kvartett från Öland låter han varje roman utspela sig under en av de fyra årstiderna. Blodläge är vårboken, så den får bli mitt tredje tips.

Novelltema grannar #3: Höra stenarna sjunga av Elsie Johansson

Höra stenarna sjunga av Elsie Johansson är den tredje novellen jag har läst ur Novellix fina box med tema Grannar.

Novellen handlar om den femtiotvååriga Itta (Birgitta) Vitterå, en frånskild, barnlös kvinna som flyttar in i en hyreslägenhet. Hon älskar verkligen lägenheten från första stund:

"här högst uppe under yttertak och vindskontor skulle hon kunna skapa åt sig just den tillvaro som passade hennes andningsrytm och smak, och fulländade njutningen av att leva ensam."

Vi får också läsa om Ittas barndom, hur hon växte upp ensam med mamman som mest jobbade hela tiden och hur därför mormodern  var den som betydde mest i Ittas liv. Det är också mormor Alma som har den märkliga stenen, en sten som hon som barn hittade i leråkern utanför torpstugan och som hade kommit från vittrorna: "Dom var nästan som grannar åt oss dom", förklarar hon för Itta.

När Itta flyttar in i lägenheten beklagar sig flyttgubbarna lite över några särskilt tunga kartonger, men just dessa kartonger innehåller det som betyder mest för Itta. Det som ger hennes tillvaro mening och som förflyttar henne till barndomens magi och mormoderns trygghet.

Jag passar in Höra stenarna sjunga på nummer 18 i utmaningen Läs en novell II: "Läs en novell av en författare som också är poet."



Titel: Höra stenarna sjunga
Författare: Elsie Johansson
Formgivare: Karin Mamma Andersson
Utgivningsår: 2017
Förlag: Novellix
Antal sidor: 31

Olikhetsutmaningen: rik och fattig

Det har blivit dags för den andra omgången i enligt O:s olikhetsutmaning. Den här gången uppmanas vi att:

"presentera två böcker, filmer, tv-serier eller annan kultur, en som passar ihop med ordet rik och en med fattig. Eller varför inte två som passar med båda orden."

Den bok jag direkt kom att tänka på i samband med ordet rik är The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald. Nick Carraway bor granne med den omåttligt rike Gatsby och vi får läsa om överdådiga fester i tjugotalets Long Island. En riktigt bra bok.

På tema fattig vill jag tipsa om Elsie Johanssons Glasfåglarna, första delen i en trilogi som fortsätter i romanerna Mosippan och Nancy. Böckerna handlar om Nancy som växer upp som yngsta flickan i ett arbetarhem på trettiotalet. Också mycket läsvärda böcker.

Tack för berättelserna!

Torgny Lindgren 1938 - 2017

Novelltema grannar #2: Hiwa av Augustin Erba

Den andra novellen jag väljer att recensera från Novellix box med tema grannar är Hiwa av Augustin Erba.

Novellen handlar om elvaåriga Elin som bor med sin mamma ingenjören och pappa terapeuten, och i huset bredvid bor Hiwa, en pojke med bakgrund i ett annat land som går i hennes parallellklass. Först tvingar Elins pappa dem att ha följe till skolan, men snart blir de vänner på riktigt.

När Elin går hem från skolan hör hon ett konstigt ljud från berget där de river gammalt och bygger nytt. I berget finns ett hål - ett slags grotta - och en dag försvinner 107 stycken fordon ner i hålet. De är spårlöst försvunna och alla personer och ytterligare fordon som de skickar in för att se vad som hänt, försvinner de också.

Det florerar en massa olika teorier om vad som finns i grottan, men snart uppkommer en som allt fler börjar tro på: "det som döljs i berget, tusen meter under grus och granit är en drake." En grupp som heter Drakens vänner bildas - de klär sig i blanka kläder som draken ska uppfatta som fjäll, så att den inte ska se dem som fiender om den skulle komma upp ur sin håla.

Stämningen blir alltmer uppiskad och de som  inte tror på draken börjar ses på med misstänksamhet. Förhör hålls med barnen i skolan och snart får man veta att en familj blivit hämtad av polisen. Det visar sig vara Hiwas familj. Novellens helt absurda händelser påminner på många sätt om dagens samhälle med misstänksamhet mot det som är annorlunda och främmande. Det är skickligt gjort och med denna kontext i bakhuvudet blir berättelsen om draken och människornas beteende mot varandra än mer skrämmande.

Det slutar ändå inte nattsvart. En ny början kan anas, och det är förstås ingen slump att namnet Hiwa betyder "hopp" på kurdiska.

Jag passar in novellen på nr 34. i novellutmaningen: "Läs en novell som handlar om vänskap."


Titel: Hiwa
Författare: Augustin Erba
Formgivare: Karin Mamma Andersson
Utgivningsår: 2017
Förlag: Novellix
Antal sidor: 43

Tematrio - från/i havet (eller annat vatten)

Dags för Lyrans tematrio igen, den här gången med vattentema:

"Berätta om en bok/dikt/text vars titel innehåller något från havet (eller annat vatten)!"

1. Mitt första exempel är Pappan och havet av Tove Jansson. Både och Tove och hennes muminpappa älskar havet, ibland spegelblankt och lugnt, ibland - och då är det som härligast och farligast - när det stormar.

2. Mitt andra exempel är Kerstin Ekmans Händelser vid vatten, en mordhistoria som samtidigt är så mycket mer än bara just det.

3. Till sist, Fyren mellan haven av M.L. Stedman, en bok om ett barnlöst par som är fyrvaktare på en ensligt belägen ö. När en båt med ett ensamt spädbarn i spolas upp på stranden, bestämmer de sig för att behålla barnet.

Olikhetsutmaningen: nytt och gammalt

Hos enligt O dök den alldeles nya olikhetsutmaningen upp i veckan. Så här skriver Linda:

"Varje vecka presenterar jag ett motsatspar och jag vill att ni skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Lätt som en plätt!"

Den här veckas motsatspar är något nytt och något gammalt - jag är lite sent ute, men det här låter för kul för att inte haka på.

Mitt tips på något nytt är Kim Thúys alldeles nyutgivna novell Hitomi, som ingår i Novellix box med tema grannar. Novellen handlar om ett kärleksförhållande mellan en kvinna och en man som redan är gift, och precis som med allt annat jag läst av Thúy är det vackert och välskrivet.

Jag väljer en novell också i exemplet med något gammalt, nämligen den klassiska Damen med hunden av Anton Tjechov. Också i den här texten finns en kärlekshistoria - en gift kvinna och en gift man möts i kurorten Jalta och blir förälskade i varandra.

Baileys Women's Prize for Fiction - långa listan är här

Jag gillar att hålla koll på olika litterära priser - båda de långa och korta listorna, och förstås vilka böcker som till slut står som vinnare. Nu har den långa listan till Bailyes Women's Prize for Fiction avslöjats - kanske finns några framtida favoritböcker här?

Både Margaret Atwood och Annie Proulx finns med, dessutom många namn som är nya för mig.





Så här ser listan ut:

Stay With Me, Ayobami Adebayo
The Power, Naomi Alderman
Hag-Seed, Margaret Atwood
Little Deaths, Emma Flint
The Mare, Mary Gaitskill
The Dark Circle, Linda Grant
The Lesser Bohemians, Eimear McBride
Midwinter, Fiona Melrose
The Sport of Kings, C.E. Morgan
The Woman Next Door, Yewande Omotoso
The Lonely Hearts Hotel, Heather O’Neill
The Essex Serpent, Sarah Perry
Barkskins, Annie Proulx
First Love, Gwendoline Riley
Do Not Say We Have Nothing, Madeleine Thien
The Gustav Sonata, Rose Tremain

Novelltema grannar #1: Rapport från den täta världen av Aris Fioretos

Först ut i mina recensioner av Novellix noveller på tema grannar är Aris Fioretos Rapport från den täta världen. Jag är redan väldigt förtjust i Fioretos sätt att skriva, till exempel i romanerna Halva solen och Mary. Det här är den första novellen jag läser av författaren och den levde verkligen upp till mina höga förväntningar.

På några få sidor målar Fioretos upp en historia sprängfull med undertoner och litterära och filosofiska associationer. Jag får känslan av att få ta del av något mycket större än bara orden på pappret.

Novellen handlar om en man som tänker tillbaka på gymnasietiden och de klasskamrater han omgav sig med. Särskilt handlar texten om J, en annorlunda pojke som var berättarens bänkgranne.

Några av pojkarna i klassen börjar diskutera självmord, på ett rent filosofiskt plan, till exempel vem som är för och emot och hur de i så fall skulle vilja genomföra det. Två av pojkarna är emot och två är för. Bara J kan inte välja vad han tycker. Det är i detta sammanhang han tar upp Camus idé om den täta världen och talar om en människa som befinner sig i en olidlig situation men inte har nånstans att ta vägen. Trots att världen blivit "tät" är människan tvingad att på något sätt agera.

Pojkarna läser latin och berättaren ser hur J antecknar och sedan nästan direkt ritar över det han skrivit med ett slags taggtrådsliknande krumelurer. Han hittar också på ett eget språk som han kallar Jesperanto, vilket han faktiskt inviger berättaren i. De närmar sig alltså varandra, men ändå verkar det omöjligt att på riktigt lära känna J. Berättaren säger: "Trots att vi var bänkgrannar befann vi oss i skilda världar." Under ytan anar vi ett tragiskt men fascinerande människoöde.

Eftersom jag också håller på med min utmaning Läs en novell II passar jag på att pricka av listans nr. 27 "Läs en  novell där någon går i skolan."



Titel: Rapport från den täta världen
Författare: Aris Fioretos
Utgivningsår: 2017
Formgivare: Karin Mamma Andersson
Förlag: Novellix
Antal sidor: 32

Tema grannar

Jag har fått hem den fina boxen med nio noveller på temat grannar från Novellix. Under de kommande veckorna tänkte jag därför bjuda på recensioner av de här nio författarna:

Aris Fioretos, Augustin Erba, Elsie Johansson, Josefine Klougart, Kim Thúy, Kjell Westö, Lars Norén, Lydia Davis och Merethe Lindström.

Några av författarna är redan stora favoriter hos mig, och andra kommer jag att läsa för första gången.

Alla de snygga omslagen är gjorda av Karin Mamma Andersson.

Så håll utkik efter recension nummer ett, som kommer att bli Aris Fioretos novell Rapport från den täta världen.

Isporten - Mörkt vatten

Mörkt vatten av Jonna Berggren är den första delen i Isporten, en ny fantasyserie utgiven på OLIKA förlag.

Milo är nyinflyttad i Frillesås och börjar i en ny klass. Han träffar Jamina och med hjälp av klassmorfar Ismail kommer de underfund med att de har något som gör att de hör ihop. Båda kan till exempel hålla andan extremt länge under vattnet och ingen av dem är känslig för kyla. De blir vänner och efterhand som vintern och snön alltmer närmar sig lär de också känna Ismail närmare. Han visar sig inte bara vara en vanlig klassmorfar, utan är den som vaktar den sista Isporten, vägen till en magisk värld.

Boken har en lagom blandning av vardag och magi, vilket jag gillar. Vi får läsa om barnens dagar i skolan och på fritiden, med miljöer som är omsorgsfullt beskrivna. Samtidigt med Jamina och Milo invigs vi steg för steg i det magiska och mystiska som finns alldeles i närheten. För Ismail blir det allt tydligare att barnens speciella förmågor inte är någon slump - han har hittat de som måste ge sig av på ett farligt men livsavgörande äventyr till Islandet.

Jag kan tänka mig att boken passar utmärkt som nybörjarfantasy. Boken är inte så lång och med sitt lugna berättartempo och stundtals riktigt spännande handling kommer den att locka många unga läsare. Jag uppskattar att Jonna Berggren skildrar lite annorlunda barn som ändå är trygga i sig själva. Boken är riktigt snygg också, med sin svarta bakgrund och turkosa färg på kanten av boksidorna. Undrar vilken färg som kommer att pryda sidorna på nästa del? För fler delar blir det, och tur är väl det, för jag är riktigt nyfiken på att läsa om hur det ska gå för Jamina och Milo i Islandet.


Titel: Isporten - Mörkt vatten
Författare: Jonna Berggren
Utgivningsår: 2017
Förlag: OLIKA
Antal sidor: 127

Tematrio - Kvinnor

Den här veckan lyfter Lyran fram kvinnor i sin tematrio. Hon uppmanar oss:

"berätta om tre bra texter som handlar om kvinnor. Klassiker, lyrik, faktaböcker, elaka mammor, vackra häxor o s v välj själv! Eller blanda hejvilt."

1. Mitt första exempel är serieskaparen Nina Hemmingsson. Till exempel gillar jag hennes bok Snyggast på festen från 2014. Ofta gör hon enrutingar med en alldeles omisskännligt vass (och ofta mörk) humor, som jag älskar:

2. Mitt andra exempel är Cass Neary, huvudpersonen i Elizabeth Hands bokserie som inleds med Generation Loss. Cass slog igenom som fotograf under punkscenen i New York på sjuttiotalet, hon är beroende av sprit och droger och är självdestruktiv och sarkastisk. Att läsa en thriller med en så annorlunda huvudperson är en ren njutning.

3. Till sist vill jag lyfta fram Meg Rosoff, mottagaren av ALMA-priset 2016. Jag har bara läst en bok av henne, Så har jag det nu, men jag är riktigt sugen på att läsa fler eftersom jag gillade den så mycket.

Spionen på spökskolan

Jag har läst Jesper Lundqvists Spionen på spökskolan, en spännande mellanåldersbok om pojken Silas som kastas in i en helt ny värld.

Silas går först i en helt vanlig skola och har en helt vanlig vardag tillsammans med sina mammor Lamita och Margarita. Men en dag blir han stucken i fingret av en geting och när han ska stoppa fingret i munnen för att lindra smärtan upptäcker han att han inte kan kan se fingret längre. Hans hand har blivit osynlig.

Vaktmästaren på hans skola Algbackaskolan tar sig an honom och ser till att han istället får gå på nattliga lektioner på Galgbackeskolan. På natten när dimman väller in är det nämligen en helt annan sorts elever som vistas i skolbyggnaden.

Här finns gastar, vålnader och zombies och lärarna är avrättade brottslingar. Det är både spännande och läskigt. Dessutom har boken ibland en humoristisk ton, speciellt när Vaktis Vingela är i farten. Jag tycker speciellt mycket om Professor Ludze, vars kropp hela tiden brinner eftersom hon dog genom att bli bränd på bål som häxa. Hon är en mycket inspirerande lärare och dessutom är hon noga med att alla har samma värde, både spöken och människor.

För Silas gäller det att finna sig tillrätta i den här nya världen. Han vill inget hellre än att smälta in som en i mängden, men när den skrämmande rektor Vektor ger honom ett specialuppdrag hotas hans planer.

Boken är den första i en tänkt trilogi.


Titel: Spionen på spökskolan
Författare: Jesper Lundqvist
Utgivningsår: 2017
Förlag: OLIKA
Antal sidor: 195

Kaffepaus à la Annika & Jakob

Jag dricker kaffe och bläddrar i Annika Thors Odjuret i labyrinten och andra grekiska myter. Här finns berättelserna om om Ikaros som flög för nära solen, om odjuret Minotaurus, om kung Midas med åsneöronen och många fler. Alltihop är fantastiskt illustrerat av Jakob Wegelius (han med Legenden om Sally Jones, ni vet).