Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där den som är med ska tipsa om fem böcker på ett visst tema.
Den här veckan handlar temat om bokrean och trots att jag faktiskt inte brukar handla så mycket på rean, har jag ändå listat fem böcker som jag inte skulle ha något emot att ha i mina hyllor (utan inbördes ordning):
1. Maryse Condé har jag inte läst något av. Célanire verkar vara en intressant historia och dessutom har den ett omslag som är svårt att motstå.
2. Jag skulle gärna ha Modernistas fina utgåva av Tove Janssons Noveller i min bokhylla. Det borde alla ha, faktiskt.
3. Jag är nyfiken på Michelle Obamas Min historia, så att den dyker upp på rean är ju trevligt.
4. En klassiker som jag ännu inte läst är Nabokovs Lolita. Kanske dags att läsa den nu?
5. Till sist, en bok som jag blivit tipsad om från flera håll på sistone. En kvinnas övertygelse av Meg Wolitzer verkar intressant och är nog en bok som det finns mycket att diskutera kring.
Sidor
▼
tisdag 26 februari 2019
söndag 24 februari 2019
Månadens språk: Kastanjemannen
När månadens språk är danska passar det bra att Albert Bonniers förlag ger ut en alldeles ny deckare av danska Søren Sveistrup.
Kastanjemannen är en ryslig historia, och spänningen hålls på en hög nivå genom hela boken. En kvinna blir brutalt mördad på en lekplats i Köpenhamn. Vid hennes kropp hittas en liten gubbe gjord av kastanjer och tändstickor. På kastanjen hittas fingeravtryck från en flicka som varit försvunnen i över ett års tid.
Fler makabra mord följer i spåret av det första och hela tiden dyker de små kastanjemännen upp i närheten. Poliserna som utreder är Thulin, en driven och tuff utredare som lever ensam med sin dotter och verkar göra allt för att undvika långvariga förhållanden. Till sin hjälp får hon Hess, en polis som kommer tillbaka till Köpenhamn efter att på något sätt gjort bort sig vid Europol. Han verkar först mest vilja tillbaka till sitt gamla jobb, men blir efterhand allt mer engagerad i utredningen.
Det är mycket våld mot kvinnor i boken och en del av handlingen kretsar kring hur barn far illa och hur de sviks både av föräldrar och samhället. Det är jobbig läsning, men jag antar att valet av offer speglar vad som faktiskt händer i våra samhällen. Spännande är det i alla fall, och jag gillade verkligen att dras med i handlingen. Det känns som om jag hade ett uppdämt behov av att hitta en riktigt läsvärd deckare, och den här boken var precis vad jag behövde.
Titel: Kastanjemannen
Författare: Søren Sveistrup
Översättare: Kalle Hedström Gustafsson
Utgivningsår: 2019
Förlag: Albert Bonniers
Antal sidor: 557
Kastanjemannen är en ryslig historia, och spänningen hålls på en hög nivå genom hela boken. En kvinna blir brutalt mördad på en lekplats i Köpenhamn. Vid hennes kropp hittas en liten gubbe gjord av kastanjer och tändstickor. På kastanjen hittas fingeravtryck från en flicka som varit försvunnen i över ett års tid.
Fler makabra mord följer i spåret av det första och hela tiden dyker de små kastanjemännen upp i närheten. Poliserna som utreder är Thulin, en driven och tuff utredare som lever ensam med sin dotter och verkar göra allt för att undvika långvariga förhållanden. Till sin hjälp får hon Hess, en polis som kommer tillbaka till Köpenhamn efter att på något sätt gjort bort sig vid Europol. Han verkar först mest vilja tillbaka till sitt gamla jobb, men blir efterhand allt mer engagerad i utredningen.
Det är mycket våld mot kvinnor i boken och en del av handlingen kretsar kring hur barn far illa och hur de sviks både av föräldrar och samhället. Det är jobbig läsning, men jag antar att valet av offer speglar vad som faktiskt händer i våra samhällen. Spännande är det i alla fall, och jag gillade verkligen att dras med i handlingen. Det känns som om jag hade ett uppdämt behov av att hitta en riktigt läsvärd deckare, och den här boken var precis vad jag behövde.
Titel: Kastanjemannen
Författare: Søren Sveistrup
Översättare: Kalle Hedström Gustafsson
Utgivningsår: 2019
Förlag: Albert Bonniers
Antal sidor: 557
fredag 22 februari 2019
Kvartetten av Aja Gabel
Kvartetten av Aja Gabel är en roman där det musikaliska står i centrum.
Boken handlar om Jana, Brit, Henry och Daniel, som tillsammans utgör Van Nesskvartetten. Jana är förstaviolinist, Brit andraviolinist, Henry spelar altviolin och Daniel är cellist. Vi får följa kvartetten under många år, med fokus både på den musikaliska utvecklingen och på nederlag och triumfer på det personliga planet.
De fyra blir genom åren väl förtrogna med varandra, som bara de som ständigt måste lyssna in varandras känslolägen kan bli. De känner varandras kroppar, och när de spelar läser de av minsta nyans hos varandra, som en hastig blick eller nick med huvudet. Överhuvudtaget beskrivs ofta musik och kropp i samma andetag, och deras kroppar formas efter instrumenten genom valkar och förhårdnader.
Även språket färgas av det musikaliska, i fråga om ordval och stämningar. Boken varvar kapitel ur de fyra personernas perspektiv, och det blir som att också boken består av de fyra stämmorna i en kvartett. Personerna - liksom stämmorna - är unika i tonen, men bildar tillsammans något större.
Boken väcker frågor som hur långt man kan gå för att nå framgång? Eller om vänskap, kärlek eller karriär är det viktigaste?
Jag gillar Kvartetten. Jag fängslas av människorna och tycker det är fascinerande att läsa en roman som så tydligt har musikers tillvaro i fokus. Min egen fiol ligger i tryggt förvar uppe på vinden - man kan lugnt säga att jag inte kom lika långt i mitt spelande som de här musikerna, men jag tyckte om att jag under läsningen hade en viss förförståelse hur det känns att spela.
Titel: Kvartetten
Författare: Aja Gabel
Översättare: Sofia Nordin Fischer
Utgivningsår: 2019
Förlag: Sekwa
Antal sidor: 392
Boken handlar om Jana, Brit, Henry och Daniel, som tillsammans utgör Van Nesskvartetten. Jana är förstaviolinist, Brit andraviolinist, Henry spelar altviolin och Daniel är cellist. Vi får följa kvartetten under många år, med fokus både på den musikaliska utvecklingen och på nederlag och triumfer på det personliga planet.
De fyra blir genom åren väl förtrogna med varandra, som bara de som ständigt måste lyssna in varandras känslolägen kan bli. De känner varandras kroppar, och när de spelar läser de av minsta nyans hos varandra, som en hastig blick eller nick med huvudet. Överhuvudtaget beskrivs ofta musik och kropp i samma andetag, och deras kroppar formas efter instrumenten genom valkar och förhårdnader.
Även språket färgas av det musikaliska, i fråga om ordval och stämningar. Boken varvar kapitel ur de fyra personernas perspektiv, och det blir som att också boken består av de fyra stämmorna i en kvartett. Personerna - liksom stämmorna - är unika i tonen, men bildar tillsammans något större.
Boken väcker frågor som hur långt man kan gå för att nå framgång? Eller om vänskap, kärlek eller karriär är det viktigaste?
Jag gillar Kvartetten. Jag fängslas av människorna och tycker det är fascinerande att läsa en roman som så tydligt har musikers tillvaro i fokus. Min egen fiol ligger i tryggt förvar uppe på vinden - man kan lugnt säga att jag inte kom lika långt i mitt spelande som de här musikerna, men jag tyckte om att jag under läsningen hade en viss förförståelse hur det känns att spela.
Titel: Kvartetten
Författare: Aja Gabel
Översättare: Sofia Nordin Fischer
Utgivningsår: 2019
Förlag: Sekwa
Antal sidor: 392
onsdag 20 februari 2019
Kaffepaus à la Tua
Tua Forsström är som bekant ny ledamot av Svenska Akademien och eftersom jag aldrig hade läst något hon skrivit blev jag extra nyfiken när nyheten tillkännagavs.
Över en kopp kaffe njuter jag så av diktsamlingen Anteckningar, en liten tunn volym som beskriver sorgen efter ett förlorat barnbarn och minnena som lever kvar. Vackert, smärtsamt och mycket läsvärt.
söndag 17 februari 2019
Månadens språk: Den vita rosen av Olga Ravn
I februari är månadens språk danska, och jag inleder läsningen med en diktsamling av Olga Ravn, dansk poet, romanförfattare, kritiker och översättare.
Den vita rosen består av 160 korta dikter, var och en på sex rader, som står bara på den högra sidan i boken. Det känns lätt och luftigt - ibland upprepas samma diktrader på tre sidor i rad, och upprepningen blir på något sätt ännu mer tydlig än om den stått på en och samma sida. Det är något med bläddrandet, att det är en blank sida emellan, som gör både pauser och upprepningar starkare än vanligt. På något ställe dyker så en dikt upp på vänstersidan, och jag får känslan av ett pianostycke, där melodin för en stund tas över av vänsterhandens bas.
Dikternas sammanhållande tema är sorg och förlust, en älskad närstående som försvinner bort i sjukdom. Det är både vackert och rörande, och de var för sig på ytan lättillgängliga dikterna blir tillsammans ännu mer drabbande.
Boken nominerades i Danmark till både Læsernes Bogpris och Politikens Litteraturpris 2017.
Titel: Den vita rosen
Författare: Olga Ravn
Översättare: Johanne Lykke Holm
Utgivningsår: 2017
Förlag: Modernista
Antal sidor: 352 (med text på 160 sidor)
Den vita rosen består av 160 korta dikter, var och en på sex rader, som står bara på den högra sidan i boken. Det känns lätt och luftigt - ibland upprepas samma diktrader på tre sidor i rad, och upprepningen blir på något sätt ännu mer tydlig än om den stått på en och samma sida. Det är något med bläddrandet, att det är en blank sida emellan, som gör både pauser och upprepningar starkare än vanligt. På något ställe dyker så en dikt upp på vänstersidan, och jag får känslan av ett pianostycke, där melodin för en stund tas över av vänsterhandens bas.
Dikternas sammanhållande tema är sorg och förlust, en älskad närstående som försvinner bort i sjukdom. Det är både vackert och rörande, och de var för sig på ytan lättillgängliga dikterna blir tillsammans ännu mer drabbande.
Boken nominerades i Danmark till både Læsernes Bogpris och Politikens Litteraturpris 2017.
Titel: Den vita rosen
Författare: Olga Ravn
Översättare: Johanne Lykke Holm
Utgivningsår: 2017
Förlag: Modernista
Antal sidor: 352 (med text på 160 sidor)
torsdag 14 februari 2019
Kedjereaktion av Camilla Prell-Weichl
Jag har läst Camilla Prell Weichls debut Kedjereaktion, en samling med sex noveller.
Novellerna beskriver vardagssituationer - en mamma betraktar sina två söner som leker ute i trädgården, en man fastnar i en bilkö och börjar fundera kring sitt förhållande, en kvinna skaffar sig en personlig tränare.
Mitt i denna vardag kryper en obehaglig smygande stämning in. Ibland blir katastrofen ett faktum - en händelse leder till nästa och förloppet tycks inte gå att stoppa. Ibland är det snarare rädslan för en kommande katastrof som anger tonen. Ibland bryts den illavarslande stämningen av en hastig twist, som ställer allt på ända. Att novellerna oftast är skrivna i jag-form och alltid ur ett inifrån-perspektiv, ger en intressant osäkerhet till skildringen. Kan jag verkligen lita på berättarrösterna?
I novellen "Kretslopp" möter vi Elin som gör ett rutinbesök hos gynekologen och konfronteras med det otroliga. Hon tycker själv hon är bra på att verka oberörd, men man anar en person som är vilsen och ensam efter moderns död. Elins största tröst är det äppleträd som hon planerat på gården till det lilla torp där hon och modern bott tillsammans. I detta sammanhang nämns i novellen en äppelpaj, så jag passar på att passa in "Kretslopp" i utmaningen Läs en novell IV, under beskrivning nr. 24: "Läs en novell där ett bakverk finns med".
Jag gillar Prell Weichls debut, och anar att det kan komma mycket mer läsvärt från den här författaren i framtiden.
Titel: Kretslopp
Författare: Camilla Prell Weichl
Utgivningsår: 2019
Förlag: Weylers
Antal sidor: 139
Novellerna beskriver vardagssituationer - en mamma betraktar sina två söner som leker ute i trädgården, en man fastnar i en bilkö och börjar fundera kring sitt förhållande, en kvinna skaffar sig en personlig tränare.
Mitt i denna vardag kryper en obehaglig smygande stämning in. Ibland blir katastrofen ett faktum - en händelse leder till nästa och förloppet tycks inte gå att stoppa. Ibland är det snarare rädslan för en kommande katastrof som anger tonen. Ibland bryts den illavarslande stämningen av en hastig twist, som ställer allt på ända. Att novellerna oftast är skrivna i jag-form och alltid ur ett inifrån-perspektiv, ger en intressant osäkerhet till skildringen. Kan jag verkligen lita på berättarrösterna?
I novellen "Kretslopp" möter vi Elin som gör ett rutinbesök hos gynekologen och konfronteras med det otroliga. Hon tycker själv hon är bra på att verka oberörd, men man anar en person som är vilsen och ensam efter moderns död. Elins största tröst är det äppleträd som hon planerat på gården till det lilla torp där hon och modern bott tillsammans. I detta sammanhang nämns i novellen en äppelpaj, så jag passar på att passa in "Kretslopp" i utmaningen Läs en novell IV, under beskrivning nr. 24: "Läs en novell där ett bakverk finns med".
Jag gillar Prell Weichls debut, och anar att det kan komma mycket mer läsvärt från den här författaren i framtiden.
Titel: Kretslopp
Författare: Camilla Prell Weichl
Utgivningsår: 2019
Förlag: Weylers
Antal sidor: 139
tisdag 12 februari 2019
Veckans topplista: Alla hjärtans dag
Varje vecka har Johanna sin topplista, där den som vill vara med ska lista fem böcker på ett visst tema.
På torsdag är det alla hjärtans dag, och passande nog är detta även temat för topplistan.
Min lista ser ut så här (utan inbördes ordning):
1. En av de största kärleksberättelserna någonsin är i mitt tycke den om Cathy och Heathcliff i Wuthering Heights.
2. I Grégoire Delacourts Kärlekens fyra årstider får vi ta del av fyra olika berättelser om kärlek i olika åldrar och situationer.
3. Gräns av John Ajvide Lindqvist vill jag gärna nämna i alla hjärtans dags-temat. Att Tina till slut hittar en likasinnad i Vore gillar jag, även om kärleken kanske inte är novellens huvudtema.
4. Jane Austen tycker jag också passar bra i temat. Den här gången väljer jag att tipsa om Persuasion där gammal kärlek får en ny chans.
5. Till sist, en dikt av Karin Boye:
"Jag känner dina steg i salen,
Jag känner i var nerv dina hastiga steg,
som annars ingen märker.
Omkring mig sveper en vind av eld.
Jag känner dina steg, dina älskade steg,
och själen värker.
Du går långt borta i salen,
men luften böljar av dina steg
och sjunger som havet sjunger.
Jag lyssnar, fången i förtärande tvång.
I rytmen av din rytm, i takten av din
slår min puls i hunger."
På torsdag är det alla hjärtans dag, och passande nog är detta även temat för topplistan.
Min lista ser ut så här (utan inbördes ordning):
1. En av de största kärleksberättelserna någonsin är i mitt tycke den om Cathy och Heathcliff i Wuthering Heights.
2. I Grégoire Delacourts Kärlekens fyra årstider får vi ta del av fyra olika berättelser om kärlek i olika åldrar och situationer.
3. Gräns av John Ajvide Lindqvist vill jag gärna nämna i alla hjärtans dags-temat. Att Tina till slut hittar en likasinnad i Vore gillar jag, även om kärleken kanske inte är novellens huvudtema.
4. Jane Austen tycker jag också passar bra i temat. Den här gången väljer jag att tipsa om Persuasion där gammal kärlek får en ny chans.
5. Till sist, en dikt av Karin Boye:
"Jag känner dina steg i salen,
Jag känner i var nerv dina hastiga steg,
som annars ingen märker.
Omkring mig sveper en vind av eld.
Jag känner dina steg, dina älskade steg,
och själen värker.
Du går långt borta i salen,
men luften böljar av dina steg
och sjunger som havet sjunger.
Jag lyssnar, fången i förtärande tvång.
I rytmen av din rytm, i takten av din
slår min puls i hunger."
fredag 8 februari 2019
Bokbyte i bokcirkeln
I bokcirkeln har vi just nu ett nordiskt tema. Till den här veckan hade vi läst norske Erlend Loes Doppler.
Jag tycker det är befriande att familjefadern Doppler får nog av all duktighet och alla krav, och helt enkelt drar ut och bosätter sig i skogen. Där slår han upp sitt tält, blir vän med älgkalven Bongo och hugger en enorm totempåle för att hylla sin nyligen avlidna far.
Den skruvade humorn blir ett intressant sätt att få oss att fundera över konsumtion, duktighet och de liv i överflöd vi i västvärlden lever. Jag gillar verkligen Loes sätt att skriva.
Nästa bok i bokcirkeln var det min tur att välja. Eftersom månadens språk på bloggen just nu är danska kändes det naturligt att mitt nordiska val skulle vara en dansk bok, och eftersom vi i bokcirkeln har pratat om att besöka Karen Blixen-museet passade jag på att välja hennes novellsamling Vintersagor. Någon som har läst?
Jag tycker det är befriande att familjefadern Doppler får nog av all duktighet och alla krav, och helt enkelt drar ut och bosätter sig i skogen. Där slår han upp sitt tält, blir vän med älgkalven Bongo och hugger en enorm totempåle för att hylla sin nyligen avlidna far.
Den skruvade humorn blir ett intressant sätt att få oss att fundera över konsumtion, duktighet och de liv i överflöd vi i västvärlden lever. Jag gillar verkligen Loes sätt att skriva.
Nästa bok i bokcirkeln var det min tur att välja. Eftersom månadens språk på bloggen just nu är danska kändes det naturligt att mitt nordiska val skulle vara en dansk bok, och eftersom vi i bokcirkeln har pratat om att besöka Karen Blixen-museet passade jag på att välja hennes novellsamling Vintersagor. Någon som har läst?
onsdag 6 februari 2019
Jag är inte sjuk!
Jag är inte sjuk är en alldeles ny bilderbok av Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich.
Bokens huvudperson ser fram emot ett roligt kalas med lekar, fiskdamm och tårta, men vaknar på morgonen och är förkyld. Från att skildra besvikelsen över att inte kunna gå på kalaset går berättelsen istället över i feberdrömmar om magisk vinterkyla hos frossans furste, obönhörlig hetta i öknen och till sist lugn sömn under en måne av gul marsipan.
Boken passar förstås perfekt i vabruari.
Titel: Jag är inte sjuk
Författare: Sara Bergmark Elfgren
Illustratör: Maria Fröhlich
Utgivningsår: 2019
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
Bokens huvudperson ser fram emot ett roligt kalas med lekar, fiskdamm och tårta, men vaknar på morgonen och är förkyld. Från att skildra besvikelsen över att inte kunna gå på kalaset går berättelsen istället över i feberdrömmar om magisk vinterkyla hos frossans furste, obönhörlig hetta i öknen och till sist lugn sömn under en måne av gul marsipan.
Boken passar förstås perfekt i vabruari.
Titel: Jag är inte sjuk
Författare: Sara Bergmark Elfgren
Illustratör: Maria Fröhlich
Utgivningsår: 2019
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
måndag 4 februari 2019
Läs en novell IV: Big Blonde av Dorothy Parker
En av beskrivningarna i Läs en novell IV är "Läs en novell som utspelar sig i New York." Jag valde Dorothy Parkers Big Blonde, en novell som publicerades första gången 1929.
Novellens huvudperson är Hazel Morse, en yppig, peroxidblond partytjej som lever för männens uppmärksamhet. Hon gifter sig med Herbie, en man med humor och smak för alkohol. Som gift slutar Hazel att gå ut på kvällarna och är inte lika sprudlande glad längre. Då tycker Herbie inte längre att hon är en "good sport" och lämnar henne ensam hemma istället. Efter ett tag börjar också Hazel dricka, kanske för att se om livet med Herbie kan bli lite roligare genom whiskeydimman, kanske för att helt enkelt fly från verkligheten. Efter Herbie träffar hon en lång rad andra män, dricker dagarna igenom och får sömnsvårigheter. Det går så långt att hon funderar på att ta sitt eget liv.
Novellen beskriver det glada tjugotalets fester och kravlöshet, men vrider perspektivet till dess baksidor. Kvinnorna i novellen bedöms enbart på sitt utseende och att de är glada och gott sällskap åt männen. Den sociala fasaden de försöker leva upp till, lyckas inte dölja desperationen och ensamheten.
Det är ingen munter novell, men jag tycker Parker skildrar tidsandan väl, och Hazel Morse är ett intressant kvinnoporträtt.
Titel: Big Blonde
Författare: Dorothy Parker
Utgivningsår: 1929
Finns att läsa på Project Gutenberg
Novellens huvudperson är Hazel Morse, en yppig, peroxidblond partytjej som lever för männens uppmärksamhet. Hon gifter sig med Herbie, en man med humor och smak för alkohol. Som gift slutar Hazel att gå ut på kvällarna och är inte lika sprudlande glad längre. Då tycker Herbie inte längre att hon är en "good sport" och lämnar henne ensam hemma istället. Efter ett tag börjar också Hazel dricka, kanske för att se om livet med Herbie kan bli lite roligare genom whiskeydimman, kanske för att helt enkelt fly från verkligheten. Efter Herbie träffar hon en lång rad andra män, dricker dagarna igenom och får sömnsvårigheter. Det går så långt att hon funderar på att ta sitt eget liv.
Novellen beskriver det glada tjugotalets fester och kravlöshet, men vrider perspektivet till dess baksidor. Kvinnorna i novellen bedöms enbart på sitt utseende och att de är glada och gott sällskap åt männen. Den sociala fasaden de försöker leva upp till, lyckas inte dölja desperationen och ensamheten.
Det är ingen munter novell, men jag tycker Parker skildrar tidsandan väl, och Hazel Morse är ett intressant kvinnoporträtt.
Titel: Big Blonde
Författare: Dorothy Parker
Utgivningsår: 1929
Finns att läsa på Project Gutenberg
lördag 2 februari 2019
Sammanfattning av månadens språk i januari: nederländska
Det har blivit dags att göra en sammanfattning över de böcker som blev lästa från nederländskan under januari månad.
Själv läste jag de här två romanerna (klicka på länkarna för att komma till mina recensioner):
Gerbrand, Bakker, Däruppe är det tyst
Cees Nooteboom, En sång om sken och vara
Jag gillade båda, men speciellt Bakker blev en ny favorit hos mig.
Vad läste ni andra som deltar i Månadens språk 2019? Lämna gärna en länk till det/de inlägg ni skrivit eller skriv helt enkelt in titlarna på böckerna ni läst i kommentarsfältet nedan.
Det ska bli riktigt kul att se vad ni läst.
Själv läste jag de här två romanerna (klicka på länkarna för att komma till mina recensioner):
Gerbrand, Bakker, Däruppe är det tyst
Cees Nooteboom, En sång om sken och vara
Jag gillade båda, men speciellt Bakker blev en ny favorit hos mig.
Vad läste ni andra som deltar i Månadens språk 2019? Lämna gärna en länk till det/de inlägg ni skrivit eller skriv helt enkelt in titlarna på böckerna ni läst i kommentarsfältet nedan.
Det ska bli riktigt kul att se vad ni läst.
fredag 1 februari 2019
Månadens språk är danska
Från danskan finns mycket intressant att hämta. Förutom bokhögen på bilden, har jag spanat på Folkets skönhet av Merete Pryds Helle. Dessutom måste jag rekommendera Ida Jessens båda böcker En ny tid och Doktor Bagges anagram, som är riktigt bra (men som jag redan läst). Karen Blixen ska man förstås inte heller glömma bort i sammanhanget.
Bokhögen innehåller den här gången flera titlar som jag länge har tänkt läsa, men som det av olika anledningar inte blivit av att jag hunnit fram till. En av oss sover av Josefine Klougart är en sådan titel, liksom Carsten Jensens Vi, de drunknade, Detta borde skrivas i presens av Helle Helle och Peter Hoegs Effekten av Susan.
Sen finns det många danska författare som jag inte läst något av, men som jag är nyfiken på. Olga Ravns poesi lockar, liksom Inger Christensens. Dorthe Nors skulle jag också gärna bekanta mig med.
Det finns ju också många danska deckarförfattare. Själv har jag faktiskt aldrig läst något av Jussi Adler-Olsen, så hans Kvinnan i rummet har hamnat i min bokhög. Ane Riels Kåda är jag också nyfiken på. I dagarna kommer dessutom deckaren Kastanjemannen av Sören Sveistrup ut - den verkar riktigt spännande.
Imorgon blir det en sammanfattning av Månadens språk: nederländska här på bloggen. Då får ni gärna bidra med länkar till det som ni läst och skrivit om.