fredag 22 september 2017

X : den sista platsen

John Ajvide Lindqvists senaste bok är X : den sista platsen, den sista fristående delen i den trilogi som också består av Himmelstrand och Rörelsen : den andra platsen.

Den här gången handlar boken om Tommy T, en avdankad kriminalreporter som hamnar mitt i en historia han inte kan låta bli att börja luska i. Referenser till en mystisk X dyker upp. Troligen är han en mäktig gängledare och ryktet går att han får folk att begå självmord bara genom att tala med dem. När ett stort parti kokain når Stockholm verkar allt peka mot denne X.

X : den sista platsen har en helt annat stil än Ajvide Lindqvists tidigare romaner. Boken är närmast en hårdkokt thriller, med tröstlösa förortsmiljöer, våld och tortyr. Stilen passar till historien författaren vill skildra - det är mörkt, grymt och förstås, spännande. Författaren har också uppfunnit ett slags eget slang, där vi hittar ord som "brorsa" (knarkkung), "näsa" (en som snortar kokain) och "putta" (att langa).

Som vanligt står Ajvide Lindqvist på de svagas sida. Han skildrar de utsatta, de som samhället glömt. En annan framträdande person i boken är Tommys systerson Linus, en kille från den fiktiva Stockholmsförorten Gårdsstugan där en stor del av handlingen utspelar sig. Han går från att vara en strulig tonåring till att bli en "brorsa." Vi får också läsa om Tommy T:s flickvän Anita, som hela sitt liv försörjt sig som prostituerad. Till och med Tommy T:s hund, en mops kallad Hagge, är något bedagad med sin benprotes. Till detta persongalleri, som jag skulle älskat i vilket fall som helst, läggs skräcken och det närmast utomvärldsliga som ger boken sin extra dimension.

Naturligtvis har jag höga förväntningar på att få läsa om hur den här historien hänger ihop med de tidigare böckerna i trilogin. Det oändliga gröna fältet utan någon sol på himmeln,  Peter Himmelstrands musik som ett ständigt ackompanjemang, och de mystiska upplevelserna i Brunkebergstunneln. Och jag tycker verkligen att Ajvide Lindqvist levererar.


Titel: X : den sista platsen
Författare: John Ajvide Lindqvist
Utgivningsår: 2017
Förlag: Ordfront
Antal sidor: 441

torsdag 21 september 2017

Olikhetsutmaningen: hopp och förtvivlan

Hos enligt O finns det ett nytt motsatspar att spåna kring:

"Dagens ordpar är hopp och förtvivlan. Berätta om kulturella företeelser som passar in på orden. "

En roman där det verkligen råder förtvivlan är Eländet av Andrzej Tichý. Bokens huvudperson tänker på barndomen och kompisarna från den tiden som blivit kvar i fattigdom och utsatthet. Det är missbruk,våld och utanförskap och det syns inte minsta ljusning. En dyster bok, men också mycket läsvärd.

En betydligt mer hoppfull bok är Mannen som planterade träd av Jean Giono. Boken handlar om en herde som ägnar sitt liv åt att plantera träd på högslätterna i Provence. Hans envishet och godhet gör att hela bygden blommar upp igen: skogarna grönskar och det flyttar in nya människor i de övergivna byarna.

onsdag 20 september 2017

En storm kom från paradiset

Johannes Anyurus En storm kom från paradiset skildrar en värld jag inte är van att läsa om: huvudpersonen utbildar sig till flygplanspilot, det är militära miljöer, fängelseceller, fångläger och ett obehagligt förhörsrum. I början undrar jag om detta kommer att locka mig att läsa vidare, men snart är jag fast.

Boken är en sons försök att förstå sin far. Pappan, en ung ugandisk man, får efter en våldsam barndom chansen till ett annat liv när han får studera vid flygvapenakademin i Grekland. Men när Idi Amin tar makten i Uganda förändras allt. Pappan kan inte återvända dit, utan flyr istället till Rom där han har en kusin. Tyvärr får hans längtan att flyga honom att återvända till Afrika och det är då han blir arresterad, förhörd och satt i fångläger.

Hela pappans liv - från det att hans mor skickar honom att bo med en våldsam storebror  - är en enda lång flykt. Historien formar hans liv och han kan varken gå tillbaka och ställa tillrätta eller för den delen se framåt med nån verklig tillförsikt. Anyuru uttrycker det som att han tvingas att "ständigt backa in i framtiden."

Förutom den intressanta handlingen är det språket som gör att jag är så förtjust i den här boken. Anyuru blandar exakta flygtermer med bildspråk som är diskret, elegant och talande. Jag blir sugen på att läsa någon av Anyurus diktsamlingar, för det var som poet han först blev publicerad. Jag har också hans senaste roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar att se fram emot.


Titel: En storm kom från paradiset
Författare: Johannes Anyuru
Utgivningsår: 2012
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 248

lördag 16 september 2017

Man Booker Prize: korta listan är här

Nu vet vi vilka böcker som fått vara kvar när Bookerpriset har sållat fram sin korta lista:

4 3 2 1  av Paul Auster
History of Wolves av Emily Fridlund
Exit West av Mohsin Hamid
Elmet av Fiona Mozley
Lincoln in the Bardo av George Saunders
Autumn av Ali Smith

Det förvånar mig att Arundhati Roys Ministry of Utmost Happiness inte är kvar på listan, och för den delen Colson Whiteheads The Underground Railroad.

Av de som är kvar är jag mest sugen på att läsa Paul Austers 4 3 2 1, Emily Fridlunds History of Wolves och Ali Smiths Autumn.

Den 17 oktober avslöjas vinnaren. Spännande!

fredag 15 september 2017

Novellsudoku 2017: Kattfot och blå viol av Gunilla Linn Persson

Gunilla Linn Persson är en författare som jag aldrig tidigare läst, men när jag behövde en "novell med färg i titeln" till novellsudokut hittade jag hennes "Kattfot och blå viol".

Novellen handlar om en kvinna som minns sin mormor. Flickan har älskat sin mormor sen hon var "nävastor" - hon minns hur de är på torpet och går för att plocka gullvivor. Flickan vill bli precis som mormor, och gå med snabba, käcka steg med baskern på sned. Mormor har vackra blå ögon, som förgätmigej eller blå viol. Mormor älskar också flickan på ett alldeles speciellt sätt, vilket visar sig ha en särskild anledning.

Jag hämtade novellen ur samlingen Noveller för världens barn 2008. Mellan 2004 och 2014 gav Informationsförlaget i samarbete med radiohjälpens insamling Världens barn ut en novellsamling varje år. Just den här samlingen finns inte längre i handeln, men de olika Noveller för världens barn brukar dyka upp på antikvariat och loppisar. Perfekt om man gillar noveller.

Nu har jag lyckats kryssa i en hel kvadrat i novellsudokuts översta del (med svenska författare). Klicka här om du vill se vilka andra noveller jag läst.

Titel: "Kattfot och blå viol"
Författare: Gunilla Linn Persson
Ur: Noveller för världens barn 
Utgivningsår: 2008
Förlag: Informationsförlaget
Antal sidor: 7



torsdag 14 september 2017

Olikhetsutmaningen: tro och vetande

Hos enligt O är det dags för ett nytt motsatspar:

"Dagens olikhetsutmaning handlar alltså om tro och vetandeBerätta om böcker, filmer, pjäser, musik, konst eller annan kultur som anknyter till orden."

En bok om tro är Elisabeth Hjorths roman Hängivelsen. Huvudpersonen Cecilia går i bibelskola och hamnar i en församling där hon träffar det äkta paret Einar och Marie. Hon älskar dem gränslöst och gör allt de begär av henne. Det är inte utan att man associerar till verklighetens Knutby.

Alexandra Coelho Ahndoril (ena halvan av Lars Kepler) har skrivit Stjärneborg, en roman om vetenskapsmannen och astronomen Tycho Brahe. Titelns Stjärneborg syftar på Brahes underjordiska observatorium på Ven. Romanen handlar om Brahes längtan efter makt och den familj han försakar.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...