söndag 21 oktober 2018

Augustspekulationer

Imorgon får vi veta vilka böcker som är nominerade till Augustpriset, men redan nu är det ju spännande att spekulera lite. Så vilka tror jag då skulle kunna bli nominerade?

Den skönlitterära klassen är den jag känner mig mest hemma i, vilket inte på något sätt innebär att det skulle vara enkelt att komma med gissningar. Men Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri tror jag mycket väl kan bli nominerad. Jag tror också på Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg och novellsamlingen Nordisk fauna av Andrea Lundgren. Sen då? Ja, varför inte dikteposet Aednan av Linnéa Axelsson? Sen finns det ju böcker som Gardells Till minne av en villkorslös kärlek och Tomas Bannerheds Lugnet, som kanske kniper någon av nomineringsplatserna. Eller varför inte Lena Anderssons Sveas son?

I fackboksklassen tror jag på Jens Liljestrands biografi över Vilhelm Moberg, Mannen i skogen. Kanske kan också Nuckan av Malin Lindroth bli nominerad. I barn- och ungdomsklassen tror jag på Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting, Comedy Queen av Jenny Jägerfeld och Dom som bestämmer av Lisen Adbåge.

Imorgon kväll vet vi alltså hur det går.

fredag 19 oktober 2018

Läs en novell III: Näktergalen och rosen av Oscar Wilde

Näktergalen och rosen av Oscar Wilde handlar om en ung man som vill dansa med en viss flicka på en bal. Men för att hon ens ska se åt hans håll vill hon att han ska ge henne en röd ros.

En näktergal hör om mannens problem och bestämmer sig i sin tro på den sanna kärleken för att hjälpa honom. Om näktergalen spetsar sitt hjärta mot en tagg på en rosenbuske samtidigt som han sjunger sin vackra sång, kommer det nämligen att växa ut en vacker blodröd ros på busken.

Wildes novell anses vara ett svar på H.C. Andersens saga Näktergalen, men hos Wilde får näktergalens uppoffring ett helt annat slut än i sagan. Det är tydligt att Wilde vill säga något om människornas ytlighet.

Jag passar in novellen i Läs en novell III, där beskrivning nr. 34. lyder: "Läs en novell med något taggigt i titeln."

Titel: Näktergalen och rosen
Författare: Oscar Wilde
Översättare: Rune Olausson
Utgivningsår: 2017 (men ursprungligen 1888)
Förlag: Novellix
Antal sidor: 12

tisdag 16 oktober 2018

Veckans topplista: Skogen

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där man ska tipsa om fem titlar på ett visst tema. Den här veckan ska böckerna ha anknytning till skogen.

Här kommer min lista (utan inbördes ordning):

1. En av litteraturens bästa skogar måste  väl vara Mattisskogen i Astrid Lindgrens Ronja rövardotter? Ett måste på min skogslista.

2. I Andrea Lundgrens Glupahungern finns en annan skog. Djupt bland träden därinne finns Tjärnen som har en stark makt över vissa av människorna. I Lundgrens bok är skogen trolsk, kanske lite farlig, och i boken suddas gränsen mellan saga och verklighet ut.

3. Jag har faktiskt med en bok till av Andrea Lundgren, nämligen hennes novellsamling Nordisk fauna från 2018. Även i de här berättelserna möts naturen och människorna på de mest oväntade sätt. Jag är väldigt förtjust i Lundgrens sätt att skriva.

4. I Mikael Niemis Koka björn försvinner en vallpiga i de djupa norrländska skogarna, och det antas att det är en björn som dödat henne.

5. Till sist, ännu en barndomsfavorit. I Det lilla huset i Stora skogen bor Laura och hennes familj, omgivna bara av träden och vilda djur. Boken är den första om Laura Ingalls Wilder och hennes nybyggarfamilj. Jag älskade verkligen att läsa om henne när jag var barn.



måndag 15 oktober 2018

Ett dockhem 2

Igår såg jag Ett dockhem 2 på Stockholms stadsteater, med Helena Bergström i rollen som Nora och Marie Göranzon som hennes barnjungfru Ann Marie. En underhållande och tankeväckande föreställning.

Jag har också friskat upp minnet lite kring Ibsens Ett dockhem (1879). Originalet slutar ju med att Nora lämnar man och familj, för att detta i pjäsen är det enda sätt hon kan uppnå sin frihet.

I Ett dockhem 2, skriven av amerikanska dramatikern Lucas Hnath, kommer Nora efter femton år tillbaka med ett ärende som hon behöver Helmers (makens) hjälp med. Hon får också träffa sin nu vuxna dotter, som hon inte sett på femton år. Det är intressant hur Noras och dotterns syn på äktenskapet skiljer sig åt.

Jag tycker det fungerar väl att använda en äldre pjäs som utgångspunkt för att diskutera dagens frågor om kön, kvinno- och mansroller och klass. Får du möjlighet att se pjäsen, tycker jag absolut att du ska göra det.


lördag 13 oktober 2018

1793 av Niklas Natt och Dag

Niklas Natt och Dags deckarroman 1793 har blivit rejält prisad. Inte bara har boken blivit utsedd till Crimetime Specsavers Award - Årets deckardebut och Årets bästa svenska debut 2017 av Svenska Deckarakademin. Den framröstades dessutom till Årets bok.

Jag kan gott förstå uppståndelsen.

Det tar inte många sidors läsning förrän jag känner att jag befinner mig i Stockholm under slutet av 1700-talet.
Miljön skildras med väl valda och tidstypiska detaljer. Jag hör ropen från folkmassan när skarprättare Höss ska halshugga en dödsdömd, jag känner stanken från avskrädeshögarna och får följa med till värdshus där desillusionerade stackare super och slåss. För många är det en tid av hopplöshet, hunger och fattigdom. Dessutom är vintern 1793 en av de kallaste i mannaminne.

Författaren lyckas också skapa intressanta personporträtt.  Cecil Winge, som bistår Stockholms poliskammare, är blek och smal som ett lik, märkt av lungsoten. Han vill att alla ska bli hörda och få sin talan, oavsett om de är skyldiga till hemska brott. Den före detta soldaten Mickel Cardell super och plågas av minnena av en vän som drunknade vid ett sjöslag. Cardell blev av med armen, slåss brutalt med sin träprotes som främsta vapen, men har också han ett sinne för vad som är rätt och fel. Vi får också läsa om Anna Stina Knapp, som försörjer sig som fruktförsäljerska. När Anna Stina vägrar att ge sig åt en man hon känt sedan barndomen, anger hans familj henne som prostituerad. Detta gör att hon (oskyldig) hamnar på Långholmens spinnhus. Till sist, ynglingen Kristofer Blix, fältskärarlärlingen som kommit till Stockholm för att söka lyckan.

De här personerna står för bokens fyra berättarperspektiv, ett grepp som fungerar väl. Särskilt när man till slut får reda på hur allas öden hänger ihop.

Bokens spännande handling börjar med att några barn hittar ett lik i sjön Fatburen, en stinkande sörja av avskräde från de fattiga på Söder. Den döde har varken armar eller ben och det verkar som om skadorna har tillfogats nyligen. Det är Mickel Cardell som släpar liket iland, och tillsammans med Cecil Winge börjar han jakten på vem som kan ha utfört det groteska dådet.

Det ryktas om att 1793 är den första delen i en trilogi. Jag vill definitivt läsa fortsättningen.

Titel: 1793
Författare: Niklas Natt och Dag
Utgivningsår: 2017
Förlag: Forum
Antal sidor: 452

torsdag 11 oktober 2018

Läs en novell III: Snäckorna av Karin Boye

Så passande att en av de noveller jag fick med mig hem från Bokmässan, passade rakt in i Läs en novell III. På nr. 26 finns nämligen beskrivningen: "Läs en novell med något från havet i titeln."

Snäckorna av Karin Boye handlar om pojken Tord vars mamma har dött. Pojken minns fortfarande hennes värme och doft, men har svårt att se henne framför sig annat än som det svartvita fotografiet på skrivbordet, där hennes ansikte bara syns halvt från sidan.

Nu har Tords pappa träffat en ny kvinna, men Tord vill inte att hon ska flytta in i deras hem:

"Han kunde inte förmå sig att kalla inkräkterskan för mamma."

Snäckorna är en finstämd novell om en pojke som känner sig ensam och övergiven.

Titel: Snäckorna
Författare: Karin Boye
Utgivningsår: 2018 (men ursprungligen 1941)
Förlag: Novellix
Antal sidor: 17

tisdag 9 oktober 2018

Veckans topplista: Brittiska klassiker

Topplistan hos Johannas deckarhörna handlar den här veckan om brittiska klassiker. Det temat kan jag förstås inte motstå.

Först tänker jag att jag borde tipsa om böcker som jag inte redan tjatat om i andra sammanhang. Men vissa böcker tål att påminnas om gång på gång, och är det en topplista så är det.

Så här kommer mina fem favoriter (utan inbördes ordning):

1. Brideshead Revisited av Evelyn Waugh är en berättelse om vänskap, kärlek och religion i fantastiska miljöer (till exempel Oxford). På bilden ser ni Sebastians nallebjörn Aloysius.

2. To the Lighthouse av Virginia Woolf kretsar kring familjen Ramsay som tar emot sina gäster i sommarhuset på Isle of Skye. Vi får följa personernas drömmar och förhoppningar i Woolfs så typiska stream-of-consciousness-stil.

3. Wuthering Heights av Emily Brontë har det mesta: vindpinade engelska hedar, stor dramatik och en kärlekshistoria som till och med trotsar döden.

4.Macbeth är min favoritpjäs av Shakespeare, kanske mycket för att det var den första av hans pjäser jag läste och tolkade (på litteraturvetenskapen i Lund). Sen dess har jag läst och sett pjäsen många gånger, och jag tröttnar aldrig.

5. Jane Austen har för mig en självklar plats på en brittisk topplista och måste jag välja bara en av hennes böcker, blir det Pride and Prejudice. Jag gillar hur Austen fokuserar på kvinnornas situation, hennes ironiska stil och förstås hur hon skildrar kärleken med förhinder mellan Elizabeth Bennet och Mr. Darcy.

lördag 6 oktober 2018

Kaffepaus à la Per och Lisen


Jag dricker mitt frukostkaffe och läser charmiga Jag hatar kaniner och blommor och barn, med text av Per Nilsson och illustrationer av Lisen Adbåge. Någon gillar verkligen inte de där gulliga och väldoftande sakerna som de flesta av oss gillar. I gengäld tycker någon väldigt mycket om bajs, korv och döda kråkor. Vem är berättaren egentligen?

torsdag 4 oktober 2018

Fynd från bokmässan

Många fina fynd från Bokmässan blev det förstås. Jag var med på en bokbloggarfrukost där vi bokcirklade om Maggie O'Farrells roman Jag är, jag är, jag är: ett hjärtslag från döden. Det var det första jag läste av författaren och jag gillade verkligen boken, så jag blev sugen på att läsa hennes andra böcker:


Bokmässan är förstås det perfekta stället att hitta nya bokmärken:


Nytt för i år hos Novellix var kiosken där man kunde köpa läsgodis i lösvikt. I en fin randig påse plockade jag på mig de här novellerna, och fick dessutom en fin Selma-filmis på köpet:


Roligast av allt på Bokmässan är alla tillfällen att få favoritförfattarnas böcker signerade. Allra roligast var nog att träffa Håkan Nesser, som det faktiskt var första gången jag lyssnade till:


Ett av mina favoritförlag är Nilsson förlag som ger ut översatta böcker främst från andra språk än engelskan. Jag ser nu att jag helt oplanerat lyckats få ihop ett slags djurtema på de böcker som fick följa med hem:


Nu har jag massor av spännande läsning att se fram emot under hösten.

tisdag 2 oktober 2018

Sammanfattning av månadens språk i september: tyska

Nu har det blivit dags att sammanfatta månadens språk under september, som var tyska. Jag hade många böcker att välja mellan och till slut valde jag ut två noveller och två kortare romaner (klicka på titlarna för att komma till mina recensioner):

Juli Zeh, Den skänkta timmen (novell)
Birgit Vanderbeke, Musselmiddag
Marlen Haushofer, Om det där med kon (novell)
Hans Keilson, Komedi i moll

Bidra gärna med en länk/länkar till det som du läst översatt från tyska under månaden, eller skriv helt enkelt in titeln/titlarna här i kommentarsfältet.

måndag 1 oktober 2018

Månadens språk är spanska


Kanske den högsta bokstapeln hittills i Månadens språk? Böcker översatta från spanskan hittar jag hur många som helst som jag blir nyfiken på.

I högen finns böcker från flera olika länder (vilket förstås är spännande med just spanskan som ett viktigt världsspråk), förutom från Spanien till exempel från Mexiko och Argentina.

Mest romaner, men också novellsamlingen Det vi förlorade i elden av Mariana Enriquez. Från den kommer jag säkert att läsa något.

Imorgon är det sedan dags att sammanfatta det vi läst från månadens språk i september, som var tyska.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...