tisdag 29 september 2020

Tisdagstrion: Bara ett ord i titeln

Temat för veckans tisdagstrio är "Bara ett ord i titeln." Tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Det finns verkligen hur många böcker som helst som bara har ett ord i titeln. Jag inleder tipsandet med Stål av Silva Avallone, en roman om tonåringarna Anna och Francesca som växer upp i den italienska kuststaden Piombino. En bok som verkligen gjorde intryck på mig.

2. Nästa bok jag vill tipsa om är Blåst! av Eva-Marie Liffner. Romanen är full av litterära finesser - bland annat handlar den om syskonen Brontë och det finns också kopplingar till J.R.R. Tolkiens värld. Det känns mycket brittiskt, vilket ofta verkar vara fallet i Liffners böcker. 

3. Till sist, Mary av Aris Fioretos, den roman som var min favorit bland de nominerade till Augustpriset 2015 (fast den vann inte). Romanen handlar om Mary P, en ung kvinna som under militärjuntans tid i Grekland grips och hamnar på en fängelseö. Det är en gripande skildring av kvinnlig gemenskap och politiskt våld. 

lördag 26 september 2020

Litteraturpristolvan: Augustpriset

Augustpriset delas varje år ut i tre kategorier: Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn- och ungdomsbok. Sedan 2018 delar man också ut Svenska Förläggareföreningens Hederspris. 

Jag har alltid gillat Augustpriset och har som mål att någon dag ha läst alla vinnarna (åtminstone de skönlitterära). År 2015 och 2016 var dessutom Ugglan & Boken en av Augustprisets ambassadörsbloggar. Till Litteraturpristolvan tänker jag läsa Oskar Kroons Vänta på vind.

Här är listan över de böcker som hittills har vunnit priset (blåmarkerat har jag läst):

2019:
Skönlitterär bok: Marit Kapla, Osebol
Fackbok: Patrik Svensson, Ålevangeliet: berättelsen om världens mest gåtfulla fisk
Barn- och ungdomsbok: Oskar Kroon, Vänta på vind
Svenska Förläggareföreningens Hederspris: Jan Stolpe

2018:
Skönlitterär bok: Linnea Axelsson, Aednan
Fackbok: Magnus Västerbro, Svälten. Hungeråren som formade Sverige
Barn- och ungdomsbok: Emma Adbåge, Gropen
Svenska Förläggareföreningens Hederspris: Ilon Wikland

2017:
Skönlitterär bok: Johannes Anyuru, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Fackbok: Fatima Bremmer, Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström
Barn- och ungdomsbok: Sara Lundberg, Fågeln i mig flyger vart den vill

2016:
Skönlitterär bok: Lina Wolff, De polyglotta älskarna
Fackbok: Nina Burton, Gutenberggalaxens nova
Barn- och ungdomsbok: Ann-Helén Laestadius, Tio över ett

2015:
Skönlitterär bok: Jonas Hassen Khemiri, Allt jag inte minns
Fackbok: Karin Bojs, Min europeiska familj: de senaste 54 000 åren
Barn- och ungdomsbok: Jessica Schiefauer, När hundarna kommer

2014:
Skönlitterär bok: Kristina Sandberg, Liv till varje pris
Fackbok: Lars Lerin, Naturlära
Barn- och ungdomsbok: Jakob Wegelius, Mördarens apa 

2013:
Skönlitterär bok: Lena Andersson, Egenmäktigt förfarande
Fackbok: Bea Uusma, Expeditionen. Min kärlekshistoria
Barn- och ungdomsbok: Ellen Karlsson och Eva Lindström, Snöret, fågeln och jag

2012:
Skönlitterär bok: Göran Rosenberg, Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz
Fackbok: Ingrid Carlberg, Det står ett rum här och väntar på dig - berättelsen om Raoul Wallenberg
Barn- och ungdomsbok: Nina Ulmaja, ABC å allt om det

2011:
Skönlitterär bok: Tomas Bannerhed, Korparna
Fackbok: Elisabeth Åsbrink, Och i Wienerwald står träden kvar
Barn- och ungdomsbok: Jessica Schiefauer, Pojkarna

2010:
Skönlitterär bok: Sigrid Combüchen, Spill. En damroman.
Fackbok: Yvonne Hirdman, Den röda grevinnan
Barn- och ungdomsbok: Jenny Jägerfeld, Här ligger jag och blöder

2009:
Skönlitterär bok: Steve Sem-Sandberg, De fattiga i Lodz
Fackbok: Brutus Östling & Susanne Åkesson, Att överleva dagen
Barn- och ungdomsbok: Ylva Karlsson, Katarina Kuick, Sara Lundberg & Lilian Bäckman, Skriv om och om igen

2008:
Skönlitterär bok: Per Olov Enquist, Ett annat liv
Fackbok: Paul Duncan & Bengt Wanselius, Regi Bergman
Barn- och ungdomsbok: Jakob Wegelius, Legenden om Sally Jones

2007:
Skönlitterär bok: Carl-Henning Wijkmark, Stundande natten
Fackbok: Bengt Jangfeldt, Med livet som insats
Barn- och ungdomsbok: Sven Nordqvist, Var är min syster?

2006:
Skönlitterär bok: Susanna Alakoski, Svinalängorna
Fackbok: Cecilia Lindqvist, Qin
Barn- och ungdomsbok: Per Nilsson, Svenne

2005:
Skönlitterär bok: Monika Fagerholm, Den amerikanska flickan
Fackbok: Lena Einhorn, Ninas resa
Barn- och ungdomsbok: Bo R. Holmberg & Katarina Strömgård, Eddie Bolander & jag

2004:
Skönlitterär bok: Bengt Ohlsson, Gregorius
Fackbok: Sverker Sörlin, Europas idéhistoria 1492-1918Världens ordning och Mörkret i människan 
Barn- och ungdomsbok: Katarina Kieri, Dansar Elias? Nej!

2003: 
Skönlitterär bok: Kerstin Ekman, Skraplotter
Fackbok: Nils Uddenberg, Idéer om livet
Barn- och ungdomsbok: Johanna Thydell, I taket lyser stjärnorna

2002:
Skönlitterär bok: Carl-Johan Vallgren, Den vidunderliga kärlekens historia
Fackbok: Lars-Olof Larsson, Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?
Barn- och ungdomsbok: Ulf Nilsson & Anna-Clara Tidholm, Adjö, Herr Muffin

2001:
Skönlitterär bok: Torbjörn Flygt, Underdog
Fackbok: Hans Hammarskiöld, Anita Theorell & Per Wästberg, Minnets stigar 
Barn- och ungdomsbok: Sara Kadefors, Sandor slash Ida

2000:
Skönlitterär bok: Mikael Niemi, Populärmusik från Vittula
Fackbok: Dick Harrison, Stora döden
Barn- och ungdomsbok: Pija Lindenbaum, Gittan och gråvargarna

1999:
Skönlitterär bok: Per Olov Enquist, Livläkarens besök
Fackbok: Jan Svartvik, Engelska - öspråk, världsspråk, trendspråk 
Barn- och ungdomsbok: Stefan Casta, Spelar död

1998:
Skönlitterär bok: Göran Tunström, Berömda män som varit i Sunne
Fackbok: Bengt Jangfeldt, Svenska vägar till S:t Petersburg 
Barn- och ungdomsbok: Henning Mankell, Resan till världens ände

1997:
Skönlitterär bok: Majgull Axelsson, Aprilhäxan
Fackbok: Sven-Erik Liedman,  I skuggan av framtiden 
Barn- och ungdomsbok: Annika Thor, Sanning eller konsekvens?

1996:
Skönlitterär bok: Tomas Tranströmer, Sorgegondolen
Fackbok: Maja Hagerman, Spåren av kungens män 
Barn- och ungdomsbok: Ulf Stark & Anna Höglund, Min syster är en ängel

1995:
Skönlitterär bok: Torgny Lindgren, Hummelhonung
Fackbok: Maria Flinck,  Tusen år i trädgården. Från sörmländska herrgårdar och bakgårdar 
Barn- och ungdomsbok: Rose Lagercrantz, Flickan som inte ville kyssas

1994:
Skönlitterär bok: Björn Ranelid, Synden
Fackbok: Leif Jonsson m. fl., Musiken i Sverige I-IV 
Barn- och ungdomsbok: Ulf Nilsson, Mästaren och de fyra skrivarna 

1993:
Skönlitterär bok: Kerstin Ekman, Händelser vid vatten
Fackbok: Peter Englund, Ofredsår
Barn- och ungdomsbok: Mats Wahl, Vinterviken

1992:
Skönlitterär bok: Niklas Rådström, Medan tiden tänker på annat
Fackbok: Gunnar Broberg m. fl., Gyllene äpplen
Barn- och ungdomsbok: Peter Pohl & Kinna Gieth, Jag saknar dig, jag saknar dig!

1991:
Vinnare: Sven Delblanc, Livets ax

1990:
Vinnare: Lars Ahlin, De sotarna! De sotarna!

1989:
Vinnare: Cecilia Lindqvist, Tecknens rike

torsdag 24 september 2020

Jorden runt på 100 böcker: Väggen av Marlen Haushofer

När det blev dags att läsa en bok från Österrike i Jorden runt på 100 böcker, passade jag på att plocka fram Marlen Haushofers Väggen, som jag länge tänkt läsa.

Boken får väl anses vara en klassiker vid det här laget, och jag märker att många återkommer till boken när vi diskuterar vad vi läst och gillat.

Och visst gör Väggen ett alldeles särskilt intryck på mig som läsare. Boken handlar om en kvinna som följer med sin kusin och hennes man till en jaktstuga uppe i bergen. Hon stannar kvar i stugan när de andra beger sig till en närliggande by och när hon vaknar dagen efter är hon fortfarande ensam hemma.

Hon går ut för att leta upp de andra och går då rakt in i en genomskinlig vägg. Hon är ensam kvar i området innanför väggen och utanför verkar allt ha dött - ingenting rör sig och människorna verkar vara förstenade. Något har hänt men hon kan inte förklara eller förstå vad.

Boken utgörs av den redogörelse som huvudpersonen skriver ner på de papperslappar hon kan hitta, och varar så länge pappret räcker. Hon beskriver hur hon lever sitt liv där i ensamhet i isolationen bakom väggen, hur hon odlar potatis, hugger ved och genomlider dramatiska stormar.

Helt ensam är hon inte. Familjens hund Lo finns kvar och efterhand hittar hon och tar hand om kon Bella och en katt. Det är intressant att se hur hon samspelar med naturen och djuren, och hur hon inte ser det som ett alternativ att ta sitt eget liv eftersom hon har ansvar för andra levande varelser. 

Texten följer ingen dramatisk kurva, utan känns verkligen som en redogörelse för vad som händer under dagarna som kvinnan lever innanför väggen. Tempot är långsamt och eftersom texten är en sammanfattning av vad som redan hänt, avslöjar hon också detaljer som ska komma längre fram i berättelsen. Som läsare är man alltså redan från början medveten om en del tragiska händelser och mer eller mindre väntar på att de ska komma. Just att texten är skriven som en autentisk redogörelse ger trovärdighet till handlingen. Inget är tillrättalagt eller dramatiserat och det gör att jag verkligen upplever tröttheten, rädslan och monotonin i sysslorna som beskrivs. 

Jag gillar verkligen Väggen och den ger mig mycket att fundera på. Hur skulle jag ha klarat att överleva i en liknande situation, är förstås en tanke som dyker upp. Men kanske främst, vad innebär det egentligen att vara människa när all civilisation har skalats bort?


Titel: Väggen
Författare: Marlen Haushofer
Översättare: Rebecca Lindskog
Utgivningsår: 2015 (men ursprungligen 1963)
Förlag: Thorén & Lindskog
Antal sidor: 255

tisdag 22 september 2020

Tisdagstrion: Tanter & farbröder

Temat för dagens tisdagstrio är "Tanter & farbröder." Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Jag gör det enkelt för mig och lyfter fram en klassiker på temat, nämligen Sagor om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin av Elsa Beskow. En vän till tanterna är ju dessutom Farbror Blå. 

2. En bok som jag ännu inte läst men som jag är nyfiken på, är Kalle Linds biografi Hasse Alfredson: en sån där farbror som ritar och berättar. 

3. Till sist, Tant Safiyya och klostret av Baha Tahir, en roman som utspelar sig på landsbygden i Egypten, där kristna och muslimer länge har levt sida vid sida. Bokens huvudperson är en ung pojke som tillsammans med sin pappa har täta kontakter med klostret en bit utanför byn. En särskilt god vän är den gamle munken, broder Bishai, som gärna ägnar sig åt odling och att återberätta skrönor om vad som hände förr i byn.

söndag 20 september 2020

Litteraturpristolvan: Camera av Eva-Marie Liffner


Camera
av Eva-Marie Liffner belönades år 2001 med Svenska deckarakademins Debutpris. 

Det här är en bok som jag i första hand inte alls hade klassat som en deckare, även om en stor del av handlingen visserligen kretsar kring en ouppklarad mordgåta. Camera utspelar sig i England, företrädesvis i London, och under flera tidsplan. 

Fotografen Johanna Hall får ärva en lägenhet efter sin gammelfarbror Jacob Hall. En av berättelserna vi får följa är när Jacob reser till London i början av 1900-talet och blir lärling till en fotograf med ett mystiskt uppdrag. I kretsen han kommer i kontakt med ingår den politiskt radikala Annie Besant och ryskan Helena Blavatsky, som var spiritist och teosof. 

Johanna Hall ärver också en portfölj med fotografier. Dessa tar hon med sig till London för att försöka förstå vad Jacob egentligen var med om, nästan nittio år tidigare. Just fotokonsten är central i boken (vilket förstås redan titeln avslöjar). 

Historien som uppdagas är mörk och obehaglig, vilket avspeglas stilsäkert också i miljöerna. Det är mycket regn, lera och smuts i boken och det ger skildringen en alldeles speciell stämning. 

Jag gillar verkligen Liffners Camera


Titel: Camera
Författare: Eva-Marie Liffner
Utgivningsår: 2001
Förlag: Natur & kultur
Antal sidor: 262



torsdag 17 september 2020

Köttets tid av Lina Wolff

 

Köttets tid av Lina Wolff är, precis som hennes tidigare böcker, ett helt eget universum. Hon har en förmåga att komponera berättelser som inte liknar något annat och samtidigt få mig att tro på vartenda ord.

I den här boken åker en kvinnlig författare på ett resestipendium till Madrid för att hitta inspiration till sitt skrivande. Nästan genast efter att hon landat i Madrid och installerat sig i sin lägenhet, går hon ut på en bar. Där träffar hon en främmande man, Mercuro Cano, som börjar berätta sin livsberättelse för henne.

Det visar sig att hans fru lämnat honom eftersom han varit otrogen. För att få hjälp att botgöra sina köttsliga synder har han medverkat i underground-nätshowen Köttets tid, och nu är Mercuro övertygad om att skaparna av showen förföljer honom. 

Köttets tid drivs av nunnan Lucia, som har tagit på sig uppdraget att rädda förtappade människor från synd. Det gör hon med minst sagt okonventionella metoder. 

Mercuro ber om att få flytta in hos författarinnan och efter en kort betänketid går hon faktiskt med på det, trots att hon inte alls vet vem mannen är. Det känns som att hon agerar utan större tanke, som att hon är i behov av att något, vad som helst, ska ge hennes liv mening. I samma anda erbjuder hon sig att arbeta som skötare åt en förlamad man, när hon slumpartat träffar hans fru. 

Förutom att följa författarinnan och Mercuro, får vi också läsa om Lucia, om hennes barndom, om hur hon blev nunna och hur hon blev en del av showen Köttets tid. Också det är en fantastisk historia.

Jag gillar verkligen Wolffs roman. Handlingen är annorlunda och samtidigt säger den mycket om vår tid, vår fixering vid köttet, vid kropparna och kropparnas drifter. Jag tycker också om huvudpersonerna, som verkligen inte är några dussinpersoner, utan helt speciella människor som formats av sina upplevelser och övertygelser. 


Titel: Köttets tid
Författare: Lina Wolff
Utgivningsår: 2019
Förlag: Albert Bonniers
Antal sidor: 263


tisdag 15 september 2020

Tisdagstrion: Småkryp, spindlar och insekter

Den här veckan uppmärksammar vi alla de pyttesmå djuren som finns både runt omkring oss och i böckernas värld. Temat för Tisdagstrion är "Småkryp, spindlar och insekter."

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Jag börjar med en bok där bina är i fokus. Maja Lundes Binas historia är en roman där vi får läsa tre parallella berättelser i olika tider, som alla kretsar kring hur viktiga de här små krypen är för oss. En riktigt läsvärd bok.

2. Jag kunde inte låta bli att ta med Franz Kafkas Förvandlingen i den här trion. Ni vet, boken där Gregor Samsa en morgon vaknar och upptäcker att han har förvandlats till en skalbagge. Förmodligen en av de mest välkända skalbaggarna i litteraturhistorien och för mig en given kandidat i tisdagstrion. 

3. Till sist, en bok med ett annat småkryp i titeln, Samarbete med fluga och andra noveller av Lydia Davis. Hennes novellsamling är en blandning av lite längre och superkorta texter, ofta med ett särskilt slags underfundig humor. Titelnovellen är till exempel jättekort:

"Samarbete med fluga

Jag skrev det där ordet på papperet,
men han lade till apostrofen."


söndag 13 september 2020

Kaffepaus à la Stina & Johanna

Stina Stoor är tillbaka med Halsduken, en lekfull bilderbok med illustrationer av Johanna Häger.

Lo har en ny halsduk som kliar. Hos morfar där Lo ska vara hela dagen, klipper Lo sönder halsduken med saxen. 

Morfar rycker in och när han syr ihop halsduken igen förvandlas den till morfars magiska vän Lenny. 

Halsduken är en bok med både vardagsmagi och igenkänning. Extra njutbart är Stoors språk, i uttryck som till exempel "långtråkblå" och "leker zickzacksax."


Titel: Halsduken
Författare: Stina Stoor
Illustratör: Johanna Häger
Utgivningsår: 2020
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32

fredag 11 september 2020

Fem en fredag: Namn

Varje fredag ställer Elisamatilda fem frågor som den som vill kan vara med och besvara. Den här veckan handlar frågorna om "namn"

1. Har du eller har haft något smeknamn? Under skoltiden kallades jag för Helle, men det är det ingen som säger längre. Nu är jag alltid bara Helena.

2. Har du velat heta något annat? Jag tror faktiskt alltid jag har gillat mitt namn.

3. Vet du vad ditt namn betyder? Ja, det betyder ”fackla”, ”lysande” eller ”strålande.”

4. Finns det något namn som går igen i din släkt? Nej. 

5. Matchar ett namn med personligheten? Det tycker jag inte. Visst kan det matcha i vissa fall, men det kan lika gärna vara två personer med samma namn som är helt olika varandra. Däremot kan jag i böckernas värld roas av att Charles Dickens ger en ond karaktär i David Copperfield namnet Mr. Murdstone, eller att J.K. Rowling ger namnet Remus Lupin åt Hogwartsläraren som är en varulv (Remus kommer troligen från legenden om Romulus och Remus som grundade Rom och föddes upp av en varginna, efternamnet Lupin påminner om "lupus", vilket betyder varg på latin).


torsdag 10 september 2020

Litteraturpristolvan: Svenska deckarakademins priser

Svenska deckarakademin delar ut ett flertal olika priser. Varje år utses årets bästa svenska kriminalroman och bästa till svenska översatta kriminalroman. Dessutom delas det vissa år ut priser till exempel till bästa faktabok, berömvärd översättargärning eller bästa svenska debut. Dessa nomineras efter förslag från särskilda prisgrupper eller enskilda ledamöter.

Till Litteraturpristolvan har jag valt att läsa Camera av Eva-Marie Liffner, från listan över vinnare av Debutpriset (blåmarkerat har jag redan läst):

1971 – Ulf Durling: Gammal ost
1974 – Valter Unefäldt: Råttan på repet
1976 – Tomas Arvidsson: Enkelstöten
1982 – Kjell-Olof Bornemark: Legat till en trolös
1984 – Bobi Sourander: Ett kilo diamanter
1985 – Mats Tormod: Movie
1990 – Hans Lamborn (pseud. för Torgny Lindgren och Eric Åkerlund): Den röda slöjan och 
            Gunnar Ohrlander: Downwind
1991 – Olle Häger: Bandyspelaren som försvann i Gambia
1993 – Håkan Nesser: Det grovmaskiga nätet
1995 – Åke Edwardson: Till allt som varit dött
1997 – Lennart Lundmark: Den motsträvige kommissarien
1998 – Liza Marklund: Sprängaren
1999 – Kjell Eriksson: Den upplysta stigen
2001 – Eva-Marie Liffner: Camera och Åke Smedberg: Försvinnanden
2002 – Tove Klackenberg: Påtaglig risk att skada
2003 – Åsa Larsson: Solstorm
2006 – Karin Alfredsson: 80 grader från varmvattnet
2007 – Johan Theorin: Skumtimmen
2008 – Ingrid Hedström: Lärarinnan i Villette
2009 – Olle Lönnaeus: Det som ska sonas
2010 – Anders de la Motte: [geim]
2012 – Lars Pettersson: Kautokeino, en blodig kniv
2013 – Thomas Engström: Väster om friheten
2015 – Sara Lövestam: Sanning med modifikation
2017 – Niklas Natt och Dag: 1793
2019 - Malin Thunberg Schunke: Ett högre syfte

tisdag 8 september 2020

Tisdagstrion: Böcker jag ser fram emot att läsa under hösten

Den här veckan ska vi i tisdagstrion blicka fram mot hösten som är i antågande. Kanske ser du fram emot en favoritförfattare som kommer ut med en ny bok i höst? Kanske har du sparat någon bok som passar extra bra när höstmörkret faller? Temat för tisdagstrion är "Böcker jag ser fram emot att läsa under hösten."

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Jag läste nyligen Kjell Westös roman Hägring 38 och blev mycket förtjust. Därför är jag riktigt sugen på att läsa hans alldeles nya Tritonus, en roman som handlar om stjärndirigenten Thomas Brander som har låtit bygga en lyxig villa ute i skärgården.

2. En annan bok jag ser fram emot är Lydia Sandgrens Samlade verk. Jag har varit nyfiken ända sedan boken kom ut, men kanske har bokens längd avskräckt mig lite. Som höstläsning tycker jag att en tegelsten om kärlek, vänskap och konst i Göteborgsmiljö kan passa fint.

3. Till sist, fler tegelstenar. Hilary Mantel har skrivit trilogin om Thomas Cromwell, som inleds med Wolf Hall. Den första boken har jag läst, men jag har kvar både För in de döda och Spegeln och ljuset. Jag funderar på om jag kanske borde läsa om Wolf Hall innan jag ger mig in på För in de döda, men i vilket fall som helst kan jag se fram emot att genom massor av boksidor drömma mig bort till Tudortidens England.

söndag 6 september 2020

Litteraturpristolvan: Glöm mig av Alex Schulman


Årets bok är ett av prisen i Litteraturpristolvan. Det är ett ganska nytt pris och det finns hittills bara en handfull vinnare. En av dem är Alex Schulman med boken Glöm mig, som blev den bok jag valde att läsa till utmaningen. 

Boken bygger på Alex Schulmans eget liv och handlar om förhållandet till hans mor, Lisette Schulman, som har svåra alkoholproblem. 

Boken inleds med en scen där Alex är på väg till familjens torp i Värmland, där mamman har låst in sig och druckit flera dagar i sträck. Alex är fylld av beslutsamhet. Han har kontaktat ett behandlingshem och ska försöka övertala mamman att skriva in sig. Han vill så gärna få tillbaka den ljusa och glada mamma han minns från den tidiga barndomen.

Glöm mig är en gripande skildring om en mor och en son, om hur alkoholen kan förstöra människors liv. Men också om medberoende och förnekelse, och till slut försoning.

Skildringen känns ärlig och självutlämnande. Naturligtvis vet Schulman vad han talar om, och hans bok ger oss insikt i hur det kan vara att växa upp i en familj där man hela tiden sopar undan problemen och inte på många år vågar konfrontera mamman om hennes drickande. 

Samtidigt måste jag erkänna att jag känner mig smått kluven. Jag tycker faktiskt att skildringen känns för privat. Boken kallas för en roman, men det är uppenbart att alla personerna i boken faktiskt finns på riktigt. Jag kan inte låta bli att tänka att Schulmans familjemedlemmar - döda, levande och barn som ska växa upp - kanske inte vill få sin historia berättad på det här sättet. 

Men visst är Glöm mig fängslande läsning, något annat kan jag inte påstå. Boken har ett driv framåt och jag läser snabbt för att få veta hur det ska gå.

Titel: Glöm mig
Författare: Alex Schulman
Utgivningsår: 2016
Förlag: Bookmark
Antal sidor: 255

fredag 4 september 2020

Fem en fredag: Längd

Varje fredag ställer elisamatilda fem frågor som den som vill kan vara med och besvara. Den här veckan handlar frågorna om "längd."

1. Vad är det längsta du åkt med bil? Det måste vara när jag åkte bil med en kompis från London till Kristianstad, via Dover - Calais, via Holland och kontinenten och sedan upp genom Danmark och över till Skåne. Det tog många timmar, men jag minns inte hur många.

2. Vad är det längsta du har sprungit? Jag har aldrig gillat att springa långt, även om jag säkert gjorde det i skolan ibland. Säkert har jag sprungit ett antal kilometer, men alldeles säkert inte så mycket som en mil (100 meter var mer min grej). Däremot älskar jag att promenera - både i skogen och i stadsmiljö - och det tror jag att jag kan göra hur långt som helst. 

3. Hur lång tid tar det att göra dig i ordning på morgonen? Det beror på, men kanske en halvtimme om jag ska till arbetet. 

4. Hur länge väntar du på någon innan du undrar var den är? 10 minuter, eller kanske en kvart. Med mobiltelefon är det ju lätt att ta reda på om någon är sen.

5. Hur långt skulle du gå för att få som du vill? Om det är något jag verkligen vill, är jag beredd att arbeta hårt för det. Men om att gå långt innebär att trampa ner andra på vägen, är det en helt annan sak. Det är jag inte särskilt intresserad av.

torsdag 3 september 2020

Edinburgh International Book Festival Online

Har ni sett att en hel massa intressanta författarsamtal från årets Edinburgh International Book Festival finns tillgängliga online? Jag skulle väldigt gärna vilja besöka litteraturfestivalen på riktigt någon gång, men tills dess känns detta som ett mycket bra alternativ.

Hittills har jag lyssnat på Maggie O´Farrell när hon pratar om sin senaste roman Hamnet, där hon skriver om Shakespeares son som dog i ung ålder. Jag läste boken precis när den kom ut och tyckte verkligen mycket om den. Sekwa ger ut boken på svenska i höst.

Ett annat samtal jag lyssnade på var med Hilary Mantel som är aktuell med The Mirror and the Light, den sista delen i trilogin om Thomas Cromwell. Hittills har jag bara läst första delen, Wolf Hall, men jag funderar på om jag kanske ska läsa resten under hösten.

Båda samtalen var riktigt intressanta, och det finns gott om andra författare jag också kan tänka mig att titta på.

Här kan ni se vad som finns finns tillgängligt online.

tisdag 1 september 2020

Tisdagstrion: Vatten

Temat för dagens tisdagstrio är "vatten". Jag tänker på åar, floder, hav, sjöar och vattenfall, och varför inte på regn, vattenpölar och översvämningar? Dessutom finns det nog massor med böcker som har ordet vatten i titeln, så jag skulle tro att dagens tema kan inbjuda till många tolkningar.

Tolka alltså temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.


1. Sally Jones, gorillan i Jakob Wegelius bok Legenden om Sally Jones, far runt på världshaven och hamnar i fjärran hamnstäder. Boken berättas både i bild och text och är en ren fröjd att läsa. Äventyren fortsätter i Mördarens apa och Den falska rosen.

2. Jonas Karlssons roman Regnmannen: en trädgårdsberättelse handlar om den pensionerade regissören och änkemannen Ingmar, som sätter sin stolthet i att ta hand om den döda fruns rosor. Det är en ovanligt het sommar men bevattningsproblemen verkar lösa sig när Ingmar hittar en överväxt vattenkran i trädgården. 

3. Anna-Karin Palm har skrivit novellen Älven, en finstämd berättelse om livets vändningar och om hur skört livet kan vara. 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...