Köttets tid av Lina Wolff

 

Köttets tid av Lina Wolff är, precis som hennes tidigare böcker, ett helt eget universum. Hon har en förmåga att komponera berättelser som inte liknar något annat och samtidigt få mig att tro på vartenda ord.

I den här boken åker en kvinnlig författare på ett resestipendium till Madrid för att hitta inspiration till sitt skrivande. Nästan genast efter att hon landat i Madrid och installerat sig i sin lägenhet, går hon ut på en bar. Där träffar hon en främmande man, Mercuro Cano, som börjar berätta sin livsberättelse för henne.

Det visar sig att hans fru lämnat honom eftersom han varit otrogen. För att få hjälp att botgöra sina köttsliga synder har han medverkat i underground-nätshowen Köttets tid, och nu är Mercuro övertygad om att skaparna av showen förföljer honom. 

Köttets tid drivs av nunnan Lucia, som har tagit på sig uppdraget att rädda förtappade människor från synd. Det gör hon med minst sagt okonventionella metoder. 

Mercuro ber om att få flytta in hos författarinnan och efter en kort betänketid går hon faktiskt med på det, trots att hon inte alls vet vem mannen är. Det känns som att hon agerar utan större tanke, som att hon är i behov av att något, vad som helst, ska ge hennes liv mening. I samma anda erbjuder hon sig att arbeta som skötare åt en förlamad man, när hon slumpartat träffar hans fru. 

Förutom att följa författarinnan och Mercuro, får vi också läsa om Lucia, om hennes barndom, om hur hon blev nunna och hur hon blev en del av showen Köttets tid. Också det är en fantastisk historia.

Jag gillar verkligen Wolffs roman. Handlingen är annorlunda och samtidigt säger den mycket om vår tid, vår fixering vid köttet, vid kropparna och kropparnas drifter. Jag tycker också om huvudpersonerna, som verkligen inte är några dussinpersoner, utan helt speciella människor som formats av sina upplevelser och övertygelser. 

Titel: Köttets tid

Författare: Lina Wolff

Utgivningsår: 2019

Förlag: Albert Bonniers

Antal sidor: 263