Augusti 2026

Augusti bjöd på några sinsemellan ganska olika böcker, från olika länder och olika tider.

The Snow Goose av Paul Gallico utspelar sig under andra världskriget och följer den tillbakadragne konstnären Philip Rhayader, som lever vid den engelska kusten. Han tar hand om en sårad snögås och lär känna den unga Fritha. När allierade soldater blir fast vid Dunkerque 1940 ger sig Rhayader ut med sin lilla båt för att hjälpa till med evakueringen. Genom berättelsen får snögåsen representera hopp, fred och osjälviskt mod.

Marguerite Duras roman De små hästarna i Tarquinia från 1963 skildrar en grupp franska vänner som tillbringar semestern i en avlägsen italiensk kustby. I den tryckande sommarhettan fylls dagarna av bad, drinkar och väntan, samtidigt som rastlöshet, längtan och sprickor i relationerna kommer till ytan. Romanen präglas av en sömnig och nästan kvävande sommarkänsla, där havet och ledigheten rymmer både frihet och leda.

I Chimamanda Ngozi Adichies roman Drömräkning beger vi oss istället till USA och Nigeria. Romanen följer fyra västafrikanska kvinnor: reseskribenten Chiamaka som ser tillbaka på sina kärleksrelationer, advokaten Zikora som upplever svek och moderskap, affärskvinnan Omelogor som börjar ifrågasätta sitt framgångsrika liv, och slutligen hushållerskan Kadiatou som drabbas av ett övergrepp som hotar hela hennes tillvaro. Boken tar upp teman som kärlek, vänskap och kvinnlig gemenskap, men också klass, ras och makt. En riktigt bra bok som vi läste och diskuterade i bokcirkeln.

Michael Berglunds roman Ovanjorden handlar om Oskar som under ett sommarjobb på en förskola i Ammarnäs möter renskötaren Eija och omedelbart dras till henne och livet omkring henne. Trots att deras kärlek tycks omöjlig återvänder Oskar gång på gång till Eija, fjällen och sina egna samiska rötter. Boken tilldelades Sveriges Radios Romanpris 2023 och jag kan absolut förstå varför.

ALMA-pristagaren Marion Brunet har skrivit ungdomsboken Ilos, den första delen i en trilogi. Berättelsen utspelar sig år 2052 i ett Marseille som till stora delar ligger under vatten efter flera tsunamier. Syskonen Nolane och Gal överlever genom att dyka efter värdeföremål i de översvämmade kvarteren, men när Gal försvinner dras Nolane in i den mäktige Kommendörens korrumperade värld. Jag ser verkligen fram emot att läsa nästa del i trilogin, Den nionde tsunamin, som kommer under hösten. 

Till sist, Nina Bouraouis självbiografiska roman Pojkflickan, som skildrar hennes uppväxt i 1970-talets Algeriet och somrarna i Frankrike. Med en fransk mamma och en algerisk pappa känner hon sig splittrad mellan två länder och kulturer, samtidigt som hon gör motstånd mot omgivningens föreställningar om hur en flicka ska vara. Romanen kretsar kring identitet, kön, sexualitet och tillhörighet, men också kring kolonialismens spår och känslan av att stå utanför både den algeriska och den franska gemenskapen. 

Världsdelsutmaningen i september och oktober: Oceanien

Det har blivit dags för en ny världsdel i Kulturkollos utmaning. Under september och oktober ska vi läsa böcker från Oceanien, dvs. Australien och Nya Zeeland, men också länder som till exempel Tahiti och Samoa. Här kan du ta del av Kulturkollos tips på böcker att läsa. 

Jag har inget på lut som passar in, men jag ser fram emot att leta fram något nytt och intressant att läsa.

Tisdagstrion: Hemliga och/eller slutna sällskap

Tisdagstrion har den här veckan temat Hemliga och/eller slutna sällskap. 

1. Jag inleder med Gabriella Håkanssons roman Aldermanns arvinge som handlar om pojken William Aldermanns uppväxt i London på 1800-talet. Han ärver ett hus på Harley Street och en förmögenhet av sin far, men han följer också i sin fars fotspår in i ett hemligt sällskap. Dilettanti vill förädla människan och bejaka hennes lust i hedonistisk och antik anda

2. Mary Ann Shaffers roman Guernseys litteratur- och potatisskalspajsällskap utspelar sig strax efter andra världskriget. Författaren Juliet Ashton börjar brevväxla med invånare på ön Guernsey, där ett improviserat litteratursällskap bildades under den tyska ockupationen. Genom breven lär hon känna öns invånare och deras gripande berättelser om vänskap, motståndskraft och böckernas betydelse i svåra tider.

3. Till sist, Den hemliga historien av Donna Tartt. I centrum för handlingen finns en sluten och exklusiv krets av studenter vid ett college i Vermont. Gruppen delar hemligheter och utvecklar en besatthet av antikens filosofi och ritualer, och när deras experiment går över styr dras de in i ett nät av lögner, skuld och mord.

Världsdelsutmaningen: USA och Mexiko

Kulturkollo sammanfattar vad som blivit läst från Nordamerika, som var juli och augusti månads världsdel i Världsdelsutmaningen.

Jag läste tre romaner på temat, två från USA och en från Mexiko. Först ut var Liz Moores The God of the Woods där en flicka försvinner från sommarlägret Camp Emerson. Händelsen river upp gamla hemligheter och blir utgångspunkten för en spänningsroman som främst utspelar sig i Adirondackbergen sommaren 1975. Mest tyckte jag om naturskildringarna, men också de intressanta karaktärerna och hur spänningen sakta växer fram.

Percival Everetts James, som belönades med Pulitzerpriset för skönlitteratur 2025, var min andra roman från Nordamerika. Här skildras Huckleberry Finn på nytt, men den här gången ur den förrymde slaven Jims – eller James – perspektiv. Berättelsen utspelar sig i den amerikanska Södern under slaveriets sista år, till stor del längs Mississippifloden. Genom James språk, tankar och blick på omvärlden ger Everett den klassiska berättelsen en helt ny innebörd. En mycket bra bok.

Av den mexikanska författaren Jennifer Clement läste jag Gun Love. Fjortonåriga Pearl bor tillsammans med sin mamma i en parkerad bil i en husvagnspark i Florida. Trots fattigdom och utsatthet har de skapat sig ett liv tillsammans, i en miljö där vapen är en självklar del av vardagen.

Tisdagstrion: August Strindberg

Den här veckan ska tisdagstrion handla om August Strindberg.

1. Jag inleder trion med Lena Einhorns Siri, en historisk roman som handlar om Siri von Essen, August Strindbergs första hustru. Romanen berättas ur Siris perspektiv och försöker ge hennes version av ett av den svenska litteraturhistoriens mest omtalade äktenskap. Siri kan läsas som en intressant motberättelse till Strindbergs En dåres försvarstal. 

2. Jag har läst mycket av Strindberg, speciellt flertalet av hans pjäser, och min favorit är Ett drömspel från 1902. Pjäsen handlar om Indras dotter Agnes, som stiger ner till jorden för att uppleva människornas liv. Under en drömlik resa möter hon människor från olika samhällsskikt och bevittnar deras kärlek, lidande, besvikelser och längtan. Pjäsen har ingen traditionell handling utan följer i stället drömmens logik. Genom Agnes erfarenheter skildrar Strindberg människans villkor och återkommer till tanken att "det är synd om människorna."

3. Till sist, en helt annan August Strindberg, nämligen huvudpersonen i Kristina Ohlssons spänningsroman Stormvakt. Jag antar att jag inte kommer att bli ensam idag om att tipsa om den andre August, men han är för charmig för att inte ta med i trion. Ohlssons August Strindberg är en före detta finansman från Stockholm som flyttar till Hovenäset i Bohuslän, där han öppnar en second hand-butik. Han gillar också att baka, vilket jag antar att original-Strindberg förmodligen inte gjorde.

Tisdagstrion: George

 

Namnet George är utgångspunkten för veckans tisdagstrio - jag valde en huvudperson, ett förnamn som också är en pseudonym och ett efternamn. 

1. Vilken som helst av Enid Blytons Fem-böcker hade ju passat här, men jag valde Fem på mystiska heden, kanske för att jag också fascineras av de engelska hedlandskapen. Femgänget består av syskonen Julian, Dick och Ann, hunden Timmy och syskonens kusin Georgina som kallas för just George. 

2. George Eliot hette egentligen Mary Ann Evans och hennes roman Silas Marner kom ut 1861. Silas Marner blir i sin ungdom oskyldigt anklagad för stöld och förrådd av sin bästa vän. Han lämnar sitt hem och lever därefter ett ensamt liv i byn Raveloe, där hans enda glädje blir de guldmynt han tjänar och samlar. När guldet blir stulet rasar hans tillvaro, men kort därefter kommer den föräldralösa flickan Eppie in i hans liv. Genom att ta hand om henne återfår Silas tilliten till andra människor och blir en del av bygemenskapen.

3. Till sist, Den lilla bokhandeln i Paris av Nina George, en roman där huvudpersonen Jean Perdu, driver en flytande bokhandel på en pråm i Paris. Han kallar sig litterär apotekare eftersom han har en ovanlig förmåga att hitta precis den bok som varje kund behöver för att läka sina hjärtesorger och livskriser. Själv har han däremot aldrig kommit över sin egen stora kärlek.

Tisdagstrion: Fjäderfän

Det är tisdag igen och det har blivit dags för en ny trio. Den här veckan är temat fjäderfän.

1. Visserligen är det kanske grisarna man först kommer på när man tänker på Animal Farm av George Orwell, men även hönsen har sin roll i romanen. De olika djuren på gården används för att visa hur en revolution som börjar med idéer om frihet och jämlikhet kan utvecklas till en diktatur där makthavarna utnyttjar folket. Hönsen protesterar mot att äggen tas ifrån dem, vilket anses symbolisera bönder som gjorde uppror mot Stalins politik. 

2. En höna finns också i Sun-Mi Hwangs Hönan som drömde om att flyga. Boken handlar om hönan Knopp, som drömmer om ett liv i frihet och om att få ruva ett eget ägg. Hon lyckas fly från hönsgården och tar hand om ett övergivet andägg, som hon uppfostrar som sitt eget. Romanen handlar om frihet, mod, drömmar, moderskap och att våga följa sin egen väg, trots motgångar.

3. Till sist, The Snow Goose av Paul Gallico, en kortroman som utspelar sig under andra världskriget. Den ensamme konstnären Philip Rhayader bor vid Englands kust och blir vän med flickan Fritha när de räddar en skadad snögås. När Tyskland 1940 omringar brittiska och franska soldater vid Dunkerque i Frankrike, deltar Rhayader i den stora räddningsinsatsen med sin lilla båt. Snögåsen blir en symbol för hopp, fred och osjälviskhet.

Juli 2026

 

Juli var både en härlig sommarmånad och en bra läsmånad - en lyckad kombination.

Hos Kulturkollo är det under juli och augusti tema Nordamerika i Världsdelsutmaningen, och tre av de romaner jag läste under månaden passade fint in där. Först ut var Liz Moores The God of the Woods som jag faktiskt hade börjat på redan innan jag visste att det skulle bli tema Nordamerika. Den här spänningsromanen utspelar sig i Adirondackbergen i delstaten New York, främst under sommaren 1975. En flicka försvinner från sommarlägret Camp Emerson, vilket leder till att även gamla hemligheter väcks till liv. Jag gillade särskilt hur långsamt spänningen byggdes upp, de intressanta karaktärerna och kanske allra mest skildringen av naturen. 

Jag läste också en bok av en mexikansk författare. Gun Love av Jennifer Clement utspelar sig i en husvagnspark i Florida, där fjortonåriga Pearl bor i en parkerad bil tillsammans med sin mamma. Deras liv präglas av fattigdom och utsatthet, samtidigt som vapen är en självklar del av vardagen. När mamman inleder en relation med en våldsam man förändras deras tillvaro drastiskt. Jag blev genast sugen på att läsa mer av Jennifer Clement. Kanske något för bokcirkeln framöver?

Den tredje romanen från Nordamerika var James av Percival Everett, 2025 års vinnare av Pulitzerpriset för skönlitteratur. Romanen utspelar sig i den amerikanska Södern under slaveriets sista år, främst längs Mississippifloden. Romanen återberättar Huckleberry Finn ur den förrymde slaven Jims – här James – perspektiv. Jag gillar särskilt hur Everett låter James få en egen röst och hur hans språk och tankevärld ger en ny version av den klassiska berättelsen. En riktigt bra bok.

En annan prisvinnande bok (Women's Prize for Fiction) är The Safekeep av nederländska Yael van der Wouden. Romanen utspelar sig på den nederländska landsbygden i början av 1960-talet. Isabel lever ett stillsamt och ordnat liv i familjens hus, där hon håller fast vid rutiner och minnen från det förflutna. När hennes bror låter sin nya flickvän Eva flytta in rubbas balansen, och det som först känns som ett lågmält relationsdrama utvecklas till en berättelse om skuld, brinnande begär och efterkrigstidens oläkta sår.

Jag läste också Karin Boyes Kris från 1934. Romanen följer Malin Forst, en ung kvinna som lämnar sin trygga, religiösa uppväxt och hamnar i en existentiell och känslomässig kris. När hon ifrågasätter sin tro och förälskar sig i en annan kvinna tvingas hon ompröva både sina värderingar och sin syn på sig själv. Det här är en intensiv och berörande roman och jag tycker om hur Boye skildrar Malins inre kamp med stor psykologisk skärpa.

Den tredje delen av Kjersti Anfinnsens trilogi om Birgitte Solheim heter Dödsverk. Boken utspelar sig på ett privat vårdhem utanför Paris, där Birgitte befinner sig i livets absoluta slutskede – hon är blind, helt beroende av andra och väntar på döden som ändå verkar döja. Genom hennes minnen, möten med vårdpersonal och reflektioner över livet skildras åldrandet och döendet med stor ärlighet.

Till sist, en bok av en favoritförfattare, nämligen Land av Maggie O´Farrell. Det här är en storslagen historisk roman om familj, överlevnad och tillhörighet. År 1865 befinner sig Tomás och hans son Liam på Irlands västkust, där de arbetar med att kartlägga landet. Spåren efter den stora svälten är fortfarande tydliga, och för Tomás handlar uppdraget både om att rita kartor och om att bevara minnet av människorna och tragedin som format landet. Allt ställs på sin spets när Tomás kommer tillbaka som en förändrad människa efter att ha förirrat sig in i en uråldrig skogsdunge. Den unge Liam tvingas då ta ett ansvar långt större än någon tioåring borde bära. Samtidigt måste han försöka förstå vad som hänt hans far och hitta en väg vidare för dem båda.