Sveriges 20 bästa författare

SvD Kultur har låtit 101 framstående kritiker, författare och forskare välja ut Sveriges nu levande mest betydelsefulla författare. Nu finns en lista med 20 namn, och eftersom listor är kul kan jag inte motstå att bocka av de författare jag läst, och konstatera vilka som kan bli bra tips för framtida läsning (blåmarkerade har jag läst):

1.  Kerstin Ekman 
2. Ann Jäderlund
3. Sara Stridsberg
4. Lotta Lotass
5. Lina Wolff
6. Lars Jakobson
7. Karolina Ramqvist 
8. Klas Östergren
9. Steve Sem-Sandberg
10. Göran Sonnevi
11. Johannes Anyuru 
12. Andrzej Tichý
13. Gun-Britt Sundström
14. Ingela Strandberg
15. Jonas Hassen Khemiri 
16. Isabella Nilsson
17. Katarina Frostenson
18. Gunnar D Hansson
19. Therese Bohman 
20. Agneta Pleijel

Allra gladast är jag att Kerstin Ekman är i topp, eftersom jag brukar hävda att hon faktiskt är bäst (!). Men även andra favoriter som till exempel Sara Stridsberg och Lina Wolff finns med på listan. 

Av de jag inte läst finns det två kategorier: de jag känner till och tänkt att jag någon gång vill läsa, men också ett par författare som jag helt tycks ha missat: Lars Jakobson och Isabella Nilsson. De blir jag särskilt nyfiken på. 

Finns dina favoriter med på listan?

Tisdagstrion: Vit bokrygg

Vita bokryggar är temat för veckans tisdagstrio. Jag väljer tre titlar från Elisabeth Grate förlag, vars böcker inte bara har vita bokryggar utan dessutom väldigt snygga svartvita omslag. 

1. Först ut i trion blir Nina Bouraouis Pojkflickan, som skildrar hennes uppväxt i 1970-talets Algeriet och somrarna i Frankrike. Med en fransk mamma och en algerisk pappa känner hon sig kluven mellan två länder och kulturer. Samtidigt gör hon uppror mot omgivningens förväntningar på hur en flicka bör vara.

2. Nästa bok är Ett arabiskt vemod av Abdellah Taïa, om en homosexuell mans uppväxt i Marocko och hans liv i Paris. Boken skildrar begär, utsatthet och sökandet efter kärlek och frihet i en omgivning präglad av skam och homofobi.

3. Till sist, Katja av Marion Brunet, en långnovell som handlar om en tysk kvinna som tar arbete hos en döende journalist i ett avskilt hus i Bretagne. Det blir snart tydligt att hon inte är där av en slump, utan söker svar på frågor om sitt förflutna. 

Tisdagstrion: Politik

Den här veckan har tisdagstrion temat politik.

1. Jag inleder med novellsamlingen Mordet på Margaret Thatcher av Hilary Mantel. I titelnovellen släpper en kvinna av misstag in en beväpnad man som planerar att skjuta premiärministern från hennes lägenhet. Medan de väntar börjar de diskutera politik, klass och våld, och kvinnan går gradvis från att vara gisslan till att bli medhjälpare. Novellen undersöker politiskt hat och visar hur historien hade kunnat ta en annan väg.

2. Anne Holt var under åren 1996–1997 Norges justitieminister och hon skriver också spänningsromaner som ibland tar upp politik. I lejonets gap hittas Norges statsminister Birgitte Volter skjuten på sitt kontor. Mordet sätter sedan i gång berättelsens omfattande polisutredning och efterhand avslöjas politiska intriger, maktkamper och hemligheter ur statsministerns privatliv.

3. Till sist, Min far hade en dröm, av Barack Obama. Han berättar om sin barndom på Hawaii och i Indonesien, arbetet som samhällsorganisatör i Chicago och resan till Kenya för att förstå sin far och sin afrikanska släkt. Boken handlar framför allt om identitet, tillhörighet och relationen mellan personligt liv och samhällspolitik. 

Augusti 2026

Augusti bjöd på några sinsemellan ganska olika böcker, från olika länder och olika tider.

The Snow Goose av Paul Gallico utspelar sig under andra världskriget och följer den tillbakadragne konstnären Philip Rhayader, som lever vid den engelska kusten. Han tar hand om en sårad snögås och lär känna den unga Fritha. När allierade soldater blir fast vid Dunkerque 1940 ger sig Rhayader ut med sin lilla båt för att hjälpa till med evakueringen. Genom berättelsen får snögåsen representera hopp, fred och osjälviskt mod.

Marguerite Duras roman De små hästarna i Tarquinia från 1963 skildrar en grupp franska vänner som tillbringar semestern i en avlägsen italiensk kustby. I den tryckande sommarhettan fylls dagarna av bad, drinkar och väntan, samtidigt som rastlöshet, längtan och sprickor i relationerna kommer till ytan. Romanen präglas av en sömnig och nästan kvävande sommarkänsla, där havet och ledigheten rymmer både frihet och leda.

I Chimamanda Ngozi Adichies roman Drömräkning beger vi oss istället till USA och Nigeria. Romanen följer fyra västafrikanska kvinnor: reseskribenten Chiamaka som ser tillbaka på sina kärleksrelationer, advokaten Zikora som upplever svek och moderskap, affärskvinnan Omelogor som börjar ifrågasätta sitt framgångsrika liv, och slutligen hushållerskan Kadiatou som drabbas av ett övergrepp som hotar hela hennes tillvaro. Boken tar upp teman som kärlek, vänskap och kvinnlig gemenskap, men också klass, ras och makt. En riktigt bra bok som vi läste och diskuterade i bokcirkeln.

Michael Berglunds roman Ovanjorden handlar om Oskar som under ett sommarjobb på en förskola i Ammarnäs möter renskötaren Eija och omedelbart dras till henne och livet omkring henne. Trots att deras kärlek tycks omöjlig återvänder Oskar gång på gång till Eija, fjällen och sina egna samiska rötter. Boken tilldelades Sveriges Radios Romanpris 2023 och jag kan absolut förstå varför.

ALMA-pristagaren Marion Brunet har skrivit ungdomsboken Ilos, den första delen i en trilogi. Berättelsen utspelar sig år 2052 i ett Marseille som till stora delar ligger under vatten efter flera tsunamier. Syskonen Nolane och Gal överlever genom att dyka efter värdeföremål i de översvämmade kvarteren, men när Gal försvinner dras Nolane in i den mäktige Kommendörens korrumperade värld. Jag ser verkligen fram emot att läsa nästa del i trilogin, Den nionde tsunamin, som kommer under hösten. 

Till sist, Nina Bouraouis självbiografiska roman Pojkflickan, som skildrar hennes uppväxt i 1970-talets Algeriet och somrarna i Frankrike. Med en fransk mamma och en algerisk pappa känner hon sig splittrad mellan två länder och kulturer, samtidigt som hon gör motstånd mot omgivningens föreställningar om hur en flicka ska vara. Romanen kretsar kring identitet, kön, sexualitet och tillhörighet, men också kring kolonialismens spår och känslan av att stå utanför både den algeriska och den franska gemenskapen. 

Världsdelsutmaningen i september och oktober: Oceanien

Det har blivit dags för en ny världsdel i Kulturkollos utmaning. Under september och oktober ska vi läsa böcker från Oceanien, dvs. Australien och Nya Zeeland, men också länder som till exempel Tahiti och Samoa. Här kan du ta del av Kulturkollos tips på böcker att läsa. 

Jag har inget på lut som passar in, men jag ser fram emot att leta fram något nytt och intressant att läsa.

Tisdagstrion: Hemliga och/eller slutna sällskap

Tisdagstrion har den här veckan temat Hemliga och/eller slutna sällskap. 

1. Jag inleder med Gabriella Håkanssons roman Aldermanns arvinge som handlar om pojken William Aldermanns uppväxt i London på 1800-talet. Han ärver ett hus på Harley Street och en förmögenhet av sin far, men han följer också i sin fars fotspår in i ett hemligt sällskap. Dilettanti vill förädla människan och bejaka hennes lust i hedonistisk och antik anda

2. Mary Ann Shaffers roman Guernseys litteratur- och potatisskalspajsällskap utspelar sig strax efter andra världskriget. Författaren Juliet Ashton börjar brevväxla med invånare på ön Guernsey, där ett improviserat litteratursällskap bildades under den tyska ockupationen. Genom breven lär hon känna öns invånare och deras gripande berättelser om vänskap, motståndskraft och böckernas betydelse i svåra tider.

3. Till sist, Den hemliga historien av Donna Tartt. I centrum för handlingen finns en sluten och exklusiv krets av studenter vid ett college i Vermont. Gruppen delar hemligheter och utvecklar en besatthet av antikens filosofi och ritualer, och när deras experiment går över styr dras de in i ett nät av lögner, skuld och mord.

Världsdelsutmaningen: USA och Mexiko

Kulturkollo sammanfattar vad som blivit läst från Nordamerika, som var juli och augusti månads världsdel i Världsdelsutmaningen.

Jag läste tre romaner på temat, två från USA och en från Mexiko. Först ut var Liz Moores The God of the Woods där en flicka försvinner från sommarlägret Camp Emerson. Händelsen river upp gamla hemligheter och blir utgångspunkten för en spänningsroman som främst utspelar sig i Adirondackbergen sommaren 1975. Mest tyckte jag om naturskildringarna, men också de intressanta karaktärerna och hur spänningen sakta växer fram.

Percival Everetts James, som belönades med Pulitzerpriset för skönlitteratur 2025, var min andra roman från Nordamerika. Här skildras Huckleberry Finn på nytt, men den här gången ur den förrymde slaven Jims – eller James – perspektiv. Berättelsen utspelar sig i den amerikanska Södern under slaveriets sista år, till stor del längs Mississippifloden. Genom James språk, tankar och blick på omvärlden ger Everett den klassiska berättelsen en helt ny innebörd. En mycket bra bok.

Av den mexikanska författaren Jennifer Clement läste jag Gun Love. Fjortonåriga Pearl bor tillsammans med sin mamma i en parkerad bil i en husvagnspark i Florida. Trots fattigdom och utsatthet har de skapat sig ett liv tillsammans, i en miljö där vapen är en självklar del av vardagen.

Tisdagstrion: August Strindberg

Den här veckan ska tisdagstrion handla om August Strindberg.

1. Jag inleder trion med Lena Einhorns Siri, en historisk roman som handlar om Siri von Essen, August Strindbergs första hustru. Romanen berättas ur Siris perspektiv och försöker ge hennes version av ett av den svenska litteraturhistoriens mest omtalade äktenskap. Siri kan läsas som en intressant motberättelse till Strindbergs En dåres försvarstal. 

2. Jag har läst mycket av Strindberg, speciellt flertalet av hans pjäser, och min favorit är Ett drömspel från 1902. Pjäsen handlar om Indras dotter Agnes, som stiger ner till jorden för att uppleva människornas liv. Under en drömlik resa möter hon människor från olika samhällsskikt och bevittnar deras kärlek, lidande, besvikelser och längtan. Pjäsen har ingen traditionell handling utan följer i stället drömmens logik. Genom Agnes erfarenheter skildrar Strindberg människans villkor och återkommer till tanken att "det är synd om människorna."

3. Till sist, en helt annan August Strindberg, nämligen huvudpersonen i Kristina Ohlssons spänningsroman Stormvakt. Jag antar att jag inte kommer att bli ensam idag om att tipsa om den andre August, men han är för charmig för att inte ta med i trion. Ohlssons August Strindberg är en före detta finansman från Stockholm som flyttar till Hovenäset i Bohuslän, där han öppnar en second hand-butik. Han gillar också att baka, vilket jag antar att original-Strindberg förmodligen inte gjorde.