Tisdagstrion: Och det var på kung Oscars tid

Den här veckan är ämnet för tisdagstrion Och det var på kung Oscars tid. Jag tolkar det som att vi talar om Oscar II som var kung i Sverige mellan 1872 och 1907. Det här var en tid då Sverige tog steg från att vara ett bondesamhälle till att bli ett modernt industriland. 

1. Först ut i trion blir Hjalmar Söderbergs Förvillelser som utspelar sig i 1890-talets Stockholm. Vi får följa den unge Tomas Weber, som driver omkring i staden och trasslar in sig i kärleksaffärer, lögner och ekonomiska bekymmer. Genom nöjesliv, eleganta fasader och sociala konventioner fångar romanen både lockelsen och dubbelmoralen den tidens borgerliga Stockholm.

2. Ännu en Stockholmsskildring finns i  Barn av sin stad av Per Anders Fogelström. Romanen är andra delen i hans Stad-svit och utspelar sig under åren 1880–1900 när Stockholm växer och industrialiseras. I centrum står Lotten och hennes barn, vars olika livsvägar synliggör tidens stora klasskillnader och arbetarnas hårda villkor. Här framträder kung Oscars tid som en period av modernisering och framtidstro, men också av fattigdom och social utsatthet.

3. Till sist, Moa Martinsons Mor gifter sig som berättas ur den unga Mias perspektiv. Romanen handlar om hennes uppväxt med modern Hedvig och styvfadern Albert, vars alkoholproblem förvärrar familjens fattigdom. Genom moderns slit som fabriksarbetare skildras kvinnornas och barnens vardag under industrialiseringen kring sekelskiftet. 

Tisdagstrion: Alkohol

Alkohol är temat för veckans tisdagstrio, och jag har hittat tre exempel där det tyvärr inte går så bra för vissa av de inblandade.

1. Först ut är Stephen Kings The Shining, som jag nyligen såg uppsatt som opera i Malmö. Romanen var det längesedan jag läste, men jag minns att jag gillade den. Jack Torrance tar arbete som vaktmästare på det över vintern igenbommande Overlook Hotel. Hans son Danny har övernaturliga förmågor, vilket gör att han kan uppfatta hotellets mörka historia och de onda krafter som hemsöker det. Jack har problem med alkohol och isoleringen och hotellets påverkan förstärker hans missbruk, vrede och instabilitet.

2. Shuggie Bain av Douglas Stuart handlar om en pojkes uppväxt i 1980-talets fattiga Glasgow, där han lever med sin mamma Agnes och hennes svåra alkoholberoende. Shuggie älskar och försöker ta hand om sin mamma, samtidigt som missbruket bryter ner familjen och gör deras tillvaro alltmer utsatt. Trots ett tungt ämne tyckte jag väldigt mycket om den här romanen. 

3. Till sist, Blåmärken av Helena Herbert (en pseudonym för Ann Heberlein), en spänningsroman som utspelar sig i Malmö. Boken skildrar mäns våld mot kvinnor, och poliserna Sabine Svensson och Eddie Hoxhaj utreder mordet på Emma som hittas ihjälslagen, medan hennes make sover i rummet intill. Alkoholen är kanske inte bokens huvudtema, men den bidrar till och förvärrar de destruktiva relationerna som skildras.

Sveriges 20 bästa författare

SvD Kultur har låtit 101 framstående kritiker, författare och forskare välja ut Sveriges nu levande mest betydelsefulla författare. Nu finns en lista med 20 namn, och eftersom listor är kul kan jag inte motstå att bocka av de författare jag läst, och konstatera vilka som kan bli bra tips för framtida läsning (blåmarkerade har jag läst):

1.  Kerstin Ekman 
2. Ann Jäderlund
3. Sara Stridsberg
4. Lotta Lotass
5. Lina Wolff
6. Lars Jakobson
7. Karolina Ramqvist 
8. Klas Östergren
9. Steve Sem-Sandberg
10. Göran Sonnevi
11. Johannes Anyuru 
12. Andrzej Tichý
13. Gun-Britt Sundström
14. Ingela Strandberg
15. Jonas Hassen Khemiri 
16. Isabella Nilsson
17. Katarina Frostenson
18. Gunnar D Hansson
19. Therese Bohman 
20. Agneta Pleijel

Allra gladast är jag att Kerstin Ekman är i topp, eftersom jag brukar hävda att hon faktiskt är bäst (!). Men även andra favoriter som till exempel Sara Stridsberg och Lina Wolff finns med på listan. 

Av de jag inte läst finns det två kategorier: de jag känner till och tänkt att jag någon gång vill läsa, men också ett par författare som jag helt tycks ha missat: Lars Jakobson och Isabella Nilsson. De blir jag särskilt nyfiken på. 

Finns dina favoriter med på listan?

Tisdagstrion: Vit bokrygg

Vita bokryggar är temat för veckans tisdagstrio. Jag väljer tre titlar från Elisabeth Grate förlag, vars böcker inte bara har vita bokryggar utan dessutom väldigt snygga svartvita omslag. 

1. Först ut i trion blir Nina Bouraouis Pojkflickan, som skildrar hennes uppväxt i 1970-talets Algeriet och somrarna i Frankrike. Med en fransk mamma och en algerisk pappa känner hon sig kluven mellan två länder och kulturer. Samtidigt gör hon uppror mot omgivningens förväntningar på hur en flicka bör vara.

2. Nästa bok är Ett arabiskt vemod av Abdellah Taïa, om en homosexuell mans uppväxt i Marocko och hans liv i Paris. Boken skildrar begär, utsatthet och sökandet efter kärlek och frihet i en omgivning präglad av skam och homofobi.

3. Till sist, Katja av Marion Brunet, en långnovell som handlar om en tysk kvinna som tar arbete hos en döende journalist i ett avskilt hus i Bretagne. Det blir snart tydligt att hon inte är där av en slump, utan söker svar på frågor om sitt förflutna. 

Tisdagstrion: Politik

Den här veckan har tisdagstrion temat politik.

1. Jag inleder med novellsamlingen Mordet på Margaret Thatcher av Hilary Mantel. I titelnovellen släpper en kvinna av misstag in en beväpnad man som planerar att skjuta premiärministern från hennes lägenhet. Medan de väntar börjar de diskutera politik, klass och våld, och kvinnan går gradvis från att vara gisslan till att bli medhjälpare. Novellen undersöker politiskt hat och visar hur historien hade kunnat ta en annan väg.

2. Anne Holt var under åren 1996–1997 Norges justitieminister och hon skriver också spänningsromaner som ibland tar upp politik. I lejonets gap hittas Norges statsminister Birgitte Volter skjuten på sitt kontor. Mordet sätter sedan i gång berättelsens omfattande polisutredning och efterhand avslöjas politiska intriger, maktkamper och hemligheter ur statsministerns privatliv.

3. Till sist, Min far hade en dröm, av Barack Obama. Han berättar om sin barndom på Hawaii och i Indonesien, arbetet som samhällsorganisatör i Chicago och resan till Kenya för att förstå sin far och sin afrikanska släkt. Boken handlar framför allt om identitet, tillhörighet och relationen mellan personligt liv och samhällspolitik. 

Augusti 2026

Augusti bjöd på några sinsemellan ganska olika böcker, från olika länder och olika tider.

The Snow Goose av Paul Gallico utspelar sig under andra världskriget och följer den tillbakadragne konstnären Philip Rhayader, som lever vid den engelska kusten. Han tar hand om en sårad snögås och lär känna den unga Fritha. När allierade soldater blir fast vid Dunkerque 1940 ger sig Rhayader ut med sin lilla båt för att hjälpa till med evakueringen. Genom berättelsen får snögåsen representera hopp, fred och osjälviskt mod.

Marguerite Duras roman De små hästarna i Tarquinia från 1963 skildrar en grupp franska vänner som tillbringar semestern i en avlägsen italiensk kustby. I den tryckande sommarhettan fylls dagarna av bad, drinkar och väntan, samtidigt som rastlöshet, längtan och sprickor i relationerna kommer till ytan. Romanen präglas av en sömnig och nästan kvävande sommarkänsla, där havet och ledigheten rymmer både frihet och leda.

I Chimamanda Ngozi Adichies roman Drömräkning beger vi oss istället till USA och Nigeria. Romanen följer fyra västafrikanska kvinnor: reseskribenten Chiamaka som ser tillbaka på sina kärleksrelationer, advokaten Zikora som upplever svek och moderskap, affärskvinnan Omelogor som börjar ifrågasätta sitt framgångsrika liv, och slutligen hushållerskan Kadiatou som drabbas av ett övergrepp som hotar hela hennes tillvaro. Boken tar upp teman som kärlek, vänskap och kvinnlig gemenskap, men också klass, ras och makt. En riktigt bra bok som vi läste och diskuterade i bokcirkeln.

Michael Berglunds roman Ovanjorden handlar om Oskar som under ett sommarjobb på en förskola i Ammarnäs möter renskötaren Eija och omedelbart dras till henne och livet omkring henne. Trots att deras kärlek tycks omöjlig återvänder Oskar gång på gång till Eija, fjällen och sina egna samiska rötter. Boken tilldelades Sveriges Radios Romanpris 2023 och jag kan absolut förstå varför.

ALMA-pristagaren Marion Brunet har skrivit ungdomsboken Ilos, den första delen i en trilogi. Berättelsen utspelar sig år 2052 i ett Marseille som till stora delar ligger under vatten efter flera tsunamier. Syskonen Nolane och Gal överlever genom att dyka efter värdeföremål i de översvämmade kvarteren, men när Gal försvinner dras Nolane in i den mäktige Kommendörens korrumperade värld. Jag ser verkligen fram emot att läsa nästa del i trilogin, Den nionde tsunamin, som kommer under hösten. 

Till sist, Nina Bouraouis självbiografiska roman Pojkflickan, som skildrar hennes uppväxt i 1970-talets Algeriet och somrarna i Frankrike. Med en fransk mamma och en algerisk pappa känner hon sig splittrad mellan två länder och kulturer, samtidigt som hon gör motstånd mot omgivningens föreställningar om hur en flicka ska vara. Romanen kretsar kring identitet, kön, sexualitet och tillhörighet, men också kring kolonialismens spår och känslan av att stå utanför både den algeriska och den franska gemenskapen. 

Världsdelsutmaningen i september och oktober: Oceanien

Det har blivit dags för en ny världsdel i Kulturkollos utmaning. Under september och oktober ska vi läsa böcker från Oceanien, dvs. Australien och Nya Zeeland, men också länder som till exempel Tahiti och Samoa. Här kan du ta del av Kulturkollos tips på böcker att läsa. 

Jag har inget på lut som passar in, men jag ser fram emot att leta fram något nytt och intressant att läsa.

Tisdagstrion: Hemliga och/eller slutna sällskap

Tisdagstrion har den här veckan temat Hemliga och/eller slutna sällskap. 

1. Jag inleder med Gabriella Håkanssons roman Aldermanns arvinge som handlar om pojken William Aldermanns uppväxt i London på 1800-talet. Han ärver ett hus på Harley Street och en förmögenhet av sin far, men han följer också i sin fars fotspår in i ett hemligt sällskap. Dilettanti vill förädla människan och bejaka hennes lust i hedonistisk och antik anda

2. Mary Ann Shaffers roman Guernseys litteratur- och potatisskalspajsällskap utspelar sig strax efter andra världskriget. Författaren Juliet Ashton börjar brevväxla med invånare på ön Guernsey, där ett improviserat litteratursällskap bildades under den tyska ockupationen. Genom breven lär hon känna öns invånare och deras gripande berättelser om vänskap, motståndskraft och böckernas betydelse i svåra tider.

3. Till sist, Den hemliga historien av Donna Tartt. I centrum för handlingen finns en sluten och exklusiv krets av studenter vid ett college i Vermont. Gruppen delar hemligheter och utvecklar en besatthet av antikens filosofi och ritualer, och när deras experiment går över styr dras de in i ett nät av lögner, skuld och mord.