Sydney Smiths bilderbok Liten i staden lyckas med att fånga storstadsmiljön både i text och bild.
Vi får följa barnet som letar efter katten som försvunnit, och det är verkligen med barnets blick som vi får uppleva staden. Det är en plats som kan vara både farlig och trygg - det finns mörka gränder och massor med höga ljud, men också snälla människor och en vilsam bänk i en park.
Ibland drivs berättelsen framåt enbart med hjälp av illustrationerna, vilket funkar bra.
Jag gillar den här bilderboken.
Titel: Liten i staden
Författare: Sydney Smith
Översättare: Katarina Kieri
Utgivningsår: 2019
Förlag: Lilla Piratförlaget
Antal sidor: 48
torsdag 27 februari 2020
tisdag 25 februari 2020
Tisdagstrion: Bibliotek, bokhandel eller bokcirkel i boken
Idag blir det dubbelt fokus på böcker i tisdagstrion. Temat är: "Bibliotek, bokhandel eller bokcirkel i boken."
Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.
1. Först ut i min trio är Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Tioåriga Daniel Sempere får följa med sin pappa till De bortglömda böckernas gravkammare i Barcelonas Barro Gotìc. Där hittar han boken Vindens skugga av författaren Juliàn Carax och han ägnar resten av sitt liv åt att försöka hitta svaren på de frågor som boken ger upphov till. Jag vet inte riktigt om en bokgravkammare kvalificerar sig som ett bibliotek, men det antar jag.
2. I Why Be Happy When You Could Be Normal skildrar Jeanette Winterson sin egen uppväxt i sin strikt religiösa adoptivfamilj. Hon finner trygghet på biblioteket, men eftersom hon inte vågar fråga bibliotekarien om tips ger hon sig istället på att läsa från hyllan med skönlitteratur i alfabetisk ordning från A till Z. Jeanette läser klassikerna (och konstaterar i boken vilken tur det är att Austen börjar på A).
3. Till sist, 84 Charing Cross Road av Helene Hanff. Boken bygger på en brevväxling mellan den amerikanske författaren Helene Hanff och den brittiska bokhandlaren Frank Doel, som har bokhandeln Messrs Marks and Co. på Londons främsta bokgata, Charing Cross Road.
Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.
1. Först ut i min trio är Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Tioåriga Daniel Sempere får följa med sin pappa till De bortglömda böckernas gravkammare i Barcelonas Barro Gotìc. Där hittar han boken Vindens skugga av författaren Juliàn Carax och han ägnar resten av sitt liv åt att försöka hitta svaren på de frågor som boken ger upphov till. Jag vet inte riktigt om en bokgravkammare kvalificerar sig som ett bibliotek, men det antar jag.
2. I Why Be Happy When You Could Be Normal skildrar Jeanette Winterson sin egen uppväxt i sin strikt religiösa adoptivfamilj. Hon finner trygghet på biblioteket, men eftersom hon inte vågar fråga bibliotekarien om tips ger hon sig istället på att läsa från hyllan med skönlitteratur i alfabetisk ordning från A till Z. Jeanette läser klassikerna (och konstaterar i boken vilken tur det är att Austen börjar på A).
3. Till sist, 84 Charing Cross Road av Helene Hanff. Boken bygger på en brevväxling mellan den amerikanske författaren Helene Hanff och den brittiska bokhandlaren Frank Doel, som har bokhandeln Messrs Marks and Co. på Londons främsta bokgata, Charing Cross Road.
Etiketter:
tisdagstrion
lördag 22 februari 2020
Irène av Pierre Lemaitre
Irène är namnet på Pierre Lemaitres första deckare i trilogin om kommissarie Verhoeven i Paris.
Allt börjar när poliserna kommer till en av de mest ohyggliga brottsplatser de har upplevt. Två kvinnor har brutalt bragts om livet och deras kroppar har skändats på sätt som knappt är möjliga att förstå. Till och med poliserna har svårt att stå ut på brottsplatsen.
Efterforskningarna börjar och det står klart att ett tidigare mord verkar ha samma gärningsman. Det verkar också som om mördarens makabra dåd är inspirerade av händelser från olika kriminalromaner. Verhoeven och hans team arbetar outtröttligt vidare. Frågan är hur många mord som redan tidigare begåtts utan att någon förstått sambandet?
Jag tycker om bokens spännande handling (trots de faktiskt vidriga detaljerna emellanåt). Extra kul är det att flera kriminalromaner står i centrum för händelserna. Jag tycker också att bokens huvudpersoner är intressanta, särskilt Verhoeven själv som hela tiden slits mellan arbetet och den gravida fru han inte hinner tillbringa tillräckligt med tid tillsammans med.
Jag kommer definitivt också att läsa de andra två böckerna i trilogin: Alex och Camille. Tydligen finns det också ett slags tillägg till trilogin, genom boken Rosy & John, där också kommissarie Verhoeven är med. Mycket spännande att se fram emot alltså.
Titel: Irène
Författare: Pierre Lemaitre
Översättare: Maria Store
Utgivningsår: 2018
Förlag: Sekwa
Antal sidor: 448
Allt börjar när poliserna kommer till en av de mest ohyggliga brottsplatser de har upplevt. Två kvinnor har brutalt bragts om livet och deras kroppar har skändats på sätt som knappt är möjliga att förstå. Till och med poliserna har svårt att stå ut på brottsplatsen.
Efterforskningarna börjar och det står klart att ett tidigare mord verkar ha samma gärningsman. Det verkar också som om mördarens makabra dåd är inspirerade av händelser från olika kriminalromaner. Verhoeven och hans team arbetar outtröttligt vidare. Frågan är hur många mord som redan tidigare begåtts utan att någon förstått sambandet?
Jag tycker om bokens spännande handling (trots de faktiskt vidriga detaljerna emellanåt). Extra kul är det att flera kriminalromaner står i centrum för händelserna. Jag tycker också att bokens huvudpersoner är intressanta, särskilt Verhoeven själv som hela tiden slits mellan arbetet och den gravida fru han inte hinner tillbringa tillräckligt med tid tillsammans med.
Jag kommer definitivt också att läsa de andra två böckerna i trilogin: Alex och Camille. Tydligen finns det också ett slags tillägg till trilogin, genom boken Rosy & John, där också kommissarie Verhoeven är med. Mycket spännande att se fram emot alltså.
Titel: Irène
Författare: Pierre Lemaitre
Översättare: Maria Store
Utgivningsår: 2018
Förlag: Sekwa
Antal sidor: 448
Etiketter:
Deckare och thrillers
,
Frankrike
torsdag 20 februari 2020
Litteraturpristolvan: Nordiska rådets litteraturpris
Nordiska rådets litteraturpris har varje år sedan 1962 tilldelats ett skönlitterärt verk (roman, drama, dikt- essä-, eller novellsamling), skriven på ett av de nordiska ländernas språk. Enligt stadgarna för priset ska verket uppfylla höga litterära och konstnärliga krav. Syftet med priset är att öka intresset för grannländernas litteratur och den nordiska kulturgemenskapen.
Till Litteraturpristolvan har jag börjat läsa Eva Ströms diktsamling Revbensstäderna som vann priset 2003. Det finns många andra vinnare jag också är sugen på, till exempel Ärr av Auður Ava Ólafsdóttir och Hägring 38 av Kjell Westö.
Här finns listan över alla vinnare hittills (blåmarkerat har jag redan läst):
1962 Eyvind Johnson, Hans nådes tid
1963 Väinö Linna, Söner av ett folk
1964 Tarjei Vesaas, Isslottet
1965 Olof Lagercrantz, Från helvetet till paradiset
William Heinesen, Det goda hoppet
1966 Gunnar Ekelöf, Dīwān över Fursten av Emgión
1967 Johan Borgen, Nye noveller
1968 Per Olof Sundman, Ingenjör Andrées luftfärd
1969 Per Olov Enquist, Legionärerna
1970 Klaus Rifbjerg, Anna (jag) Anna
1971 Thorkild Hansen, Slavarnas kust
1972 Karl Vennberg, Sju ord på tunnelbanan
1973 Veijo Meri, Sergeantens pojke
1974 Villy Sørensen, Uden mål - og med
1975 Hannu Salama, Kommer upp i tö
1976 Ólafur Jóhann Sigurðsson, Du minns en brunn
1977 Bo Carpelan, I de mörka rummen, i de ljusa
1978 Kjartan Fløgstad, Dalen Portland
1979 Ivar Lo-Johansson, Pubertet
1980 Sara Lidman, Vredens barn
1981 Snorri Hjartarson, Höstmörkret över mig
1982 Sven Delblanc, Samuels bok
1983 Peter Seeberg, Om fjorton dagar
1984 Göran Tunström, Juloratoriet
1985 Antti Tuuri, En dag i Österbotten
1986 Rói Patursson Som, Likasum
1987 Herbjørg Wassmo, Hudlös himmel
1988 Thor Vilhjálmsson, Gråmossan glöder
1989 Dag Solstad, Roman 1987
1990 Tomas Tranströmer, För levande och döda
1991 Nils-Aslak Valkeapää, Solen, min far
1992 Fríða Á. Sigurðardóttir, Medan natten lider
1993 Peer Hultberg, Staden och världen
1994 Kerstin Ekman, Händelser vid vatten
1995 Einar Már Guðmundsson, Universums änglar
1996 Øystein Lønn, Hva skal vi gjøre i dag og andre noveller
1997 Dorrit Willumsen, Bang
1998 Tua Forsström, Efter att ha tillbringat en natt bland hästar
1999 Pia Tafdrup, Drottningporten
2000 Henrik Nordbrandt, Drömbroar
2001 Jan Kjærstad, Upptäckaren
2002 Lars Saabye Christensen, Halvbrodern
2003 Eva Ström, Revbensstäderna
2004 Kari Hotakainen, Löpgravsvägen
2005 Sjón, Skugga-Baldur
2006 Göran Sonnevi, Oceanen
2007 Sara Stridsberg, Drömfakulteten
2008 Naja Marie Aidt, Babian
2009 Per Petterson, Jag förbannar tidens flod
2010 Sofi Oksanen, Utrensning
2011 Gyrðir Elíasson, Bland träden
2012 Merethe Lindstrøm, Dagar i tystnadens historia
2013 Kim Leine, Profeterna vid Evighetsfjorden
2014 Kjell Westö, Hägring 38
2015 Jon Fosse, Trilogin (Sömnlösa, Olavs drömmar och Kvällning)
2016 Katarina Frostenson, Sånger och formler
2017 Kirsten Thorup, Erindring om kærligheden
2018 Auður Ava Ólafsdóttir, Ärr
2019 Jonas Eika, Efter Solen
Till Litteraturpristolvan har jag börjat läsa Eva Ströms diktsamling Revbensstäderna som vann priset 2003. Det finns många andra vinnare jag också är sugen på, till exempel Ärr av Auður Ava Ólafsdóttir och Hägring 38 av Kjell Westö.
Här finns listan över alla vinnare hittills (blåmarkerat har jag redan läst):
1962 Eyvind Johnson, Hans nådes tid
1963 Väinö Linna, Söner av ett folk
1964 Tarjei Vesaas, Isslottet
1965 Olof Lagercrantz, Från helvetet till paradiset
William Heinesen, Det goda hoppet
1966 Gunnar Ekelöf, Dīwān över Fursten av Emgión
1967 Johan Borgen, Nye noveller
1968 Per Olof Sundman, Ingenjör Andrées luftfärd
1969 Per Olov Enquist, Legionärerna
1970 Klaus Rifbjerg, Anna (jag) Anna
1971 Thorkild Hansen, Slavarnas kust
1972 Karl Vennberg, Sju ord på tunnelbanan
1973 Veijo Meri, Sergeantens pojke
1974 Villy Sørensen, Uden mål - og med
1975 Hannu Salama, Kommer upp i tö
1976 Ólafur Jóhann Sigurðsson, Du minns en brunn
1977 Bo Carpelan, I de mörka rummen, i de ljusa
1978 Kjartan Fløgstad, Dalen Portland
1979 Ivar Lo-Johansson, Pubertet
1980 Sara Lidman, Vredens barn
1981 Snorri Hjartarson, Höstmörkret över mig
1982 Sven Delblanc, Samuels bok
1983 Peter Seeberg, Om fjorton dagar
1984 Göran Tunström, Juloratoriet
1985 Antti Tuuri, En dag i Österbotten
1986 Rói Patursson Som, Likasum
1987 Herbjørg Wassmo, Hudlös himmel
1988 Thor Vilhjálmsson, Gråmossan glöder
1989 Dag Solstad, Roman 1987
1990 Tomas Tranströmer, För levande och döda
1991 Nils-Aslak Valkeapää, Solen, min far
1992 Fríða Á. Sigurðardóttir, Medan natten lider
1993 Peer Hultberg, Staden och världen
1994 Kerstin Ekman, Händelser vid vatten
1995 Einar Már Guðmundsson, Universums änglar
1996 Øystein Lønn, Hva skal vi gjøre i dag og andre noveller
1997 Dorrit Willumsen, Bang
1998 Tua Forsström, Efter att ha tillbringat en natt bland hästar
1999 Pia Tafdrup, Drottningporten
2000 Henrik Nordbrandt, Drömbroar
2001 Jan Kjærstad, Upptäckaren
2002 Lars Saabye Christensen, Halvbrodern
2003 Eva Ström, Revbensstäderna
2004 Kari Hotakainen, Löpgravsvägen
2005 Sjón, Skugga-Baldur
2006 Göran Sonnevi, Oceanen
2007 Sara Stridsberg, Drömfakulteten
2008 Naja Marie Aidt, Babian
2009 Per Petterson, Jag förbannar tidens flod
2010 Sofi Oksanen, Utrensning
2011 Gyrðir Elíasson, Bland träden
2012 Merethe Lindstrøm, Dagar i tystnadens historia
2013 Kim Leine, Profeterna vid Evighetsfjorden
2014 Kjell Westö, Hägring 38
2015 Jon Fosse, Trilogin (Sömnlösa, Olavs drömmar och Kvällning)
2016 Katarina Frostenson, Sånger och formler
2017 Kirsten Thorup, Erindring om kærligheden
2018 Auður Ava Ólafsdóttir, Ärr
2019 Jonas Eika, Efter Solen
tisdag 18 februari 2020
Tisdagstrion: Över generationsgränserna
Veckans tema i tisdagstrion är "över generationsgränserna." Tolka på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandra tips.
1. Det blir tre favoritförfattare i min trio idag. Först ut är Max Porter med Lanny. Boken handlar om pojken Lanny som växer upp i en by nära London och blir vän med Mad Pete, en äldre konstnär som ger Lanny konstlektioner, men som också blir hans vän.
2. Tove Janssons Sommarboken är svår att gå förbi i den här trion, tycker jag. Sophia tillbringar sommaren tillsammans med sin farmor på en ö i skärgården. Boken beskrivs ofta så här: "Sommarboken handlar vänskapen mellan en mycket gammal kvinna och en mycket liten flicka."
3. Till sist, Ulf Starks Rymlingarna, som blev en av de sista texterna han skrev innan han gick bort 2017. Boken handlar om barnbarnet Lill-Gottfrid som hjälper sin gamla och sjuka farfar att rymma till en speciell plats som han gärna vill återse en sista gång. Illustrationerna är gjorda av ALMA-pristagaren Kitty Crowther.
1. Det blir tre favoritförfattare i min trio idag. Först ut är Max Porter med Lanny. Boken handlar om pojken Lanny som växer upp i en by nära London och blir vän med Mad Pete, en äldre konstnär som ger Lanny konstlektioner, men som också blir hans vän.
2. Tove Janssons Sommarboken är svår att gå förbi i den här trion, tycker jag. Sophia tillbringar sommaren tillsammans med sin farmor på en ö i skärgården. Boken beskrivs ofta så här: "Sommarboken handlar vänskapen mellan en mycket gammal kvinna och en mycket liten flicka."
3. Till sist, Ulf Starks Rymlingarna, som blev en av de sista texterna han skrev innan han gick bort 2017. Boken handlar om barnbarnet Lill-Gottfrid som hjälper sin gamla och sjuka farfar att rymma till en speciell plats som han gärna vill återse en sista gång. Illustrationerna är gjorda av ALMA-pristagaren Kitty Crowther.
Etiketter:
tisdagstrion
lördag 15 februari 2020
Jag klyver er itu av Tamara Mivelli
Jag klyver er itu av Tamara Mivelli är en bok för unga vuxna. Den handlar om Mary som flyttar hem till sin pojkvän Filip.
Marys egen familj ser inte ut som den gjorde förut. Föräldrarna har skilt sig, pappan har en ny familj och mamman bor med Marys lillebror Ebi i en ny lägenhet. Familjen har invandrarbakgrund och Mary funderar mycket på sitt ursprung och hur det är att se annorlunda ut.
Mary blir på sätt och vis en del av Filips familj nu, en familj där mamman är utmattad och inte arbetar längre och där pappan är tryggheten.
Mitt i allt detta försöker Mary hitta sin egen plats och vad hon vill göra med sitt liv. Men det känns som att hon inte kommer någonvart. Hon verkar inte veta vad hon ska ta sig för men ser varje dag hur Filip går till skolan, och sedan har planer på att göra lumpen.
Boken är skriven i små korta scener, de flesta i nutid men även med vissa tillbakablickar. Jag tycker verkligen om det här sättet att skriva, där jag som läsare får fylla i och pussla ihop helheten.
Titel: Jag klyver er itu
Författare: Tamara Mivelli
Utgivningsår: 2020
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 123
Marys egen familj ser inte ut som den gjorde förut. Föräldrarna har skilt sig, pappan har en ny familj och mamman bor med Marys lillebror Ebi i en ny lägenhet. Familjen har invandrarbakgrund och Mary funderar mycket på sitt ursprung och hur det är att se annorlunda ut.
Mary blir på sätt och vis en del av Filips familj nu, en familj där mamman är utmattad och inte arbetar längre och där pappan är tryggheten.
Mitt i allt detta försöker Mary hitta sin egen plats och vad hon vill göra med sitt liv. Men det känns som att hon inte kommer någonvart. Hon verkar inte veta vad hon ska ta sig för men ser varje dag hur Filip går till skolan, och sedan har planer på att göra lumpen.
Boken är skriven i små korta scener, de flesta i nutid men även med vissa tillbakablickar. Jag tycker verkligen om det här sättet att skriva, där jag som läsare får fylla i och pussla ihop helheten.
Titel: Jag klyver er itu
Författare: Tamara Mivelli
Utgivningsår: 2020
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 123
Etiketter:
Sverige
,
Ungdomsböcker
tisdag 11 februari 2020
Tisdagstrion: Kärlek med förhinder
På fredag är det Alla hjärtans Dag. Därför tänkte jag det kunde passa med "Kärlek med förhinder" som tema i veckans tisdagstrio.
Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.
1. Något av Jane Austen vill jag gärna ha med i trion den här veckan, och vilken roman passar då bättre i temat än Persuasion. Anne Elliot övertalades att inte gifta sig med sin ungdomskärlek, men hon har aldrig kunnat glömma honom. Flera år senare korsas deras vägar igen.
2. I Försoning av Ian McEwan ser Briony sin storasyster Cecilia ta av sig kläderna och dyka ner i en damm mitt framför deras barndomsvän Robbie. Briony misstolkar situationen, och på grund av hennes fantasier tar de tre ungdomarnas liv en vändning som förändrar allt. Boken handlar om skuld och skam och en kärlek som faktiskt överlever genom alla svårigheter.
3. Till sist, Brokeback Mountain av Annie Proulx, som alldeles nyligen gavs ut av Novellix. Novellen handlar om två cowboys som gifter sig på varsitt håll och lever de liv som omgivningen anser är de rätta. Men de kan aldrig kan glömma kärleken till varandra.
Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.
1. Något av Jane Austen vill jag gärna ha med i trion den här veckan, och vilken roman passar då bättre i temat än Persuasion. Anne Elliot övertalades att inte gifta sig med sin ungdomskärlek, men hon har aldrig kunnat glömma honom. Flera år senare korsas deras vägar igen.
2. I Försoning av Ian McEwan ser Briony sin storasyster Cecilia ta av sig kläderna och dyka ner i en damm mitt framför deras barndomsvän Robbie. Briony misstolkar situationen, och på grund av hennes fantasier tar de tre ungdomarnas liv en vändning som förändrar allt. Boken handlar om skuld och skam och en kärlek som faktiskt överlever genom alla svårigheter.
3. Till sist, Brokeback Mountain av Annie Proulx, som alldeles nyligen gavs ut av Novellix. Novellen handlar om två cowboys som gifter sig på varsitt håll och lever de liv som omgivningen anser är de rätta. Men de kan aldrig kan glömma kärleken till varandra.
Etiketter:
tisdagstrion
lördag 8 februari 2020
Tag och skriv! Fjorton författare om sitt skrivande
Jag har läst Tag och skriv! Fjorton författare om sitt skrivande. Boken är indelad i tre delar: Hantverket, Genrer & teman och Författarlivet, och de fjorton författarna har blivit tillfrågade att skriva varsitt kapitel utifrån olika ämnen. Extra roligt är att flera av författarna är sådana jag är väldigt förtjust i, som till exempel Stina Stoor och Andrea Lundgren.
Det finns mycket intressant att ta till sig i boken. Till exempel skriver Kristofer Leandoer: ”För att läsa är i bokstavlig mening att drömma någon annans drömmar, men samtidigt ta över dem för egen räkning.” Texten måste ha luckor där läsaren kan fylla i sina egna bilder – en alltför detaljerad beskrivning kan faktiskt vara i vägen.
Johan Teorin ställer frågor om hur förtrogen författaren måste vara med den miljö hen beskriver. Det han anser viktigast (och där håller jag verkligen med), är att romanfigurerna upplever platserna, med sinnen, minnen och tankar. Detta innebär att två olika romanfigurer skulle uppleva samma plats på olika sätt, eftersom deras personligheter och erfarenheter gör att de lägger märke till olika saker och känner sig på olika sätt i en viss miljö.
Torbjörn Flygts kapitel handlar om att det ibland är bra att göra tvärtom mot hur man brukar göra, annars kan man lätt fastna i ett mönster och låta sinnena trubbas av. Särskilt när man vill skriva kan ju inte detta vara något bra, tänker jag. Han konstaterar: ”Vågar du inte riskera att gå vilse upptäcker du aldrig något nytt.” Det kan väl tjäna som ett ledmotiv för hur jag vill ta mig an mitt eget skrivande under våren.
Jag gillar verkligen Tag och skriv! Här finns gott om inspiration och det är en skön blandning av författare som skriver personligt om olika ämnen.
Titel: Tag och skriv! Fjorton författare om sitt skrivande
Författare: Andrea Lundgren, Annika Norlin, Johan Theorin, Klas Östergren, Kristoffer Leandoer, Majgull Axelsson, Mats Strandberg, Negar Naseh, Nina Wähä, Stina Stoor, Sven Olov Karlsson, Torbjörn Flygt, Åsa Linderborg, Åsa Moberg.
Utgivningsår: 2020
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 225
Det finns mycket intressant att ta till sig i boken. Till exempel skriver Kristofer Leandoer: ”För att läsa är i bokstavlig mening att drömma någon annans drömmar, men samtidigt ta över dem för egen räkning.” Texten måste ha luckor där läsaren kan fylla i sina egna bilder – en alltför detaljerad beskrivning kan faktiskt vara i vägen.
Johan Teorin ställer frågor om hur förtrogen författaren måste vara med den miljö hen beskriver. Det han anser viktigast (och där håller jag verkligen med), är att romanfigurerna upplever platserna, med sinnen, minnen och tankar. Detta innebär att två olika romanfigurer skulle uppleva samma plats på olika sätt, eftersom deras personligheter och erfarenheter gör att de lägger märke till olika saker och känner sig på olika sätt i en viss miljö.
Torbjörn Flygts kapitel handlar om att det ibland är bra att göra tvärtom mot hur man brukar göra, annars kan man lätt fastna i ett mönster och låta sinnena trubbas av. Särskilt när man vill skriva kan ju inte detta vara något bra, tänker jag. Han konstaterar: ”Vågar du inte riskera att gå vilse upptäcker du aldrig något nytt.” Det kan väl tjäna som ett ledmotiv för hur jag vill ta mig an mitt eget skrivande under våren.
Jag gillar verkligen Tag och skriv! Här finns gott om inspiration och det är en skön blandning av författare som skriver personligt om olika ämnen.
Titel: Tag och skriv! Fjorton författare om sitt skrivande
Författare: Andrea Lundgren, Annika Norlin, Johan Theorin, Klas Östergren, Kristoffer Leandoer, Majgull Axelsson, Mats Strandberg, Negar Naseh, Nina Wähä, Stina Stoor, Sven Olov Karlsson, Torbjörn Flygt, Åsa Linderborg, Åsa Moberg.
Utgivningsår: 2020
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 225
Etiketter:
Skrivande
,
Skrivhandböcker
,
Sverige
torsdag 6 februari 2020
Resten av allt är vårt & bokcirkelns feelgood-tema
Vi har haft feelgood-tema i vår bokcirkel och jag konstaterade redan innan vi började med läsningen att detta inte är min genre. Inte så att jag aldrig läst en feelgood som jag gillat, men det är nåt som gör att jag inte lockas. Samtidigt hoppades jag att jag kanske skulle hitta nån ny favorit genom bokcirkeltemat.
Nu gjorde jag väl inte det precis... Vi har läst tre böcker: Ödesgudinnan på Salong d'Amour av Anna Jansson, En dag i december av Josie Silver och nu senast, Resten av allt är vårt av Emma Hamberg. Inga nya favoriter tyvärr, även om jag definitivt tyckte att Emma Hambergs bok var den bästa av de tre.
Problemet jag hade med de andra två var nog främst att jag inte kände att jag kom tillräckligt djupt in i personerna som skildrades. Charmiga handlingar, ja visst, och romantiken fanns där, men det var antingen som att jag mer såg personerna utifrån (i Salong d' Amour-boken) eller faktiskt fick beskrivet hur personerna kände, istället för att själv bjudas in och uppleva känslorna (En dag i december). Det gillar jag inte och som flera av oss i bokcirkeln kunde konstatera: vi "feelade inte good" när vi läste, och det måste väl ändå vara poängen med genren.
Resten av allt är vårt tyckte jag ändå bättre om. Det är ett fartfyllt liv Emma Hamberg verkar leva, ensamstående med tre döttrar och massor av goda vänner omkring sig. Handlingen bygger på egna erfarenheter: hennes man blir sjuk, de skiljer sig och hon inleder ett förhållande med en ny man, som hon faktiskt träffade första gången som ung tjej på en resa till Paris.
Vägen till kärleken går (som sig bör) inte spikrakt, men det är klart att man redan från början förstår att de kommer att bli ett par. Texten innehåller många sms-konversationer, vilka verkar vara åtminstone inspirerade av verkligheten (kanske är de faktiskt tagna ur verkligheten) och jag tycker det passar i boken stil. Rakt igenom historien finns massor av energi och humor, vilket verkar vara precis så Emma Hamberg själv är (vi lyssnade på henne på Kulturkvarteret i Kristianstad). Allra bäst tycker jag om hennes väninna Anette, en kvinna som helt enkelt vill träffa en bra karl och som alltid finns där som Emmas stöd, dessutom oftast redo med någon gott att äta. Faktiskt är det nog skildringen av vänskapen som är bokens största behållning för min del.
Titel: Resten av allt är vårt
Författare: Emma Hamberg
Utgivningsår: 2019
Förlag: Piratförlaget
Antal sidor: 412
Nu gjorde jag väl inte det precis... Vi har läst tre böcker: Ödesgudinnan på Salong d'Amour av Anna Jansson, En dag i december av Josie Silver och nu senast, Resten av allt är vårt av Emma Hamberg. Inga nya favoriter tyvärr, även om jag definitivt tyckte att Emma Hambergs bok var den bästa av de tre.
Problemet jag hade med de andra två var nog främst att jag inte kände att jag kom tillräckligt djupt in i personerna som skildrades. Charmiga handlingar, ja visst, och romantiken fanns där, men det var antingen som att jag mer såg personerna utifrån (i Salong d' Amour-boken) eller faktiskt fick beskrivet hur personerna kände, istället för att själv bjudas in och uppleva känslorna (En dag i december). Det gillar jag inte och som flera av oss i bokcirkeln kunde konstatera: vi "feelade inte good" när vi läste, och det måste väl ändå vara poängen med genren.
Resten av allt är vårt tyckte jag ändå bättre om. Det är ett fartfyllt liv Emma Hamberg verkar leva, ensamstående med tre döttrar och massor av goda vänner omkring sig. Handlingen bygger på egna erfarenheter: hennes man blir sjuk, de skiljer sig och hon inleder ett förhållande med en ny man, som hon faktiskt träffade första gången som ung tjej på en resa till Paris.
Vägen till kärleken går (som sig bör) inte spikrakt, men det är klart att man redan från början förstår att de kommer att bli ett par. Texten innehåller många sms-konversationer, vilka verkar vara åtminstone inspirerade av verkligheten (kanske är de faktiskt tagna ur verkligheten) och jag tycker det passar i boken stil. Rakt igenom historien finns massor av energi och humor, vilket verkar vara precis så Emma Hamberg själv är (vi lyssnade på henne på Kulturkvarteret i Kristianstad). Allra bäst tycker jag om hennes väninna Anette, en kvinna som helt enkelt vill träffa en bra karl och som alltid finns där som Emmas stöd, dessutom oftast redo med någon gott att äta. Faktiskt är det nog skildringen av vänskapen som är bokens största behållning för min del.
Titel: Resten av allt är vårt
Författare: Emma Hamberg
Utgivningsår: 2019
Förlag: Piratförlaget
Antal sidor: 412
Etiketter:
Bokcirkeln
,
Feelgood
,
Sverige
tisdag 4 februari 2020
Tisdagstrion: Vilda djur
Idag, den 4 februari, är det Vargens dag. Därför har jag valt att låta tisdagstrion ha temat "Vilda djur."
Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.
1. Mikael Niemis Koka björn handlar kanske inte så mycket om djuret i romanens titel, även om det i bokens början verkar som att en ung vallpiga blivit slagen av en björn. Hennes död visar sig istället ha helt andra orsaker, och prosten och samepojken Jussi börjar följa spåren.
2. I The Jungle Books av Rudyard Kipling finns förstås många vilda djur. Vi får möta björnen Baloo, pantern Bagheera och tigern Shere Khan, och i berättelsens mitt finns människopojken Mowgli som växt upp med vargarna.
3. I Berättelsen om Pi av Yann Martel hamnar den sextonårige pojken Pi efter ett skeppsbrott i en livbåt på Stilla havet. Pojkens familj ägde ett zoo och några av djuren som också fanns ombord på skeppet, visar sig ha hamnat i livbåten tillsammans med Pi. Han sitter alltså mitt ute på havet och har en hyena, en zebra, en orangutang, och en stor och livsfarlig bengalisk tiger i lasten.
Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.
1. Mikael Niemis Koka björn handlar kanske inte så mycket om djuret i romanens titel, även om det i bokens början verkar som att en ung vallpiga blivit slagen av en björn. Hennes död visar sig istället ha helt andra orsaker, och prosten och samepojken Jussi börjar följa spåren.
2. I The Jungle Books av Rudyard Kipling finns förstås många vilda djur. Vi får möta björnen Baloo, pantern Bagheera och tigern Shere Khan, och i berättelsens mitt finns människopojken Mowgli som växt upp med vargarna.
3. I Berättelsen om Pi av Yann Martel hamnar den sextonårige pojken Pi efter ett skeppsbrott i en livbåt på Stilla havet. Pojkens familj ägde ett zoo och några av djuren som också fanns ombord på skeppet, visar sig ha hamnat i livbåten tillsammans med Pi. Han sitter alltså mitt ute på havet och har en hyena, en zebra, en orangutang, och en stor och livsfarlig bengalisk tiger i lasten.
Etiketter:
tisdagstrion
söndag 2 februari 2020
The Amber Spyglass av Philip Pullman
Jag har ett bra tag nu haft sista delen i Philip Pullmans His Dark Materials kvar att läsa, men nu har det äntligen blivit av.
Jag vet inte varför jag har skjutit upp läsningen - det är väl bara så det blir ibland - för The Amber Spyglass är precis lika bra som de andra två delarna: Northern Lights och The Subtle Knife.
Vi får följa Lyra och Will och deras kamp för att rädda alla de parallella världarna i Pullmans universum. Gamla bekanta som pansarbjörnen Iorek Byrnison och aeronauten Lee Scoresby finns med. Dessutom får vi stifta bekantskap med en helt ny värld med varelser som på ett alldeles speciellt sätt lever i symbios med naturen runt sig. Det är verkligen ett storslaget äventyr som skildras och det kändes nästan lite sorgligt att äventyret var över, när jag slog igen bokpärmarna.
Tur då att Pullman också har skrivit La Belle Sauvage: The Book of Dust Volume One och Secret Commonwealth: The Book Of Dust Volume Two, som båda utspelar sig i samma universum som den första trilogin.
Eftersom Philip Pullman tilldelades ALMA-priset 2005, så passar jag också in boken i min utmaning Litteraturpristolvan.
Titel: The Amber Spyglass
Författare: Philip Pullman
Utgivningsår: 2000
Förlag: Scolastic
Antal sidor: 522
Jag vet inte varför jag har skjutit upp läsningen - det är väl bara så det blir ibland - för The Amber Spyglass är precis lika bra som de andra två delarna: Northern Lights och The Subtle Knife.
Vi får följa Lyra och Will och deras kamp för att rädda alla de parallella världarna i Pullmans universum. Gamla bekanta som pansarbjörnen Iorek Byrnison och aeronauten Lee Scoresby finns med. Dessutom får vi stifta bekantskap med en helt ny värld med varelser som på ett alldeles speciellt sätt lever i symbios med naturen runt sig. Det är verkligen ett storslaget äventyr som skildras och det kändes nästan lite sorgligt att äventyret var över, när jag slog igen bokpärmarna.
Tur då att Pullman också har skrivit La Belle Sauvage: The Book of Dust Volume One och Secret Commonwealth: The Book Of Dust Volume Two, som båda utspelar sig i samma universum som den första trilogin.
Eftersom Philip Pullman tilldelades ALMA-priset 2005, så passar jag också in boken i min utmaning Litteraturpristolvan.
Titel: The Amber Spyglass
Författare: Philip Pullman
Utgivningsår: 2000
Förlag: Scolastic
Antal sidor: 522
Etiketter:
Almapriset
,
Bara brittiskt
,
England
,
Fantasy
,
Litteraturpristolvan
,
Ungdomsböcker
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)