fredag 24 maj 2019

Läs en novell IV: Enkelrum av Hans Gunnarsson

Till Läs en novell IV har jag hittat Hans Gunnarssons Enkelrum, en novell som passar fint in på nummer 7: "Läs en novell där någon bor på hotell."

Novellens huvudperson är en författare med skrivkramp som ger sig ut på en resa genom Sverige, till orter som han aldrig har varit i men som alla ger honom intrycket av leda.

Han tar in på enkelrum på hotellen och det visar sig att han  dricker ganska mycket. Något annat som framkommer efterhand är att han mer eller mindre reser efter sitt ex, som "råkar" befinna sig på konferens i en av orterna han hamnar i.

Det är ett sorgligt porträtt Gunnarsson skildrar, av en man med nästan enbart tillkortakommanden. Men det finns ändå någonstans en värme i skildringen.

Jag kommer säkert att läsa fler noveller av Gunnarsson, eller kanske någon av hans romaner.

Titel: Enkelrum
Författare: Hans Gunnarsson
Utgivningsår: 2015
Förlag: Novellix
Antal sidor: 27

tisdag 21 maj 2019

Veckans topplista: Skottland

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där den som vill vara med ska lista fem favoriter på ett visst tema.

Den här veckan ska böckerna ha något slags koppling till Skottland.

Här kommer min lista (utan inbördes ordning):

1. Peter Mays serie som utspelar sig på Isle of Lewis, en liten ö i den Yttre Hebriderna, är en stor favorit. The Blackhouse är den första boken där vi får möta Fin Macleod, en kriminalkommissarie från Edinburgh som skickas till ön för att utreda ett mord. Fin är själv uppvuxen på ön och tvingas nu ta uti med sitt förflutna.

2. Trainspotting av Irvine Welsh handlar om ett gäng killar i Edinburgh under det sena åttiotalet. Rents, Sick Boy, Mother Superior, Swanney, Spuds och Begbie glömmer man inte i första taget. De lever ett intensivt och hårt liv med droger, våld och galenskap. Bokens dialog är skriven som de verkligen skulle ha pratat, vilket  är både kul och utmanande att läsa.

3. En riktig klassiker är William Shakespeares Macbeth, som utspelar sig i Skottland och som ofta kallas just The Scottish Play. Macbeth och hans hustru mördar kungen för att själva komma till makten, men Macbeth hemsöks därefter av plågor och kval. Här finns också de onda systrarna som genom en häxbrygd förutspår allt som ska ske. En av mina favoritpjäser av Shakespeare.

4. The Prime of Miss Jean Brodie av Muriel Spark måste väl också räknas som en klassiker. Boken utspelar sig i Edinburgh under mellankrigstiden. Miss Brodie är lärarinna på en skola där hon samlat de allra bästa eleverna, en grupp flickor hon försöker forma till att bli starka och oberoende kvinnor.

5. Till sist, en bok jag ännu inte läst, men som jag tror jag kommer att gilla: The Singing Sands av Josephine Tey. Poliskommissarie Alan Grant från Scotland Yard är på väg hem till Skottland och hittar då en död man på tåget. Mannen har skrivit ner några rader ur en vers på en tidning och Grant börjar följa spåren. Ledtrådarna tar honom ända till de Yttre Hebriderna - miljön är alltså en av anledningarna till att jag tror att jag kommer att tycka om boken. Det är något speciellt med de där karga, avlägsna skotska öarna.

måndag 20 maj 2019

Fjädrar av Jacqueline Woodson

Jag har läst Fjädrar av Jacqueline Woodson, 2018 års ALMA-pristagare. I samband med att Woodson fick priset läste jag hennes Brown Girl Dreaming som jag verkligen gillade, och inte heller Fjädrar gjorde mig besviken.

Bokens huvudperson är Frannie, en ung svart tjej i sjuttiotalets USA, som bor i en stad som delas på mitten av en motorväg. På den ena sidan bor bara svarta, som Frannie och hennes skolkamrater, och på andra sidan motorvägen bor bara vita som går i en egen skola.

En dag kommer det en ny kille till Frannies klass, en kille som är vit och som med sitt långa hår ser ut som Jesus. Hans närvaro rör om i klassen - vissa tycker han ska åka tillbaka till andra sidan motorvägen, men andra tror att hans uppdykande och likhet med Jesus faktiskt har en djupare betydelse.

Bokens titel är hämtad från Emily Dickinsons dikt "Hope is the thing with feathers". Woodson har alltså gett sin bok namnet Fjädrar och låter samtidigt innehållet kretsa kring just hoppet - det är riktigt snyggt gjort, utan att det känns minsta konstlat. Frannie har en döv bror som hoppas träffa en cool hörande tjej, Frannies kompis Samantha hoppas att den nye killen verkligen är Jesus, och Frannies familj hoppas att mamman - som tidigare fått två missfall - ska föda ett syskon som överlever. Dessutom faller snön som vita fjädrar på flera ställen i boken.

Jag tycker mycket om den här boken. Den är snyggt konstruerad med fin symbolik, och samtidigt innehåller den massor av intressanta tankar och känslor för att bara vara ca 150 sidor lång.


Titel: Fjädrar
Författare: Jacqueline Woodson
Översättare: Alva Dahl
Utgivningsår: 2019
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 158

onsdag 15 maj 2019

Månadens språk: Tusen gevärskulor, tusen fjärilar av Agus Noor

Månadens språk i maj är indonesiska, och jag inleder min läsning med en novell av Agus Noor från Tranans samling Indonesien berättar: Tusen gevärskulor, tusen fjärilar.

Titelnovellen "Tusen gevärskulor, tusen fjärilar" är en berättelse om en liten stad där allt är rent och vackert. Det är så pass fint och välordnat att stadens invånare börjat känna sig slöa och likgiltiga inför allt som är så bra.

Kanske är det därför de liksom vaknar ur en slummer när det plötsligt dyker upp en rädd och naken liten flicka utanför kyrkan. Invånarna börjar berätta om tecken och drömmar de haft om att något stort och viktigt ska hända. Flickan blir en bärare av allt som är gott, och människorna ser åter de vackra detaljerna och känner glädjen i föremålen omkring sig. Kyrkan blir välbesökt när alla kommer för att lyssna till flickans sång.

Men när flickan blir äldre förändras hennes påverkan på människorna i den lilla staden. Hon är vacker och alla pojkar vill dansa med henne. På nätterna vandrar flickan längs stranden, och stadens kvinnor jämför henne genast med hororna. Från att ha varit en vördad person, blir hon nu istället orsaken till allt ont som händer.

Jag gillar den här novellen. Flickan blir som en mytologisk symbol för människornas goda och onda sidor, vilket det dramatiska slutet också bekräftar.

Jag passar också in novellen på nummer 27 i novellutmaningen: "Läs en novell av en författare vars efternamn börjar på N."

Titel: "Tusen gevärskulor, tusen fjärilar"
Ur: Indonesien berättar: Tusen gevärskulor, tusen fjärilar: Nitton noveller
Författare: Agus Noor
Översättare: Lennart Hildingsson
Utgivningsår: 2012
Förlag: Tranan
Antal sidor: 16

söndag 12 maj 2019

The Stone Circle

Så var den utläst, The Stone Circle, bok nummer elva i Elly Griffiths serie om rättsarkeologen Ruth Galloway som hela tiden blir indragen i mordhistorier där skelett behöver dateras och bedömas. Den här gången påminner händelserna om Ruths allra första fall, eftersom det än en gång handlar om ett skelett som upptäcks vid en utgrävning av ett fornminne på Norfolks saltängar.

Det känns som att träffa gamla bekanta när jag läser om Ruth och hennes dotter Kate, druiden Cathbad som är gift med polisen Judy, och inte minst kommissarie Harry Nelson som har ett alldeles speciellt band till Ruth.

Miljön gillar jag också - Ruths hus ligger precis där havet möter land, en plats som både verkar vacker och skrämmande.

Nu när boken är slut, är det inte utan att det känns lite tomt.


Titel: The Stone Circle
Författare: Elly Griffiths
Utgivningsår: 2019
Förlag: Quercus
Antal sidor: 384

fredag 10 maj 2019

Agathe av Anne Cathrine Bomann

Bokförlaget Sekwa har genom sitt nya imprint [norra] breddat utgivningen till att också gälla författare från de nordiska länderna. Eftersom de hittills varit skickliga i att nosa fram läsvärda böcker från franskan och engelskan [etta], är detta en riktigt god nyhet.

Först ut i utgivningen från [norra] är danska Anne Cathrine Bomanns debutroman Agathe. Boken utspelar sig i Paris på 1940-talet. Huvudpersonen är en äldre manlig psykiater, som verkar trött på livet och räknar ner dagarna till pensionen genom att hålla koll på hur många patientbesök till han måste klara av.

Mot hans vilja bokar sekreteraren in ett besök från en ny patient, en ung kvinna vid namn Agathe. Psykiatern tänker bara träffa henne en enda gång och då förklara för henne att han snart ska gå i pension och att det inte är lönt att hon vänder sig till honom. Men det är något med Agathe som lockar och fängslar psykiatern. Hon är ett komplicerat fall - i journalen kan han läsa om hennes nedstämdhet, självskadebeteende och självmordsförsök. Ändå är det något i deras samtal som talar till psykiatern och hans egen livssituation. Han är också ensam och vilsen, och kontakten med Agathe får honom att undra vad han egentligen vet om livet.

Jag tycker om den här lågmälda boken. I korta kapitel får jag läsa om livet självt - kärlek, glädje, död och ensamhet. Berättelsen visar hur vi kan lära oss av andra människor, om vi bara vågar öppna oss och faktiskt lyssna på riktigt.


Titel: Agathe
Författare: Anne Cathrine Bomann
Översättare: Anna-Stina Johnson
Utgivningsår: 2019
Förlag: Sekwa - [norra]
Antal sidor: 162

tisdag 7 maj 2019

Veckans topplista: Oförglömliga huvudkaraktärer

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där den som vill vara med ska tipsa om 5 böcker på ett visst tema.

Den här veckan handlar listan om oförglömliga huvudkaraktärer, ett tema som jag gillar extra mycket. Jag tycker ofta att en ovanlig och intresseväckande huvudperson kan vara det som gör en bok riktigt läsvärd.

1. Huvudpersonen i Ottessa Moshfeghs roman Eileen är svår att glömma. Hon bor med sin alkoholiserade pappa och arbetar på ett ungdomsfängelse för pojkar. Hon längtar efter att komma någon nära, och när Rebecca Saint John dyker upp som Mooreheads nya kurator lyckas Eileen inte motstå hennes dragningskraft.

2. En annan huvudperson som gör starkt intryck är Hercule Barfuss i Carl Johan Vallgrens roman Den vidunderliga kärlekens historia. Han är ful och vanställd, men har en särskild gåva som innebär att han kan läsa andra människors tankar. Han lever hela sitt liv genom den starka kärleken till en flicka som föddes på samma bordell samma natt som han.

3. Huvudpersonen i Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time är Christopher, en ung kille med Aspergers syndrom. Han är bra på matte, men inte så bra på att förstå människors sociala spelregler. När han hittar grannens hund mördad på gräsmattan, tar ett annorlunda äventyr sin början.

4. En annan ovanlig huvudkaraktär som jag gillar att läsa om, är Cass Neary i Elizabeth Hands spänningsroman Generation Loss. Cass är en före detta fotograf som gjorde sig ett namn under punkeran, men som nu har problem med det mesta. Hon dricker och knarkar och har svårt att klara sin vardag. När hon blir skickad på ett jobb för att intervjua en skygg fotograf, blir hon indragen i ett olöst mysterium.

5. Till sist, charmiga Eleanor i Gail Honeymans roman Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt. Eleanor intalar sig själv att hon har det hur bra som helst. Hon gör samma saker varje dag: klär sig i samma kläder, går till sitt arbete, äter samma sak till lunch, och när helgen kommer äter hon pizza och dricker vodka. Inte förrän hon träffar IT-killen Raymond, börjar hon bryta sig loss ur sitt skal.



lördag 4 maj 2019

Korta listan till Women's Prize for Fiction

I veckan tillkännagavs den korta listan till årets Women's Prize for Fiction. Som vanligt är det kul att se vilka som blir nominerade - chanserna är ju stora att det är riktigt bra böcker som tar sig in på listan. De här titlarna är de sex utvalda:

The Silence of the Girls av Pat Barker
Circe av Madeline Miller
Ordinary People av Diana Evans
My Sister, the Serial Killer av Oyinkan Braithwaite
Milkman av Anna Burns
An American Marriage av Tayari Jones


Jag har inte läst någon av de nominerade, men Milkman av Anna Burns väntar i min bokhylla. Jag ska absolut ta mig en titt på de andra fem också.

Vinnaren utses den 5 juni.

torsdag 2 maj 2019

Sammanfattning av månadens språk i april: ungerska

Dags nu att sammanfatta det som blivit läst från månadens språk i april, som var ungerska.

För mig blev det inte så mycket tid till utmaningen som jag hade tänkt, men jag läste i alla fall en roman som jag tyckte mycket om (klicka på länken för att komma till min recension):

Izas ballad av Magda Szabó

Vad läste ni andra?

Lämna gärna en länk/länkar till det som ni läst och skrivit om från ungerskan, eller skriv helt en titel/titlarna direkt i kommentarsfältet.

onsdag 1 maj 2019

Månadens språk är indonesiska

I maj är månadens språk indonesiska och jag har som vanligt samlat ihop en trave böcker att inspireras av. Den här gången hittade jag inte så många titlar att välja mellan, men tycker att de jag hittat verkar intressanta.

I Tranans serie med noveller från världens olika hörn, finns Indonesien berättar: Tusen gevärskulor, tusen fjärilar. Från den kommer jag säkert att läsa något.

Nilsson förlag har i sin utgivning från många olika länder också en roman översatt från indonesiskan. Skönhet är ett sår av Eka Kurniawan beskrivs som en bok som "varvar det moderna Indonesiens tumultartade historia med folkliga berättelser, komedi med tragedi, drömmar med verklighet." Det låter riktigt lockande.

Underst på bilden ser ni de två första delarna i Pramoedya Ananta Toers "Burukvartett" som beskriver Indonesiens moderna historia: Människornas jord och Ett barn av alla folk. Också detta verkar vara intressant läsning.

Tipsa mig gärna om ni har hittat fler böcker översatta från indonesiskan!

Imorgon sammanfattar vi det som blivit läst från ungerskan, som var månadens språk i april. Då får ni gärna  bidra med länk/länkar till det ni har läst.

måndag 29 april 2019

Månadens språk: Izas ballad av Magda Szabó

Till månadens språk i april hade jag många böcker översatta från ungerskan att välja på. Jag började faktiskt på ett par stycken olika, men fastnade inte riktigt. Sedan började jag läsa Izas ballad av Magda Szabó.

Romanen handlar om Iza, en kvinna som växte upp som enda dotter till Vince och Etelka i en ungersk landsbygdsort. Iza har alltid varit en plikttrogen dotter och god medmänniska. Hon var en flitig student och senare en läkare som alltid tog sig tid för sina patienter.

När Vince dör blir Etelka ensam och  Iza erbjuder sin mamma att flytta till Budapest med henne, så att hon inte ska bli ensam i huset. Modern får ett fint rum i Izas lägenhet, men de flesta av föremålen som hon varit van vid under ett långt liv rationaliseras bort i flytten. Både Iza och Etelka är fast beslutna att göra vad som är rätt, men allting tycks istället utvecklas åt det sämre.

Etelka är van att sköta om ett hus och att ständigt ha något för händerna. Hos Iza finns hemhjälp och Iza tycker att mamman nu ska få vila sig efter ett hårt och arbetsamt liv. Men Etelkas tillvaro blir i och med detta innehållslös och fattig. Iza tycker hon gör det enda rätta, men märker också hur hennes eget liv blir påverkat. Hennes frihet krymper och hon känner att hon hela tiden måste ta hänsyn och bekymra sig om sin mor. Det är uppenbart att båda kvinnorna handlar utifrån en starkt inpräntad uppfattning om hur saker och ting ska vara, men det är också tydligt att de är mycket olika varandra. Som läsare hoppas man att de åtminstone ska börja prata med varandra för att försöka förstå den andre, men så blir det inte. Istället växer bara klyftan mellan dem.

Izas ballad är en fin skildring av en mor- och dotterrelation. Jag är riktigt glad att jag till slut valde just den boken bland alla de andra i min ungerska läshög.


Titel: Izas ballad
Författare: Magda Szabó
Översättare: János Csatlós
Utgivningsår: 1963 i original, men 2018 i den här utgåvan
Förlag: Nilsson
Antal sidor: 375

söndag 28 april 2019

Läs en novell IV: Nureddins näsa av Lars Göransson

Jag återvänder gärna till novellsamlingen Svenska noveller: från Almqvist till Stoor, den här gången för att hitta en novell till nr 35 i Läs en novell IV: "Läs en novell vars titel är en allitteration (alla orden börjar på samma ljud)".

"Nureddins näsa" av Lars Göransson handlar om två pojkar som ligger på en boj ute i skärgården och observerar söndagslivet omkring dem. Inte mycket är i görningen, men pojkarna får syn på två män på Janssons pråm: Fritzes pappa och en yngre man som hänger över relingen och kräks. Pojkarna tror han är bakfull och kommer i samtalet in på hur det är att ha druckit för mycket. Novellens berättare ljuger för Nureddin och säger att han varit bakfull, men Nureddin förstår snabbt genom alla onödiga detaljer att det inte är sant.

De pratar vidare om livet och inser upprört att de båda är förälskade i samma flicka. Berättaren tror säkert att Nureddin har störst chans hos flickan på grund av dennes stiliga näsa, "en fulländad musketörsnäsa." Nureddin själv däremot tror inte alls att han har en chans, på grund av samma näsa. Hans föräldrar kallar den för grotesk och det är uppenbart att han istället ser näsan som ett hinder.

Jag tycker om novellen med sin sommarstämning och pojkarnas funderingar kring livet i stort som smått. Det är också roligt att läsa en novell av en författare som jag aldrig tidigare hört talas om.


Titel: "Nureddins näsa"
Ur: Svenska noveller: från Almqvist till Stoor
Författare: Lars Göransson
Utgivningsår: novellen ursprungligen från 1949, novellsamlingen från 2018
Förlag: Albert Bonniers
Antal sidor: 7

tisdag 23 april 2019

Veckans topplista: Rosa omslag

Varje vecka kan den som vill delta i veckans topplista hos Johannas deckarhörna. Det går ut på att tipsa om fem böcker på ett visst tema, och den här veckan är den gemensamma nämnaren att böckernas omslag ska vara rosa.

Här kommer min lista (utan inbördes ordning):

1. En av mina favoritförfattare är Sara Stridsberg, och hennes Drömfakulteten har ett snyggt rosa omslag. Boken handlar om verklighetens Valerie Solanas, kvinnan bakom SCUM-manifestet.

2. Klassiska Brott och straff av Fjodor Dostojevskij har i min pocketutgåva från 1990 ett väldigt rosa omslag.

3. För ett tag sedan läste jag danska Olga Ravns diktsamling Den vita rosen. Det är drabbande läsning om sorg och förlust.

4. Den feministiska klassikern Fear of Flying av Erica Jong har i Vintages utgåva också ett lysande rosa omslag. Vi hade boken i bokcirkeln, men jag hann inte med att läsa den då. Den får vänta i bokhyllan tills vidare.

5. Till sist, Musik & tystnad av Rose Tremain, en bok som det var många år sedan jag läste. Jag minns i alla fall att boken handlade om en lutspelare som kom till danska hovet på 1600-talet, och att jag gillade den.

lördag 20 april 2019

Läs en novell IV: Jungfrufödelsen av William Heinesen

I bokcirkeln har vi just nu tema nordisk litteratur, och boken vi läser för tillfället är färöiska William Heinesens novellsamling Gäster från månen och andra berättelser.

Den första novellen i samlingen, "Jungfrufödelsen", passar perfekt in i Läs en novell IV på nummer 20: "Läs en novell där någon är gravid."

Novellen utspelar sig på ett skepp på havet mellan Island och Färöarna i slutet av 1919. Det blåser upp till storm och nere i passageraravdelningen blir alla sjösjuka och kastas dessutom runt i den hårda sjögången. Bara en tapper samling på fyra män sitter kvar uppe i salongen och röker och dricker medan de roar varandra med sånger och dikter.

Mitt i kaoset upptäcks att den sjuttonåriga städerskan Maria är gravid och att hennes värkar har satt igång. Heinesen liknar snyggt skeppets utsatthet på havet vid en kvinnas födsloarbete: "Ihållande bränningar rullade mot fartyget, skrovet vred sig och våndades som en kvinna i barnsnöd." Också för Maria blir förlossningen långdragen och plågsam.

Jag gillar den här novellen och ser fram emot att läsa fler ur samlingen.


Titel: "Jungfrufödelsen"
Ur: Gäster från månen och andra berättelser
Författare: William Heinesen
Översättare: Inge Knutsson
Utgivningsår: 2003
Förlag: Atlantis
Antal sidor: 23

fredag 19 april 2019

Kaffeapus à la David

Jag läser David Sedaris Calypso och njuter av hans skarpsinne och ironiska humor. Det känns som att jag tjuvlyssnar på ett intressant samtal där jag får reda på alla möjliga (och omöjliga) detaljer om David och hans familjs liv, utan att jag själv behöver anstränga mig och ha något smart att säga.


Det är mycket som händer i David Sedaris värld. Han funderar kring sin syster som tog livet av sig, han planerar att mata en sköldpadda med sin bortopererade tumör, och han och två av hans systrar shoppar en massa konstiga kläder i Tokyo.  Dessutom blir han besatt av sin fitbit och måste gå enormt många steg varje dag för att inte känna sig misslyckad.

Kort sagt, det här är riktigt smart och underhållande.

tisdag 16 april 2019

Veckans topplista: Påskekrim

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där den som vill vara med ska tipsa om fem böcker på ett visst tema.

Den här veckan handlar det om påskekrim.

Merparten av det jag läser är inte deckare, så om jag har så mycket nytt och intressant att bidra med återstår väl att se. Men här kommer i alla fall fem deckare jag verkligen gillar (utan inbördes ordning):

1. Jag tycker mycket om Silvervägen av Stina Jackson, där Lelle kör längs väg 95 uppe i Norrland för att försöka hitta sin försvunna dotter.

2. Jag läser gärna äldre brittiska deckare och tycker att Konstiga huset av Agatha Christie passar fint till en påskledighet.

3. En annan brittisk favorit är Elly Griffiths och hennes serie om arkeologen Ruth Galloway, som tycks hamna i den ena brottsutredningen efter den andra. The Stone Circle är den senaste boken i serien.

4. Från vårt grannland Danmark kommer Sören Sveistrups Kastanjemannen. Det är en spännande historia med högt tempo, väl värd att läsa.

5. Till sist, 1793 av Niklas Natt och Dag, en deckare i historisk Stockholmsmiljö. Jag tycker den rysliga mordgåtan passar bra in i den historiska skildringarna av huvudstaden.

onsdag 10 april 2019

Litteralund i bilder

Jag har varit på barn- och ungdomskonferensen Litteralund i dagarna två, och det har verkligen varit givande. Mina favoritföredrag ser ni bilder från här, tillsammans med foton från ett vårlikt men kallt Lund. Själva konferensen var i AF-borgen, så det var som att kliva rakt tillbaka till minnena från studenttiden. 


Jessica Schiefauer och Johanna Thydell i samtal med bibliotekarien Martin Bensch.


Klimatforskaren Alexandra Nikoleris diskuterar Slutet med Mats Strandberg.


Flora Wiström (till höger) får textrespons på sin kommande roman Hålla andan, av skrivpedagogerna Johan Blomgren och Therese Granwald.


tisdag 9 april 2019

Veckans topplista: Favoriter jag tappat bort

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där den som vill vara med ska tipsa om fem böcker på ett visst tema.

Den här veckan är temat "favoriter jag tappat bort" (författare jag brukade läsa allt av men som nu fallit i glömska).

Här kommer min lista (utan inbördes ordning):

1. Tidigare läste jag mycket fler deckare än jag gör nu. En av mina favoritförfattare var Karin Fossum, speciellt serien som handlar om Konrad Seijer. Jag har egentligen ingen bra förklaring till varför jag inte fortsatte läsa serien, men så blev det.

2. Ett tag läste jag allt jag kom över av Peter Høeg. Jag tyckte särskilt mycket om Fröken Smillas känsla för snö och De kanske lämpade. Sedan släppte inte Høeg  någon ny roman på tio år och när han kom tillbaka, hade jag tyvärr tappat bort honom.

3. En annan deckarförfattare jag gärna läste var skotska Denise Mina. Jag slukade Garnethill-trilogin, men sen blev det aldrig av att jag läste något mer. Det borde jag verkligen göra.

4. På högstadiet (för längesedan) läste jag mycket av Stephen King och skrev till och med ett specialarbete om honom och hans böcker. Sedan dess har jag bara läst en enda King-bok (Doctor Sleep).

5. Till sist, ännu en favoritförfattare jag tappat bort är Salley Vickers. Jag läste hennes tre första romaner (jag gillade speciellt Miss Garnets Angel), men sedan kom jag helt av mig. Nu har jag i alla fall köpt hennes The Librarian som väntar på mig här hemma.






tisdag 2 april 2019

Sammanfattning av månadens språk i mars: kinesiska

Under mars månad var det böcker översatta från kinesiskan som gällde i månadens språk, och nu har det blivit dags att sammanfatta det som blev läst.

Jag bestämde mig tidigt för att fokusera på noveller. En hämtade jag från Tranans samling Kina berättar: solskenet i munnen, och de två andra är skrivna av Nobelpristagare i litteratur (klicka på länkarna för att läsa vad jag tyckte om novellerna):

Su Tong, Lika vackra som änglar
Mo Yan, Att sälja vitkål
Gao Xingjian, Skomakaren och hans dotter

Vad läste du översatt från kinesiskan? Lämna en länk/länkar till det du läst, eller skriv helt enkelt in titlarna i kommentarsfältet.

Veckans topplista: Senaste böckerna jag fått/köpt/lånat hem

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där den som vill vara med ska tipsa om fem böcker på ett visst tema.

Den här veckan handlar topplistan om de senaste böckerna vi fått hem till oss.

Här kommer min lista (utan inbördes ordning):

1. Jag är nyfiken på att läsa David Sedaris Calypso, en bok med skönlitterära essäer som jag hoppas är riktigt roande.

2. Från bibblan har jag lånat hem en hel hög med böcker översatta från ungerskan, med anledning av min läsutmaning Månadens språk. En av de som jag är mest sugen på att läsa är Izas ballad av Magda Szabó.

3. En del recensionsex hittar hem till mig och den senaste jag fått är Skuggan av Helen Ekeroth (från Rabén & Sjögren). Boken handlar om tolvåriga Nuwa som börjar på kejsarens drakberidarskola.

4. Som bekant gillar jag noveller, och en relativt nyutgiven novellsamling är Välsignelser av Caroline Alberte Minor. Den hoppas och tror jag är riktigt bra.

5. Jag har länge tänkt läsa Tessa Hadleys The Past (Syskonen på svenska), så den har fått följa med hem från bibblan.

måndag 1 april 2019

Månadens språk är ungerska

Nu är april äntligen här - förhoppningsvis med lite härligt vårväder - och det innebär också att månadens språk är ungerska.

Min inspirationshög (mestadels från biblioteket) innehåller lite av varje. Nilsson förlag står för två böcker jag är riktigt nyfiken på: Resa i månljus av Anton Szerb och Izas ballad av Magda Szabo. Troligen kommer jag att läsa åtminstone en av dem under april.

Annat jag letat fram är romaner av stora ungerska författare som Péter Esterházy, Imre Kertész och Péter Nádas - av dessa har jag bara läst Imre Kertész tidigare.

Jag har också hittat Észters arv av Sándor Márai - av honom har jag tidigare läst Glöd, som jag minns att jag gillade (även om det var riktigt längesedan jag läste den).

I högen finns också böcker som jag aldrig tidigare hört talas om, men som alla verkar intressanta: Tolken av Agnes Gergely, Motståndets melankoli och Satantango av Lázló Krasznahorkai, Gryningsfeber av Péter Gárdos och Stillheten av Attila Bartis.

Klicka på länkarna för att läsa mer om böckerna.

Imorgon kommer ett inlägg där jag sammanfattar de som blivit läst från månadens språk i mars: kinesiska. Håll utkik efter det och bidra gärna med dina länkar.

lördag 30 mars 2019

Lanny av Max Porter

Max Porters debut Grief is the Thing with Feathers var en av de bästa böckerna jag läste under 2016, så när jag fick veta att han skulle släppa sin andra roman, Lanny, blev jag väldigt nyfiken.

Lanny och hans föräldrar har flyttat till en liten by på den engelska landsbygden. Lannys mamma skriver på en deckare och Lannys pappa pendlar varje dag till sitt arbete  i London. I byn bor också Pete, en äldre konstnär som ger Lanny lektioner och blir hans vän.

Lanny är en speciell pojke med sina klart gröna ögon och sin aldrig sinande ström av pladder och sånger. Dessutom verkar han vara extra mottaglig för känslostämningar hos andra människor, och familjen får veta att han genom en sång eller ett skämt på en gång kan lugna ner stämningen i ett stimmigt klassrum. En ännu mer ovanlig förmåga är att han tycks stå i nära förbund med naturen och verkar ibland kunna känna av närvaron av personer som bott i byn förr i tiden.

I början av romanen växlar kapitlen mellan att berättas ur Lannys mammas perspektiv, hans pappas och Petes perspektiv. Från deras olika synvinklar får vi lära känna Lanny och hans närmaste.

En fjärde berättarröst är Dead Papa Toothworts. Han är ett slag mytologiskt skogsväsen, äldre än själva byn och den som det berättas skrämmande historier om för barnen om de missköter sig. Han är en del av naturen och jorden, och minns alla tider han genomlevt. I hans kapitel närmar han sig byn och tar in alla röster som hörs där, vilket illustreras på ett speciellt sätt i boken:


Kanske är det också Papa Toothwort som ligger bakom det oerhörda som sedan sker, och som får boken att anta en ny rytm, där de olika rösterna från byborna hörs i relation till det som hänt. 

Det är en spännande historia som berättas, med intressanta personer. Mamman som kämpar på med sin roman, pappan som känner sig isolerad från livet i byn, gamle Pete som får en riktig vän i pojken Lanny. Men ännu mer fascinerande är det sätt som historien berättas på. Dead Papa Toothworts kapitel ger en närmast poetisk underton till berättelsen och det blir lika mycket en roman om själva byn med alla dess olika röster. Sällan läser jag romaner där formen så tydligt blir en del av och understryker själva berättelsen. Och mitt i alltihop finns den oerhört fascinerande pojken, Lanny. 


Titel: Lanny
Författare: Max Porter
Utgivningsår: 2019
Förlag: Faber & Faber
Antal sidor: 210

onsdag 27 mars 2019

Eileen av Ottessa Moshfegh

Eileen, i Ottessa Moshfeghs roman med samma namn,
är en annorlunda huvudperson, och det är en stor anledning till att jag gillar boken så mycket.

Eileen Dunlop bor tillsammans med sin gravt alkoholiserade far i huset hon växte upp i. Hon arbetar som sekreterare på Moorehead, ett ungdomsfängelse för pojkar, och har ärligt talat inte mycket munterhet i sitt liv.

Arbetet på fängelset är inte upplyftande och hemma får hon hela tiden passa upp sin far och se till att han inte gör dumma saker på fyllan. Hon förvarar till exempel hans skor i bagageutrymmet på sin bil för att han inte ska kunna gå ut och ställa till det för sig. Hon blir också hela tiden ivägskickad för att köpa mer sprit åt sin far, vilket hon i och för sig ser som en lättnad. Att komma iväg och köra en runda i sin älskade Dodge är bättre än att vara hemma.

Eileen är liten och tunn. Hon äter dåligt och det verkar som om hon inte vill växa upp och bli fylligare, få en vuxen kvinnas kropp. Samtidigt har hon sexuella fantasier om Randy, en av fängelsevakterna. Hon drömmer om att rymma till New York, att bli någon annan och få ett helt nytt sorts liv.

Det är uppenbart att hon aldrig haft några riktiga vänner, och när en ny kurator, Rebecca, kommer till Moorehead, blir Eileen närmast besatt av att lära känna henne. Det är plågsamt att läsa om hur uppmärksamheten från Rebecca överskuggar allt annat i Eileens liv, och man anar att historien inte kan sluta väl. Exakt hur illa det ska bli, kan man däremot inte ana.


Titel: Eileen
Författare: Ottessa Moshfegh
Utgivningsår: 2016
Förlag: Vintage
Antal sidor: 260





måndag 25 mars 2019

Månadens språk: Skomakaren och hans dotter av Gao Xingjian

Jag fortsätter med noveller när månadens språk i mars är kinesiska. Från Nobelpristagaren Gao Xingjians samling När jag köpte ett spinnspö åt farfar, har jag hämtat novellen "Skomakaren och hans dotter."

Händelserna i novellen återberättas av en person som kommer till floden tidigt en morgon för att hämta vatten och får syn på ett klädbylte som ligger och flyter i floden. Vid närmare undersökning visar det sig att det är den drunknade kroppen av Dajingzi, skomakarens dotter.

Nu uppdagas detaljerna kring hur illa skomakaren behandlade sin dotter. Han misshandlade henne och hon fick inte göra något som andra flickor i hennes ålder gjorde. Om hon så mycket som blev tilltalad av en man, blev skomakaren vansinnig.

Frågan de som samlats kring Dajingzis kropp nu ställer sig är hur hennes far, skomakaren, ska reagera på hennes död. Hon var ju ändå hans dotter.

Jag passar också in novellen på nr. 29 i Läs en novell IV: Läs en novell där någon dör/har dött.

Titel: "Skomakaren och hans dotter"
Ur: När jag köpte ett spinnspö åt farfar
Författare: Gao Xingjian
Översättare: Göran Malmqvist
Utgivningsår: 2000
Förlag: Forum
Antal sidor: 8




lördag 23 mars 2019

Agota Kristof: Den stora skrivboken, Beviset och Den tredje lögnen

Agota Kristofs trilogi Den stora skrivboken, Beviset och Den tredje lögnen är något av det bästa jag läst på länge. Egentligen i första hand inte på grund av handlingen och tematiken, utan snarare sättet den är skriven på.

Volymen består alltså av tre romaner, men de känns så nära besläktade med varandra att de lika gärna hade kunnat vara tre delar i en och samma roman. I Den stora skrivboken möter vi tvillingarna Claus och Lucas som när det blir krig, skickas från Stora staden till sin mormor i en den lilla byn K på landet. Den gamla kvinnan sliter hårt för att få ihop mat och pengar och det går rykten om henne att hon har mördat sin man. Byns invånare kallar henne för häxan och hon är alkoholiserad och elak. Pojkarna får inget lätt liv hos henne, men de tar sig an det hårda arbetet och de hårda orden blir till vardag.

De håller också på med olika övningar för att bli mer uthålliga - de slår varandra för att stå ut med smärta, de skymfar varandra för att känna sig oberörda av allt det elaka de får höra av andra, de plågar djur för att öva sig på grymhet. Bara när de slutar äta för att klara hungern bättre, tycker mormodern att de går för långt eftersom de inte orkar arbeta.

Pojkarna lär sig själva att läsa och skriva och nedtecknar allt de är med om i den stora skrivboken. De anstränger sig för att beskriva allt så exakt som möjligt och undviker att skildra känslor. Den stora skrivboken är skildrad ur ett vi-perspektiv. Vi får aldrig uppleva något ur bara den ena tvillingens synvinkel, vilket gör att man närmast upplever pojkarna som en enda människa.

När man sen kommer till Beviset och Den tredje lögnen börjar man som läsare ana att något inte stämmer. Är händelserna i Den stora skrivboken bara en påhittad historia? Finns det i själva verket bara en pojke? Det är också intressant att notera att namnen Claus och Lucas är anagram, vilket förstås inte är en slump. Vid något tillfälle i Den tredje lögnen konstaterar Claus att "jag försöker skriva sanna berättelser, men efter ett tag blir berättelsen outhärdlig just för att den är sann och då är jag tvungen att ändra på den." Böckernas handling ändras gång på gång, trots att detaljerna, personerna och olika teman återkommer gång på gång. Kanske är det bara så här det går att närma sig det fasansfulla som ett krig gör med människorna.

Ingen av romanerna skildrar några scener vid fronten, utan snarare handlar Kristofs historier om vad kriget gör med vanliga människor. Det är en brutal värld som skildras, med hunger, fasa och ensamhet. Kriget tar fram det värsta hos människorna. De utnyttjar varandra, utövar våld och perversa handlingar, och samtidigt är längtan efter kärlek närmast en desperation hos många av dem. Flykten är ett återkommande tema, liksom ensamheten och behovet att skriva ner berättelserna. Jag har också läst Kristofs självbiografiska bok Analfabeten, där just dessa teman återkommer. Också den är mycket läsvärd.


Titel: Den stora skrivboken, Beviset och Den tredje lögnen
Författare: Agota Kristof
Översättare: Marianne Tufvesson
Utgivningsår: 2019
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 432

Titel: Analfabeten
Författare: Agota Kristof
Översättare: Marianne Tufvesson
Utgivningsår: 2019
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 53


torsdag 21 mars 2019

Månadens språk: Att sälja vitkål av Mo Yan

Till månadens språk har jag läst ytterligare en novell översatt från kinesiskan, den här gången av 2012 års Nobelpristagare, Mo Yan. Novellen heter "Att sälja vitkål" och kommer från novellsamlingen Den genomskinliga rättikan.

Novellen handlar om en fattig tolvårig pojke och hans hårt arbetande mor. Hela säsongen har de odlat vitkål: de har planterat, gallrat, vattnat, plockat bort insekter och skördat. Eftersom de är fattiga har modern sålt alla vitkålshuvud utom tre. Dessa ser sonen fram emot att de ska använda som fyllning till piroger och äta när det snart ska firas nyår.

Men nu bestämmer modern att de måste sälja också den sista vitkålen. Pojken gråter vid beskedet men tvingar sig ändå att följa med modern den långa vägen till marknaden. Tyvärr blir hans uppförande en besvikelse för modern.

Novellen handlar inte främst om fattigdom, utan om en pojkes vilja att respektera och hedra sin mor, och ledsamheten som infinner sig när han misslyckas.

Novellen passar också in på nr. 8. i Läs en novell IV: Läs en novell vars titel består av tre ord.


Titel: "Att sälja vitkål"
Ur: Den genomskinliga rättikan
Författare: Mo Yan
Översättare: Göran Malmqvist
Utgivningsår: 2014
Förlag: Tranan
Antal sidor: 7

onsdag 20 mars 2019

Veckans topplista: Kok- och bakböcker

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där de som vill vara med ska tipsa om fem böcker på ett visst tema.

Den här gången handlar det om kok- och bakböcker.

Här kommer min lista (utan inbördes ordning):

1. Jag börjar med en klassiker. Sju sorters kakor finns nog i många svenska hem, i gamla och nya upplagor (kom ut första gången 1945).

2. David Batras inte så tråkiga indiska mat är en annan favorit. Prova till exempel hans oheliga köttbullar (på nötkött) - mycket goda!

3. Läckra amerikanska bakverk hittar jag i Roy Fares United States of Cakes.

4. Den bok jag oftast vänder mig till när jag vill hitta inspiration till nya vardagsrätter, är Monika Ahlbergs Monikas vardagsmat.

5. I familjen försöker vi äta lite mer vegetariskt, och många av de recept vi provar kommer från Sara Asks och Lisa Bjärbos Mera vego. Här är till exempel Pasta Rosso en stor favorit (pasta med morots- och tomatsås, toppad med vitlöksfrästa champinjoner).

söndag 17 mars 2019

Dublinplaner och Bloomsday

Jag håller som bäst på att planera en resa till Dublin, och inser då att jag kommer att befinna mig där på självaste Bloomsday.

Bloomsday firas den 16 juni varje år för att uppmärksamma James Joyces roman Ulysses som utspelar sig just den 16 juni år 1904.

Bloomsday festivals webbsida läser jag:

"People celebrate Bloomsday by dressing in the fashion of the period, eating food mentioned  in the book, visiting the locations where the novel takes place and performing readings from the text. Festival events range from lectures, readings, workshops and walking tours to Bloomsday Breakfasts, theatre, music and pub crawls."

Det låter ju trevligt!

Någon som varit i Dublin på Bloomsday och kan rekommendera någon aktivitet?

Jag läste Ulysses under 2015 och skrev en serie inlägg. Läs mina intryck här.


fredag 15 mars 2019

Månadens språk: Lika vackra som änglar av Su Tong

I mars är månadens språk kinesiska och jag har bestämt mig för att fokusera på noveller. I Tranans samling Kina berättar: Solskenet i munnen hämtar jag "Lika vackra som änglar" av Su Tong.

Novellen handlar om vänskapen mellan två flickor, Xiaoyuan och Zhuzhu. I novellens början är de oskiljaktiga - trots att de bor ganska långt ifrån varandra har de alltid följe till skolan. Men en dag när det börjar regna våldsamt, förändras allt.

Flickorna står kvar utanför skolan och funderar på hur de ska ta sig hem i regnet. Då erbjuder Miao Qing, en annan flicka i skolan, Xiaoyuan att gå med henne under hennes blommiga paraply. Xiaoyuan tvekar en stund, men lämnar sen Zhuzhu kvar och går med Miao Qing istället. Zhuzhu tycker Xiaoyuan är en förrädare och detta blir inledningen till allt elakare hämndaktioner dem emellan.

Jag passar också in novellen på nummer 26 i Läs en novell IV, "Läs en novell där det regnar."


Titel: "Lika vackra som änglar"
Ur: Kina berättar: Solskenet i munnen
Författare: Su Tong
Översättare: Anna Gustafsson Chen
Utgivningsår: 2004
Förlag: Tranan
Antal sidor: 20

tisdag 12 mars 2019

Veckans topplista: Vinterns bästa

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där man ska tipsa om fem böcker på ett visst tema.

Den här veckan ska böckerna vara de bästa vi läst under vintern. Här kommer min lista (utan inbördes ordning):

1. Jag tyckte mycket om Gerbrand Bakkers roman Däruppe är det tyst, och hoppas att Nilsson förlag kommer att ge ut fler av hans böcker (Omvägen finns också).

2. En annan bok jag läst i vinter är Jag for ner till bror av Karin Smirnoff. Ikväll ska jag lyssna till henne och Hans Gunnarsson på Åhus bibliotek. Det ser jag fram emot.

3. De osynliga av Roy Jacobsen tyckte jag mycket om. Det finns ytterligare två romaner om Ingrid som växer upp på en ö i Norge, och jag vill gärna läsa dem också.

4. Eva Ströms Rakkniven är en annan bok jag tyckte mycket om. Romanen handlar om fröken Julie från Strindbergs drama, men Ström ger henne i den här boken möjligheten till ett liv efter natten med Jean.

5. Till sist, Kvartetten av Aja Gabel, en roman om en stråkkvartett och deras förhållande till varandra och deras med- och motgångar i musikkarriären.


söndag 10 mars 2019

Omvägen av Gerbrand Bakker

Förra månaden läste jag Häruppe är det tyst av holländska Gerbrand Bakker, en bok som jag verkligen gillade. Så pass mycket att jag inte kan låta bli att också läsa hans Omvägen.

Omvägen handlar om en kvinna som flytt sitt gamla liv och nu befinner sig i ett gammalt, ödsligt beläget hus i Wales. Det finns en skock gäss som tillhör gården, och kvinnan ser ibland får som betar i närheten. Hon håller sig först mest i huset, men tar sig ibland ut på vandring, eller åker in till byn för att proviantera eller få sitt hår klippt.

Efter ett tag kommer en yngling fram till huset med en hund i sällskap. Han hjälper huvudpersonen i huset och det blir så att han stannar.

Samtidigt undrar man som läsare allt mer vem kvinnan egentligen är och vad det är hon flyr ifrån.

Precis som i Häruppe är det tyst gillar jag Bakkers sparsmakade stil, där tempot är lågt och detaljerna viktiga.

Jag hoppas Nilsson förlag kommer att ge ut någon mer av Bakkers romaner.

Titel: Omvägen
Författare: Gerbrand Bakker
Översättare: Per Holmer
Utgivningsår: 2016
Förlag: Nilsson
Antal sidor: 279

torsdag 7 mars 2019

Juliette - kvinnan som läste på metron

Christine Féret-Fleury har skrivit den charmiga boken Juliette - kvinnan som läste på metron.

Huvudpersonen Juliette har ett arbete i fastighetsbranschen som hon inte alls trivs med. Varje dag på metron fantiserar hon kring de läsande människorna hon ser, vilket ger mening åt hennes annars trista liv. Hon reser alltid med samma linje och ser ofta samma personer. En av de hon brukar betrakta är en man i grön hatt som alltid läser samma bok om insekter. En annan återkommande medresenär är kvinnan som läser kärleksromaner och alltid börjar gråta på sidan 247.

En dag tar Juliette en omväg till jobbet och hamnar framför en rostig metallport som någon ställt på glänt med hjälp av en bok mellan dörren och karmen. Juliette dras dit, lockad av boken, och ser en skylt där det står "Böcker utan gränser." Hon går vidare in och hamnar i ett trångt utrymme med böcker från golv till tak. Därinne finns Soliman, en äldre man som räcker henne en hög böcker och undrar om hon vill bli en av boksmugglarna.

Att vara en boksmugglare innebär att man ska välja rätt läsare till rätt bok. Det gäller att med intuitionens hjälp känna vilken bok en person behöver, och sedan se till att boken når den utvalda läsaren. Juliette känner sig först tveksam, men dras efterhand allt mer till böckerna och Solimans verksamhet.

Juliette är en lättläst och underhållande roman om böckernas förmåga att påverka själva livet. Trevlig läsning!


Titel: Juliette - kvinnan som läste på metron
Författare: Christine Féret-Fleury
Översättare: Lisa Marques Jagemark
Utgivningsår: 2019
Förlag: Sekwa
Antal sidor: 202

tisdag 5 mars 2019

Veckans topplista: Böcker jag ser fram emot att läsa i vår

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där den som vill vara med ska lista fem böcker på ett visst tema.

Den här veckan är temat "böcker jag ser fram emot att läsa i vår".

Här kommer mina fem böcker (utan inbördes ordning):

1. Längre fram i mars släpper Agnes Lidbeck Gå förlorad, den avslutande delen i den triptyk som inleddes med Finna sig och Förlåten. Den är jag riktigt nyfiken på.

2. En annan av vårens nya böcker är Där rinner en älv genom Saivomuotka by av Pia Mariana Raattamaa Visén. Den ser jag också fram emot att läsa.

3. En bok som just nu ligger och väntar på mitt nattygsbord är Agota Kristofs Den stora skrivboken. Jag har hört och läst så mycket gott om boken att mina förväntningar är skyhöga (hoppas jag inte blir besviken).

4. Elly Griffiths har släppt en ny deckare i Ruth Galloway-serien. The Stone Circle står högt upp på min att-läsa-lista.

5.Till sist, ännu en roman som jag har riktigt höga förväntningar på. Jag tyckte väldigt mycket om Max Porters Grief is the Thing with Feathers, så när han nu släpper nytt är jag förstås lässugen. Porters nya roman heter Lanny.

lördag 2 mars 2019

Sammanfattning av månadens språk i februari: danska

I månadens språk var danskan var ett kul språk att leta böcker från, tycker jag. Det fanns hur mycket som helst som jag hade velat läsa, men jag hann förstås inte med allt.

Jag läste två böcker översatta från danskan, en diktsamling och en nyutgiven deckare, och jag kan varmt rekommendera båda. Dessutom håller jag just nu på med Vintersagor, en novellsamling av Karen Blixen, men eftersom jag inte hunnit färdigt får den vara utanför utmaningen.

Klicka på titlarna nedan för att komma till mina recensioner:

Olga Ravn, Den vita rosen
Søren Sveistrup, Kastanjemannen

Vilka böcker översatta från danskan läste du under februari? Lämna gärna en länk/länkar till det du läst i kommentarsfältet nedan. 

fredag 1 mars 2019

Månadens språk är kinesiska

I mars är månadens språk kinesiska.

Som vanligt har jag på biblioteket letat fram en hel del titlar som jag kan tänka mig att läsa.

Jag gillar ju noveller, så att ta med Kina berättar: Solskenet i munnen känns som en självklarhet. I bokhögen finns också novellsamlingar av två Nobelpristagare: Den genomskinliga rättikan av Mo Yan och När jag köpte ett spinnspö åt farfar av Gao Xingjian.

Andra titlar jag är nyfiken på är Slaktarens hustru av Li Ang, Nudelbagaren av Ma Jian och Drömmar om byn Ding av Yan Lianke.

Tre systrar av Bi Feiyu tilldelades 2010 Man Asian Literay Prize. Den röda lyktan av Su Tong känner jag igen för att den filmatiserades i början av 1990-talet. Dessutom har jag i min kinesiska hög Osynlighetsmanteln av Fei Ge, Lyckan av Pingwa Jia och Min barndoms Peking av Lin Haiyin.

Klicka på länkarna för att få veta mer om böckerna.

Imorgon sammanfattar jag februaris läsning av böcker översatta från danskan, så håll utkik efter det.

tisdag 26 februari 2019

Veckans topplista: Bokrean 2019

Varje vecka har Johannas deckarhörna sin topplista, där den som är med ska tipsa om fem böcker på ett visst tema.

Den här veckan handlar temat om bokrean och trots att jag faktiskt inte brukar handla så mycket på rean, har jag ändå listat fem böcker som jag inte skulle ha något emot att ha i mina hyllor (utan inbördes ordning):

1. Maryse Condé har jag inte läst något av. Célanire verkar vara en intressant historia och dessutom har den ett omslag som är svårt att motstå.

2. Jag skulle gärna ha Modernistas fina utgåva av Tove Janssons Noveller i min bokhylla. Det borde alla ha, faktiskt.

3. Jag är nyfiken på Michelle Obamas Min historia, så att den dyker upp på rean är ju trevligt.

4. En klassiker som jag ännu inte läst är Nabokovs Lolita. Kanske dags att läsa den nu?

5. Till sist, en bok som jag blivit tipsad om från flera håll på sistone. En kvinnas övertygelse av Meg Wolitzer verkar intressant och är nog en bok som det finns mycket att diskutera kring.

söndag 24 februari 2019

Månadens språk: Kastanjemannen

När månadens språk är danska passar det bra att Albert Bonniers förlag ger ut en alldeles ny deckare av danska Søren Sveistrup.

Kastanjemannen är en ryslig historia, och spänningen hålls på en hög nivå genom hela boken. En kvinna blir brutalt mördad på en lekplats i Köpenhamn. Vid hennes kropp hittas en liten gubbe gjord av kastanjer och tändstickor. På kastanjen hittas fingeravtryck från en flicka som varit försvunnen i över ett års tid.

Fler makabra mord följer i spåret av det första och hela tiden dyker de små kastanjemännen upp i närheten. Poliserna som utreder är Thulin, en driven och tuff utredare som lever ensam med sin dotter och verkar göra allt för att undvika långvariga förhållanden. Till sin hjälp får hon Hess, en polis som kommer tillbaka till Köpenhamn efter att på något sätt gjort bort sig vid Europol. Han verkar först mest vilja tillbaka till sitt gamla jobb, men blir efterhand allt mer engagerad i utredningen.

Det är mycket våld mot kvinnor i boken och en del av handlingen kretsar kring hur barn far illa och hur de sviks både av föräldrar och samhället. Det är jobbig läsning, men jag antar att valet av offer speglar vad som faktiskt händer i våra samhällen. Spännande är det i alla fall, och jag gillade verkligen att dras med i handlingen. Det känns som om jag hade ett uppdämt behov av att hitta en riktigt läsvärd deckare, och den här boken var precis vad jag behövde.


Titel: Kastanjemannen
Författare: Søren Sveistrup
Översättare: Kalle Hedström Gustafsson
Utgivningsår: 2019
Förlag: Albert Bonniers
Antal sidor: 557

fredag 22 februari 2019

Kvartetten av Aja Gabel

Kvartetten av Aja Gabel är en roman där det musikaliska står i centrum.

Boken handlar om Jana, Brit, Henry och Daniel, som tillsammans utgör Van Nesskvartetten. Jana är förstaviolinist, Brit andraviolinist, Henry spelar altviolin och Daniel är cellist. Vi får följa kvartetten under många år, med fokus både på den musikaliska utvecklingen och på nederlag och triumfer på det personliga planet.

De fyra blir genom åren väl förtrogna med varandra, som bara de som ständigt måste lyssna in varandras känslolägen kan bli. De känner varandras kroppar, och när de spelar läser de av minsta nyans hos varandra, som en hastig blick eller nick med huvudet. Överhuvudtaget beskrivs ofta musik och kropp i samma andetag, och deras kroppar formas efter instrumenten genom valkar och förhårdnader.

Även språket färgas av det musikaliska, i fråga om ordval och stämningar. Boken varvar kapitel ur de fyra personernas perspektiv, och det blir som att också boken består av de fyra stämmorna i en kvartett. Personerna - liksom stämmorna - är unika i tonen, men bildar tillsammans något större.

Boken väcker frågor som hur långt man kan gå för att nå framgång? Eller om vänskap, kärlek eller karriär är det viktigaste?

Jag gillar Kvartetten. Jag fängslas av människorna och tycker det är fascinerande att läsa en roman som så tydligt har musikers tillvaro i fokus. Min egen fiol ligger i tryggt förvar uppe på vinden - man kan lugnt säga att jag inte kom lika långt i mitt spelande som de här musikerna, men jag tyckte om att jag under läsningen hade en viss förförståelse hur det känns att spela.


Titel: Kvartetten
Författare: Aja Gabel
Översättare: Sofia Nordin Fischer
Utgivningsår: 2019
Förlag: Sekwa
Antal sidor: 392
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...