onsdag 7 maj 2014

Night Film av Marisha Pessl

I morse läste jag ut Night Film (2013) - med höjd puls och lite småskakig i benen slog jag ihop bokpärmarna. Faktum är att jag fortfarande känner mig som om jag blivit överkörd av något tungt och inte riktigt hämtat mig. För så spännande, så läskig och så ruskigt välskriven är Marisha Pessls senaste roman.
Men låt oss börja från början. För något år sedan läste jag Pessls debutroman Special Topics in Calamity Physics, som 2006 valdes av New York Times Book Review till en av de tio bästa böckerna det året. Också jag blev väldigt förtjust, så när jag såg att Pessl skulle komma ut med en ny roman blev jag väldigt sugen på att läsa den.
Night Film inleds, efter en kort och gåtfull prolog, med ett klipp ur New York Times där det står att Ashley Cordova, 24 år gammal, har hittats död i en övergiven lagerlokal i Chinatown. Detta följs av en serie korta reportage från TIME om hennes kände far, den undflyende och kultförklarade skräckfilmsregissören Stanislas Cordova. Just dessa (fiktiva) urklipp från tidningar, webbsidor och epostkonversationer figurerar med jämna mellanrum i romanen, vilket jag ska återkomma till.
Stanislas Cordova har inte setts offentligt på över trettio år. Hans person omgärdas av mörka och ondskefulla rykten, samtidigt som han hyllas som en gud av skräckfilmsfansen. Scott McGrath, bokens huvudperson, är en journalist som efter ett tidigare försök att ta reda på sanningen om Cordova, förlorade både sin karriär och sitt äktenskap. När nu Cordovas dotter hittas död - man misstänker självmord - dras McGrath åter in i den labyrint av illusioner, onda aningar och kusliga stämningar som utgör den värld där Cordova samtidigt är alltings nav och  en ständigt undflyende gestalt.
Till sin hjälp har McGrath två ungdomar, som till synes helt slumpartat hamnar i hans väg när han börjar nysta i omständigheterna kring Ashleys död. Nora vill bli skådespelerska och arbetar först i garderoben på The Four Seasons innan hon blir en slags assistent till McGrath. Hon förlorade tidigt sina föräldrar och växte istället upp på ett ålderdomshem (!). Efter en av gubbarna där ärvde hon en märklig samling kläder, som hon nu ständigt går klädd i. Just personskildringarna gör Pessl skickligt. Det är verkligen inga tråkiga dussintyper som dyker upp på boksidorna. Också Hopper, som är den andra personen som hjälper McGrath, är speciell. Han är snygg men sliten, och verkar ha en inte helt oklanderlig bakgrund. Han kommer och går lite som han vill, men det råder ingen tvekan om att han vill ta reda på sanningen om Ashley.
Tillsammans ger sig denna trio av på en hisnande jakt efter Cordova. Jakten tar dem till märkliga, ibland farliga platser, och de möter olika personer som bidrar till att pussla ihop gåtan Cordova. Men frågan är om de egentligen kommer närmare sitt mål. Hela tiden verkar det som att omständigheterna förändras, som att spåren som först var så tydliga, efterhand blir till förvirrande irrgångar. Det är verkligen andlöst spännande. Och obehagligt.
Genom hela romanen kan man ana kusliga stämningar. Även om boken är mer av en deckare än en skräckroman, följer ett obehag hela tiden en i hasorna. Detta förstärks naturligtvis av beskrivningarna av Cordovas filmer, som mot slutet inte gavs ut på vanligt sätt, utan nu bara finns att få tag på i några få exemplar på svarta marknaden. De är så skrämmande, så verkliga, att det sägs att man inte förblir samma person efter att ha sett en av dem.
Just denna lek med verkligheten kontra drömmen, fiktionen och skräckfilmen, är genomgående i romanen. De infällda artiklarna och dokumenten i romanen, tycks också leka med denna omständighet. De ser förstås faktamässiga och verkliga ut, vilket förstärker intrycket av sanning. Men samtidigt vet vi ju att hela boken är fiktion.  
Vad händer på riktigt och vad sker bara i personernas huvud? Frågan är om det egentligen spelar någon roll? McGrath inser att den undflyende Cordova, kanske just på grund av att han inte låter sig fångas in, bara blir än mer skrämmande och fascinerande. Precis som med hans filmer:
"Staying so nimbly out of sight, letting us view only the twisted shadows he made on the wall, Cordova still existed primarily in my mind - the most powerful place for any enemy to hide. His very films told you that. The suspected but unseen threat, fueled by the imagination, was punishing and all-powerful. It'd devastate before you even left your room, your bed, before you even opened your eyes and took a breath."
Som ni förstår vid det här laget, tyckte jag mycket om Night Film. Läs den, ni också! Men se till att ha gott om tid, för när man dras djupt in i Cordovas ondskefulla labyrint, varken vill eller kan man ta sig ut förrän berättelsen tar slut. Och kanske inte ens då.
För övrigt kommer boken ut i svensk översättning nu i maj, på Natur & Kultur.
Titel: Night Film
Författare: Marisha Pessl
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 586

4 kommentarer :

  1. Låter intressant. Läste debutromanen, i början tyckte jag den var lite trist - jag hade läst det förut -, men sedan svängde det. Upplösningen var fantastisk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läste också hennes förra roman och gillade den, men jag tycker ännu mer om Night film!

      Radera
  2. Hmm. låter spännande på din beskrivning. Jag har dock också läst debuten, men tyckte inte om. Till skillnad från Maria, som kommenterar ovan, så uppskattade jag inte slutet vilket jag tyckte sänkte hela boken.
    Men eftersom du verkar tycka att den här är bättre än debuten så kanske jag inte borde avskriva den helt..?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker definitivt du ska ge den en chans!

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...