torsdag 2 april 2015

Djävulen hjälpte mig

De flesta känner nog till det så kallade Yngsjömordet, om inget annat genom de filmatiseringar som gjorts om brottet. En som definitivt fascinerats av mordet är Caroline Eriksson - hennes roman om Yngsjömordet heter Djävulen hjälpte mig och kom ut 2013.
Den grymma verkligheten bakom mordet i boken är den här:
den 28 mars 1889 mördades den unga kvinnan Hanna Johansdotter av sin make Per Nilsson och hans mor Anna Månsdotter i Yngsjö i nordöstra Skåne. Förövarna blir båda först dömda till döden, men när det kommer fram att modern utsatt sin son för incest blir han benådad och istället dömd till livstids straffarbete. Anna Månsdotter avrättades 1890 som den sista kvinnan i Sverige på Länsfängelset i Kristianstad (för övrigt en väldigt bekant byggnad i alla fall utifrån, om man som jag är uppväxt i Kristianstad).
På wikipedia hittar jag autentiska bilder på de tre inblandade, och det är faktiskt lite obehagligt att se dem på riktigt och tänka sig vilken fruktansvärd tillvaro de genomlevde:
Hanna Johansdotter
Per Nilsson
Anna Månsdotter
I romanen utgår Caroline Eriksson från de fakta som finns om fallet, och en del material, till exempel Hannas brev till sina föräldrar, är autentiskt. Annat är förstås, som sig bör, uppdiktat. Jag gillar hur författaren går tillbaka till Pers ensamma barndom för att man verkligen ska förstå hur han och modern kunde få ett så otillbörligt förhållande till varandra. Jag tycker också om hur språket känns lagom ålderdomligt  - på de allra flesta ställen får ordvalet och bildspråket mig att verkligen känna att tiden är slutet av 1800-talet.
Det svåra med att skriva en bok där alla redan vet hur det går i slutet, måste vara att ändå kunna bygga upp någon slags spänning. Berättelsen växlar mellan tiden då Per växer upp och till sist blir gift med Hanna, och tiden för rättegången när mordet redan har skett. Ju längre man kommer i boken desto mer närmar sig de två tidsplanen varandra. Länge tycker jag att Eriksson har lyckats bra med den här dramaturgin, men mot slutet tröttnar jag faktiskt lite på alla detaljer som bara ska leda fram till ett slut som jag redan känner till. När så den brutala mordscenen kommer upplever jag tyvärr inte den speciellt starkt.
Det mest fascinerande med boken är utan tvekan den psykologiska skildringen av huvudpersonerna. Hanna som inget hellre vill än att bli en bra fru till Per, Per som dras mellan intresset för Hanna och det ödesdigra löfte han givit till sin mor, och Anna Månsdotter som växlar mellan att vara ömklig och en personifikation av ondskan själv.
Jag har lyssnat på Djävulen hjälpte mig som ljudbok och jag måste säga att Anna Maria Käll gör en mästerlig uppläsning. Boken är den första i en serie om Svenska mord - ute i handeln finns också Inga gudar jämte mig.
Titel: Djävulen hjälpte mig
Författare: Caroline Eriksson
Utgivningsår: 2013
Förlag: Forum

6 kommentarer :

  1. Jag fick nästan ångest när jag läste den här boken och kunde inte låta bli att bara sugas in i alla elände.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kände jag också - det var verkligen eländigt och ångestskapande. Men bra också :-)

      Radera
  2. Tyckte den var mycket bra och välskriven. En av förra årets favoriter :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tröttnade som sagt lite, men i stort absolut en riktig läsupplevelse!

      Radera
  3. Den här väntar i min olästa-hylla, ska bli intressant att ta tag i den !

    SvaraRadera
    Svar
    1. En riktig läsupplevelse väntar!

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...