söndag 16 februari 2014

Why Be Happy When You Could Be Normal?


Jeanette Wintersons debutroman Oranges Are Not The Only Fruit från 1985, handlar om en adopterad flicka i en frireligiös familj i norra England. Det är uppenbart att romanen till stora delar bygger på Wintersons egen uppväxt, och  med självbiografin  Why Be Happy When You Could Be Normal? (2011) tar hon nu ytterligare ett steg mot att göra upp med sin bakgrund.
 
Jeanette Winterson föds 1959 i Manchester. Hennes mor som bara är sjutton år gammal kan inte ta hand om henne, så istället adopteras Jeanette av familjen Winterson i Accrington. Där växer hon upp i en religiös, livsförnekande och känslokall miljö, som styrs med järnhand av Mrs. Winterson.
 
Mrs. Wintersons känsloutbrott och galna beteende kuvar Mr. Winterson, som inte är en kraft att räkna med. Jeanette bestraffas på ett många gånger oförutsägbart sätt, och tillfällena är många då hon antingen sitter och sover på yttertrappan eftersom hon blivit utelåst, eller är instängd i den mörka kolkällaren. Samtidigt vill Mrs. Winterson att Jeanette med sitt läshuvud ska bli missionär.
 
I det wintersonska huset är böcker förbjudna; det finns bara några biblar och så av någon märklig anledning legenderna om Kung Arthur. Dessa älskar Jeanette och när hon är på biblioteket för att låna kriminalromaner åt Mrs. Winterson (ni märker vilken dubbelmoral som råder!), blir hon förstås lockad av alla böcker. Eftersom hon inte vågar sig fram till bibliotekarien ger hon sig istället på att läsa från hyllan med skönlitteratur, i alfabetisk ordning från A till Z.
 
Jeanette läser klassikerna (och konstaterar i boken vilken tur det är att Austen börjar på A!) och börjar köpa på sig sina favoriter, som hon gömmer under madrassen i sin säng. Efterhand som böckerna blir fler och svårare att dölja, anar Mrs. Winterson oråd. Hon rotar under madrassen och drar fram Lady Chatterley's Lover, vilket förstås får henne att fullkomligt gå i taket. Hon sliter ut alla Jeanettes böcker och ordnar ett bokbål på gården.
 
När Mrs. Winterson sedan hittar Jeanette i sängen med en flicka från församlingen, blir det omöjligt för Jeanette att stanna kvar. Det är också då modern yttrar orden som också är bokens titel - när Jeanette står vid ytterdörren frågar Mrs. Winterson henne, med anledning av flickan:
 
'Jeanette, will you tell me why?'
   'What why?'
   'You know what why...'
   But I don't know what why... what I am... why I don't please her. What she wants. Why I am not what she wants. What I want or why. But there is something I know: 'When I am with her I am happy. Just happy.'
   She nodded. She seemed to understand and I thought, really, for that second, that she would change her mind, that we would talk, that we would be on the same side of the glass wall. I waited.
   She said, 'Why be happy when you could be normal?' (s. 113-114)

Jeanette tar sig bort därifrån, hon lyckas ta studenten med toppbetyg och studerar sedan i Oxford. Och hon blir författaren Jeanette Winterson. Det är tydligt att litteraturen - både den hon läser och de böcker hon själv skriver - blir hennes livlina, hennes sätt att överleva.

Flera av Wintersons romaner har samma tema: längtan. Den tar sig uttryck som längtan efter förståelse, efter gemenskap och längtan efter kärleken. Hon måste lära sig att älska, men ännu mer måste hon lära sig att låta sig bli älskad av någon annan. Mot slutet av Why Be Happy When You Could Be Normal? får vi läsa om hur hon söker upp sin biologiska mor, ett viktigt steg mot att stilla den längtan som alltid funnits.

Why Be Happy When You Could Be Normal? är känslosam läsning. Winterson är rörande uppriktig och utelämnar inget. Samtidigt är boken fylld av den galghumor som vi känner igen sedan tidigare, och som vanligt är språket helt fantastiskt.

Allt detta sammantaget gör att Why Be Happy When You Could Be Normal? är en av de bästa böckerna jag läst på länge.


Titel: Why Be Happy When You Could Be Normal?
Författare: Jeanette Winterson
Utgivningsår: 2011
Förlag: Vintage
Antal sidor: 230





 

8 kommentarer :

  1. Håller med dig, en fantastisk roman. Jag hade boken full med hundöron. Många vackra formuleringar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man ville helst citera hela boken! :-)

      Radera
  2. jag bara gillar Winterson! (inga hundöron i min bok, små sidoanteckningar med blyerts :)

    SvaraRadera
  3. P.S.
    (på tisdag ska jag härma ditt underbara inlägg om mångfald, tolerans, respekt)

    SvaraRadera
  4. Jag håller med dig i allt du skriver- en underbar bok och en av mina absoluta favoriter också. Språket, handlingen, utsattheten hos det arma barnet... en viktig bok och ja, den är värd många många lovord (och blogginlägg).

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...