Tematrio - Karin

Lyran är tillbaka med en tematrio, och eftersom jag inte knåpat ihop en sedan i början av sommaren, blev jag riktigt sugen på att vara med. Hennes uppmaning lyder:

 

Berätta om tre bra böcker/texter som antingen är skrivna av eller om någon Karin!

 

Så ett stort och lite försenat grattis till Lyran på Karin-dagen (och till mig själv också faktiskt), och nu över till trion:

 

 

 

1. Karin Boye är nog den mest självskrivna Karin bland författarna, i alla fall om jag får bestämma. Jag tycker mycket om hennes dikter, men idag tänkte jag tipsa om hennes dystopi Kallocain från 1940. Det är ett otäckt samhälle hon skildrar, styrt av militär och polis, och där kemisten Leo Kall har framställt ett sanningsserum.

 

2. Anna-Karin Palm är min Karin nummer två. I hennes debutbok Faunen från 1991 står det helt plötsligt just en faun i Amelia Spencers arbetsrum. Tiden är 1800-tal, platsen London, och med en faun i närheten blir sig inget likt igen. Som så ofta med Palms böcker utspelar den sig på flera olika plan, så förutom Amelias historia, får vi också följa Anna som lever i London på 1980-talet.

 

3. Till sist, en bok av Karin Alvtegen. Jag gillar hennes förmåga att skildra psykologiskt intressanta personer och händelser, och Fjärilseffekten från 2013 är inget undantag. Titeln syftar på den lag som citeras i början av romanen: "En marginell påverkan i systemet kan på sikt få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans." Boken inleds med en notis om en tågolycka, och sedan får läsaren följa med tillbaka i tiden och läsa om de personer och de slumpartade händelser som till sist leder fram till denna katastrof.

 

 

Om du också vill vara med i tematrion, eller bara vill läsa alla intressanta svar - ta en titt hos Lyrans noblesser!