Rotvälta av Tove Alsterdal

Rotvälta av Tove Alsterdal blev av Svenska Deckarakademin utsedd till 2020 års bästa svenska kriminalroman, och det kan jag gott förstå.

Boken kretsar kring ett gammalt och ett nytt brott. För tjugotre år sedan blev den då fjortonårige Olof anklagad för att ha mördat tonårsflickan Lina Stavred. I bokens inledning återvänder han i vuxen ålder till föräldrahemmet och hittar sin pappa död, sittande i duschen, uppenbarligen mördad med en jaktkniv. Frågan alla ställer sig är om de två brotten kan knytas samman.

Polisen Eira Sjödin utreder. Hon är en intressant karaktär, uppväxt i trakten hon arbetar och följaktligen med god kännedom om personer och händelser från både nu och förr. Hon bor tillsammans med och tar hand om sin demenssjuka mamma. Platsen är Ådalen, i norrländsk skogsmiljö vid Ångermanälvens strand.

Det jag mest gillar med boken är att personerna och händelserna inte är enkelt svartvita. Här finns omständigheter som gör att det inte är en fråga om bara gott eller ont, och människorna känns just väldigt mänskliga. Inte heller är det självklart att precis alla trådar nystas upp och får sina konsekvenser. Jag gillar det här sättet att berätta, som för mig ökar skildringens trovärdighet. 

Jag tycker också om miljön, som Alsterdal skildrar väl. Människorna i boken är präglade av den miljö de lever i, och det använder sig författaren av för både stämningen och handlingen. 

Rotvälta är den första delen i en ny serie och redan hösten 2021 är det tänkt att nästa del, Slukhål, ska ges ut. Den vill jag så klart också läsa. 

Titel: Rotvälta

Författare: Tove Alsterdal

Utgivningsår: 2020

Förlag: Lind & Co

Antal sidor: 399