tisdag 23 augusti 2016

Kriget har inget kvinnligt ansikte

Långt om länge har det nu blivit av att jag läst Svetlana Aleksijevitj, 2015 års Nobelpristagare i litteratur.

Jag har faktiskt dragit mig lite för det eftersom hennes böcker (på grund av innehållet) verkar så tunga att ta sig igenom. Så dök Kriget har inget kvinnligt ansikte upp som det senaste valet i bokcirkeln jag är med i och jag fick den spark i baken som jag tydligen behövde för att komma igång.

Boken bygger på hundratals intervjuer som Aleksijevitj genomfört med kvinnor som stred under andra världskriget. Ungefär en miljon kvinnor kämpade i den sovjetiska armén och de kunde ha alla möjliga uppgifter och befattningar: kulspruteskyttar, piloter, spanare, sjukvårdare, ingenjörer, krypterare, stridsvagnsförare...

De kvinnor som överlevde och kom tillbaka hem efter striderna blev inte självklart hyllade som hjältar. Istället möttes de ofta av förakt och misstänksamhet och många av kvinnorna som Aleksijevitj har intervjuat beskriver att detta är första gången de pratat om sina upplevelser. Dessförinnan har tigit om allt.

Boken blir som en väv av vittnesmål ur ett mycket mänskligt perspektiv på upplevelser av ett krig. Långt ifrån historiebokens beskrivningar om stora slag och berömda krigshjältar läser jag om kvinnor som dödar och strider för sina ideal och sitt land. Men också om kvinnor som förbarmar sig över tyska skadade och som försöker hålla kvar vid något kvinnligt och vackert i allt det hemska. Ibland skildras vidriga detaljer om död och tortyr som knappt går att förstå, ibland lyser vackra ögonblick igenom som när en ny dag randas i vetskapen om att det kan bli någons sista. Många klarar inte för resten av sina liv av att stå ut med färgen röd efter att ha sett så mycket blod utgjutas.

Själva texten är lättillgänglig även om ämnet är svårt. Vittnesmålen lockar mig fram genom sidorna och jag hör verkligen kvinnornas röster i mitt huvud när jag läser. Tillsammans ger alla dessa unika kvinnoöden mig en bild av krigets vidrigheter och i alla fall en aning om hur det är möjligt att leva ett vanligt liv efter att ha varit med om något så fasansfullt.


Titel: Kriget har inget kvinnligt ansikte
Författare: Svetlana Aleksijevitj
Översättare: Kajsa Öberg Lindsten
Utgivningsår: 2012
Förlag: Ersatz
Antal sidor: 447

9 kommentarer :

  1. Jag har köpt på mig några böcker av denna författarinna och hoppas hinna läsa någon av dem snart.

    SvaraRadera
  2. Jag var riktigt tagen efter att ha läst den här. Det fick mig att vilja läsa fler av hennes böcker.

    SvaraRadera
  3. jag har läst Tiden second hand. och jag hade samma upplevelse av den som du haft av denna. lättläst trots ämnet och med driv. vi ska läsa Kriget har inget kvinnligt ansikte i läsecirkeln

    SvaraRadera
  4. tänk vilken viktig beskrivning Svetlana gjort

    SvaraRadera
  5. Svar
    1. Mycket viktig! Tänk att det för många av kvinnorna var första gången de överhuvudtaget pratade om vad de varit med om.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...