Och sen Paulette

Och sen Paulette av Barbara Constantine handlar om Ferdinand, en man i sjuttioårsåldern som bor ensam på en gård på den franska landsbygden. En dag när han är ute och kör springer en hund rakt ut på vägen framför bilen. Hunden kommer från grannhuset och när Ferdinand lämnar tillbaka den är det första gången han träffar Marceline, damen som är hans granne. När så en storm hotar att förstöra taket på Marcelines hus erbjuder Ferdinand henne att tillfälligt flytta in på gården, där de flesta rummen står tomma. Marceline accepterar förslaget.

 

Detta är upptakten på vad som ska utvecklas till en berättelse om gemenskap, vänskap och solidaritet. Marceline är nämligen inte den enda som flyttar in på gården. Snart får hon och Ferdinand sällskap av Guy, en man som nyligen har förlorat sin fru. Därefter flyttar de gamla systrarna Lumiére in, tätt följda av Muriel, en sjuksköterskestudent. Också en ung manlig student, Kim, blir en del av det charmiga kollektivet.

 

Jag tycker om att läsa om de här udda personligheterna som återfår livsglädjen när de hittar en alternativ form för att leva sina liv. De hjälps åt över generationsgränserna och varaktiga vänskaper utvecklas. Det känns hoppfullt att läsa om detta i en tid som mestadels präglas av egocentricitet och fokus på individens personliga utveckling.

 

Det enda jag har att invända mot romanen är att den rent språkligt hade kunnat ge mer. Texten erbjuder inget större läsmotstånd och formuleringarna faller emellanåt platt. Men trots detta tycker jag att Och sen Paulette är väl värd att läsa. Det är en charmig feelgood-roman som tar upp ett ämne som berör på djupet.

 

Titel: Och sen Paulette

Författare: Barabara Constantine

Översättare: Maria Bodner Gröön

Utgivningsår: 2013 (det franska originalet år 2012)

Förlag: Sekwa

Antal sidor: 268

Tematrio - Julklappsböcker

Även den här veckan uppmanar Lyran oss att tänka juliga tankar. Uppmaningen i tematrion lyder:

Berätta om tre bra julklappsböcker!

Mitt första tips blir en roman som i mitt tycke bjuder på det mesta, nämligen Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Romanen innehåller en stor dos spänning, en fascinerande Barcelona-miljö och en bokrelaterad gåta kring vilket allting kretsar. Detta är litterär magi på högsta nivå! (När du ändå är i farten, kan du passa på att också ge bort författarens andra två böcker som utspelar sig i samma miljö:  Ängelns lek och Himlens fånge.)

Nästa tips passar bra till någon som gillar att laga mat, men också kanske till den som vill få ihop vardagen och ofta funderar på frågan: Vad blir det till middag? Din matkasse: recept, inköpslistor, middagsmys av Emma Hamberg och Anette Rosvall innehåller verkligen allt det som titeln lovar. Dessutom är texten ofta humoristiskt formulerad och det finns många vackra bilder att bli inspirerad av. Ett av mina favoritrecept är "Mummig morotssoppa" och till den ett "Filmmjölksbröd" som är så gott att det knappt går att sluta äta.

 

Till sist ett tips för barn i åldern 6-9 år: Ninja Timmy och de stulna skratten av Henrik Tamm. Boken är ett actionfyllt äventyr där Timmy och hans gäng förvandlas till brottsbekämpande ninjor. Till sin hjälp har de den äldre mannen Alfred och hans magiska leksaker. Det här är en ganska tjock kapitelbok som passar utmärkt för högläsning. De fantastiska färgillustrationerna förhöjer läsupplevelsen för både barn och vuxna.

 

Ugglans Julquiz

Såhär sista veckan före jul tycker jag det kan passa bra att ta en liten paus från julstöket med hjälp av ett quiz. Naturligtvis är alla frågorna både jul- och bokinspirerade!

Som vanligt hittar du svaren längst ner på sidan.

Lycka till!





1. De vuxna på bilden från Elsa Beskows bok känner du nog igen: Tant Brun, Tant Grön, Tant Gredelin och Farbror Blå. Men vad heter barnen?

2. Vad heter den här lilla figuren som har väntat länge på att det ska bli jul? För extra poäng - vem har skrivit böckerna?

3. Vad heter den grinige gubben som inte vill fira jul i Charles Dickens En julsaga?

4. Vad heter flickan som hjälper sin mormor att sälja polkagrisar på torget i Astrid Lindgrens berättelse?

5. Vem har skrivit dikten om "Tomten", vars inledning lyder: "Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård, djupt under midnattstimma"?

6. 2013 års julkalender på SVT handlade om Barna Hedenhös, men vem har skrivit böckerna som kalendern är inspirerad av?



7. 1967 visades den här barnboksfavoriten som julkalender. Vad var det gumman sa innan hon blev liten som en tesked?

8.  Så här står det i Bibelns Matteusevangelium:

"När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ’Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.’ [...] De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra." Vad hette enligt traditionen de tre vise männen som kom till det nyfödda Jesusbarnet?

De rätta svaren:
1. Petter och Lotta 2. Nicke Nyfiken, skriven av H.A. Rey & Margret Rey 3. Scrooge 4. Kajsa Kavat 5. Viktor Rydberg 6. Bertil Almqvist 7. Göta Petter! 8. Caspar, Melchior och Balthasar.

Final av Jane Austen-firandet och utlottningen avgjord!

Idag är det den stora dagen!

För det första är det alltså Jane Austens födelsedag, så ett stort grattis till denna författare som så många bokbloggare har velat vara med och fira!

För det andra är det förstås den dag då en av de deltagande bokbloggarna ska dras som vinnare av den fina Pride and Prejudice-anteckningsboken.

Men först vill jag rikta ett stort tack till alla bokbloggare som har bidragit med intressanta och fantasifulla inlägg om Jane Austen och hennes värld!

Här kan du läsa alla de bidrag som strömmat in:

Den läsande kaninen konstaterar i Pride and Prejudice 200 år! att ett av litteraturhistoriens största mästerverk fortfarande hittar nya läsare. 200-årsdagen av Pride and Prejudice var väl värd att fira!

Bokmalen skriver om det spännande "The Austen Project" i inlägget Gamla klassiker skrivs om. Sex kända författare har fått i uppdrag att skriva om klassiker i moderna versioner. Till exempel ska Joanna Trollope skriva om Sense and Sensibility. Spännande!

A Room of My Own har bidragit med flera inlägg. Först ut var Darcy och Lizzy, som handlar om en omläsning av Stolthet och fördom. Man kan också läsa inlägget om teveserien Stolthet och fördom med fantastiska Colin Firth i rollen som Världens bästa Darcy. Ett annat inlägg handlar om Förnuft och känsla, ytterligare ett om Den charmerande Catherine Morland och till sist ett inlägg om en fin julklapp i Postum Austen.

Annas bokprat skriver i Georgina Darcy's Diary - Jane Austen's Pride and Prejudice Continued av Anna Elliott om en spännande spinoff-roman, som tar oss tillbaka till Pemberley efter Elizabeth och Darcys giftermål. Inlägget Sense and Sensibility x 2 handlar förutom Austens roman också om Joanna Trollopes moderna version av romanen.

Boksmurfen har skrivit ett fint inlägg om Övertalning, favoriten bland Austens böcker.

What You Readin? har bidragit med en hel hop jättetrevliga inlägg, som du kan läsa om du klickar här.

Också Hanneles bokparadis har skrivit massor om Jane Austen - läs här!

På Endast Eböcker kan man läsa ett inlägg som bland annat handlar om en spin-off-roman med Darcy i fokus: Pride and Prejudice 200 år.

Själv har jag skrivit två inlägg om en Austen-kurs som jag läste i Oxford. Om själva kursen och om Oxford kan du läsa i The Oxford Experience - Austens hjältinnor, och om de utflykter vi gjorde kan du läsa om i Jane Austen i Chawton och Winchester. Jag har också skrivit några kortare inlägg: Jane Austens Emma en av de 100 bästa romanerna på engelska, Test - vilken Austen-hjältinna är du?, Julklappstips - Pocket Posh Jane Austen och Jane Austen och hennes karaktärer som klippdockor.

Och nu över till utlottningen... Alla lappar i en skål, blanda, titta åt ett annat håll, rafsa runt lite och DÄR har jag en lapp i min hand!

Och det här är den lyckliga vinnaren:

Grattis till dig, Boksmurfen! Jag mejlar dig!

Bokbloggsjerka - en författarduo

Dags för ännu en bokbloggsjerka. Den här veckan ställer Annika frågan:

Vilken författarduo tillhör dina favoriter?

Jag skulle vilja lyfta fram en författarduo som egentligen inte består av två skribenter, utan en författare och en illustratör. Jag tänker på Inger och Lasse Sandberg, som tillsammans har skapat några av våra mest älskade svenska barnböcker: Tummen, Lilla Anna och Långa Farbrorn, och inte minst Lilla Spöket Laban.

Det är just spöket Laban som är min favorit. Han är inget läskigt spöke, utan är faktiskt både mörkrädd och ganska dålig på att skrämmas. Hans bästa kompis är Lillprins Bus och tillsammans hittar de på allahanda upptåg. De bor på slottet Gomorronsol tillsammans med sina respektive föräldrar - mamma och pappa spöke, och mamma drottningen och pappa kungen. Här bor också hunden Rufus och Labans lillasyster Labolina, en tuff tjej som är världsbäst på att härma alla ljud hon hör.

 

Inger och Lasse Sandberg har skrivit över hundra barnböcker tillsammans och de är översatta till 33 språk.

 

Här är en bild från boken Pappa är sjuk, sa lilla spöket Laban (1977). Tydligen var Lasse Sandberg en av föregångarna när det gällde att använda collageteknik i sina barnboksillustrationer:

 

 

 

 

 

Mãn

Mãn är titeln på kanadensiska Kim Thúys andra roman, översatt till svenska och utgiven på Sekwa förlag 2013.

 

 

 Mãn är också namnet på bokens huvudperson. På vietnamesiska betyder mãn "det finns inget mer att begära" eller "alla önskningar har gått i uppfyllelse", och det är precis så bokens huvudperson lever sitt liv. Hon har inget att invända mot att bli bortgift och flytta till en man som bor i Kanada. I Montreal lever hon i nuet, arbetar på mannens restaurang, sköter om familjen och drömmer inte om något för sin egen del.

 

I Vietnam finns hennes mamma kvar, denna hennes tredje mor, som det beskrivs i inledningskapitlet. Mãn föds av en ung kvinna (hennes första mor), tas om hand av en nunna (hennes andra mor), och adopteras slutligen av sin tredje mor, som blir hennes riktiga Mamma. I en scen från Mãns barndom i Vietnam förebådas hennes framtid i Kanada. Varje morgon före skolan handlar Mãn och hennes mamma av en kvinna som säljer kokosnötter. När försäljerskan river kokosnöten brukar Mãns mamma säga: "När flingorna singlar genom hålet i skenans mitt liknar de kanske snöflingornas dans i jultomtens land."

 

Just snöflingor är också det som pryder romanens omslag - vita flingor mot en blå bakgrund, med titeln Mãn i klarrött. Den röda färgen återkommer också i varje av bokens korta kapitel, där ett ord står tryckt i kanten, både på vietnamesiska och svenska (franska i originalet). Kärleken till orden är hela tiden närvarande. Mãn lär sig ord på sitt nya språk och gör dem efterhand till sina. Också själva romanen är berättad på ett språk som är förtätat, ofta symboliskt och oerhört vackert. Kärleken till orden är ett av romanens centrala teman.



Maten är också betydelsefull i romanen. Dofterna och smakerna från restaurangköket - vårrullar, papaya, torkat biffkött, gurkmeja, chili och sojabönor - blir som en direktlänk tillbaka till barndomens Vietnam. Varje rätt bygger också på en berättelse - olika människoöden knyts samman med de fantastiska skapelser som lagas i Mãns kök. Det är också här i restaurangköket hon börjar ana att det kanske finns något i världen att drömma om och längta efter också för henne.

Mãn är en skimrande vacker berättelse med ett djupt mänskligt innehåll - en roman om orden, maten och kärleken.






Titel: Mãn
Författare: Kim Thúy
Översättare: Marianne Tufvesson
Utgivningsår: 2013
Förlag: Sekwa
Antal sidor: 155
 

Kära tomten

Lyrans tematrio handlar den här veckan om önskeklappar:

Berätta om tre tillskott som känns nödvändiga i din bokhylla!

När tomten knackar på min dörr på julafton hoppas jag att någon av de här hårda klapparna ligger i hans säck:

Expeditionen - min kärlekshistoria av Bea Uusma (naturligtvis den illustrerade utgåvan)

Skuggpojken av Lucifer

Bring up the Bodies av Hilary Mantel (fortsättningen på Wolf Hall)



Faktionsberättelse, biografiroman, dokudrama...

I Pockerlovers Tre på tre-utmaning, som jag och många andra bokbloggare har ägnat åt oss under hösten (under tre månader - september, oktober och november - skulle man läsa tre romaner på ett valfritt tema), valde jag att läsa Blekingegatan 32 av Lena Einhorn, Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn och Åren i Paris av Paula McLain.

Alla tre böckerna tillhör en genre som man skulle kunna kalla faktionsberättelse (eller biografiroman eller dokudrama...) Blekingegatan 32 handlar om några år i Greta Garbos liv, när hon börjar vid Dramaten och sedan blir upptäckt av Mauritz Stiller. Kolterjahns bok skildrar Karin Boye och den tid i ungdomen hon tillbringade i Berlin. Åren i Paris berättar om Hadley och Ernest Hemingways äktenskap och den tid de bodde och var en del av de litterära och bohemiska kretsarna i den franska huvudstaden.

Det gemensamma för romanerna är alltså att de har verkliga personer som sina huvudpersoner, men att böckerna ändå inte är faktaberättelser, utan just romaner.

Jag har också läst Bo G Janssons bok Episkt dubbelspel: Om faktionsberättelser i film, litteratur och tv. Där kan man hitta en definition av begreppet faktionsberättelse:

Karakteristiskt för faktionsberättelsen är att dess handling genomgående och även i detalj följer eller tycks följa och upprepa ett historiskt verkligt händelseförlopp men att likväl gestaltningen av detta historiska händelseförlopp är så dramatiserad och påtagligt konstnärligt bearbetad att läsarens eller tittarens tankar leds lika mycket till fiktivt berättande som till ickefiktivt berättande (s. 15).

Romanerna baserar sig alltså på historiska fakta - sådant som är känt och skrivet om personerna, kanske på verkliga dagboksanteckningar, foton och brev - men tillåter sig att leva sig in i och gestalta personerna på ett icke-faktamässigt sätt. Där det saknas fakta om vissa detaljer låter författarna sin egen fantasi fylla ut luckorna, även om de gör det på ett sätt och med en kunskap som bygger på gedigen research om personerna de skriver om (detta är förstås en förutsättning för att texten ska bli trovärdig.)

Alltså är det förstås ingen fullkomlig sanning om Greta Garbo, Karin Boye och Hadley och Ernest Hemingway vi får läsa, men vilken historiebok kan säga sig uppnå det? I gengäld får vi i faktionsberättelserna leva oss in i människoödena, vi får uppleva hur det kändes när Greta Garbo blev antagen på Dramaten eller när Hadley Hemingways äktenskap började knaka i fogarna. Bo G Jansson talar om faktionsberättelsen som "levandegjord historisk verklighet" (s. 213).

Jag tycker mycket om den här genren. För mig är det en perfekt kombination som tillfredsställer mitt behov av gott berättande och en nyfikenhet på verkliga personer, tider och miljöer. Samtidigt har det stundtals rasat en hätsk debatt om det verkligen är moraliskt rätt att ge sig in i en verklig persons huvud på det där sättet? Vissa har också ansett att faktionsberättelser bara är till för författare med dålig fantasi. Jag kan visst förstå de här argumenten och det vore ju fasansfullt om inga författare hade fantasi nog att hitta på helt egna berättelser.

Men faktum kvarstår. Jag har tyckt mycket om att läsa både Blekingegatan 32, Den bästa dagen är en dag av törst och Åren i Paris. Jag har haft fantastiska läsupplevelser och har samtidigt lärt mig intressanta fakta om Garbo, Boye och Hemingway som jag inte visste tidigare.

Vad tycker du om faktionsberättelser?

Greta Garbo

 Hadley och Ernest Hemingway