tisdag 13 juni 2017

Tematrio - katastrofer

Hos Lyran är det böcker om katastrofer som gäller för veckans tematrio. Jag hittade tre som alla handlar om skeppsbrott.

1. Mitt första tips är Yann Martels roman Life of Pi, där sextonåriga Pi och hans familj är på väg över havet från Indien till Nordamerika tillsammans med djuren från det zoo de drivit. När det blir storm och skeppet sjunker är Pi den enda i familjen som klarar sig. Han lyckas ta sig upp i en livbåt men märker snart att han inte är ensam. Med i båten finns en hyena, en orangutang, en skadad zebra och den livsfarlige tigern Richard Parker.

2. I Shakespeares pjäs The Tempest (Stormen) har Prospero, hertigen av Milano, och hans dotter Miranda tvingats leva i tolv år på en avlägsen ö efter att ha blivit satta på en flotte i havet. I sitt sällskap har de Caliban, en vilde som de har som sin slav. Antonio och Alonso med sällskap (som ligger bakom Prosperos bannlysning) befinner sig på ett skepp på havet. Med hjälp av sina magiska krafter skapar Prospero en storm som gör att fartyget förliser. De skeppsbrutna lyckas ta sig i land på Prosperos ö och hans hämndplaner kan sättas i verket.

3. Till sist, ännu ett skeppsbrott. I Charlotte Rogans bok Livbåten kämpar de överlevande från den förlista oceanångaren Empress Alexandra för sina liv. 39 personer trängs i en livbåt som är alldeles för liten. Frågan är vilka som är starka nog för att överleva.

söndag 11 juni 2017

Påminnelse om utlottning

Psst... Glöm inte att det idag är den sista dagen att ha läst minst 20 noveller i utmaningen Läs en novell II.

Bland de som lyckats med utmaningen kommer jag att lotta ut ett novellpaket innehållandes det ni ser på bilden.

Lämna en länk till din lista med noveller (senast imorgon den 12/6) antingen här i kommentarsfältet eller i kommentarsfältet till det ursprungliga inlägget om utlottningen som du hittar här.

Lycka till!

onsdag 7 juni 2017

Grande finale med utlottning i Läs en novell II

Nu har utmaningen Läs en novell II snart nått sitt slut. Söndagen den 11 juni är sista dagen att ha läst minst 20 noveller som passar in på listan med beskrivningar.

Min lista kan ni se här.

Bland de som lyckats med utmaningen kommer jag att lotta ut ett novellpaket innehållandes det ni ser på bilden:

Alice Munro, För mycket lycka (novellsamling)
Cilla Naumann, Lära sig
Michail Bulgakov, Livets stråle
Helena Granström, Skördebrev
Daniel Sjölin, Alla vill bara hem
Monika Fagerholm, Arielles första kärlek
Jakob Ejersbo, Ok International
JohannaThydell, Han tänkte på dem som färger
Stina Stoor, Ojura

För att vara med i utlottningen lämnar du senast den 11 juni en länk till din lista med noveller i kommentarsfältet nedan, och i början av nästa vecka drar jag den lycklige vinnaren.

Hoppas att ni, precis som jag, har haft det riktigt kul med novellerna!

lördag 27 maj 2017

Bloomsbury inspirerar

Jag tyckte det vore närmast hädiskt att inte läsa något av Virginia Woolf när jag snart ska en sväng till London och dessutom bo mycket nära Bloomsbury.

Jacob's Room hade jag ännu oläst och dessutom är den en av romanerna i min utmaning 3 x 3 under 2017. Det tog bara några sidor innan jag var helt uppslukad.

En intressant detalj är att Woolf på ett ställe beskriver "lilacs that drooped in April", vilket förstås är helt fel tidpunkt på året. Enligt noterna har hon själv i ett brev påtalat att detta var ett av romanens "glaring mistakes." Skönt att se att även de allra, allra bästa, ibland råkar göra fel.

Vilken/vilka är era favoritbok/böcker av Virginia Woolf?


torsdag 25 maj 2017

Just-nu-enkät inför långhelgen


Enligt O försöker strukturera sin läsning inför långhelgen med hjälp av en just-nu-enkät. Jag hänger på.

Vid sängen: Just nu finns där utöver den bok jag håller på med som mest, Jacob's Room av Virginia Woolf, bara en bok till, nämligen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru.

På soffbordet: Här finns faktiskt sällan så många av mina böcker. Nu när jag tittar efter ligger där Guinness World Records 2016 (som förutom att bläddras i av sonen också funkar utmärkt som underlag till kaffekoppen).

I handväskan: Här finns sällan några böcker om jag inte har lånat hem nån bok från bibblan och fraktar hem den. Jag kör bil till jobbet och får sällan tillfälle att läsa nåt i pauserna under arbetsdagen. Inför en resa är det förstås en helt annan sak - då har jag minst en bok i väskan.

I öronen: Emellanåt kommer jag in i perioder när jag lyssnar på ljudböcker, men en sån period har jag inte nu.

På läsplattan: Inte heller nåt för tillfället.

Borde jag påbörja: Någon av de kvinnliga Nobelpristagarna i En kattslavs dagboks utmaning. Jag har läst några få sidor i Pearl S. Bucks Mina skilda världar, men det räknas knappt. Det får bli skärpning på den punkten.

Borde jag läsa ut: Jag har av någon anledning inte avslutat Assia Djebars bok Ingenstans i min fars hus trots att jag har läst de första 174 första sidorna och gillat dem. Nu får jag kanske börja om från början istället. Jag har heller inte läst ut Tom Malmquists I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. Det blev helt enkelt för mycket sjukdom, sjukhus och död för min smak, speciellt som jag själv hade upplevt alldeles för mycket av den varan när jag läste boken.

Bokklubbsbok: Vi har just nu ett kvinnligt arbetarlitteraturtema i vår bokcirkel. Vi har redan läst Moa Martinson, Kerstin Ekman och Elsie Johansson. Nästa gång är det dags för Sara Lidmans Tjärdalen.

Längtar jag efter att få läsa: Jag är sugen på att läsa Ett litet liv av Hanya Yanagihara, och nu när långhelgen och så småningom sommarledigheten närmar sig kan det kanske bli tid för denna tegelsten.

Tre andra böcker i min TBR-hög: Addlands av Tom Bullough är jag sugen på att läsa, liksom Sally Greens Half Bad och Majgull Axelssons Ditt liv och mitt.


onsdag 24 maj 2017

The Essex Serpent

Sarah Perrys roman The Essex Serpent utspelar sig i London och i Essex våtmarker under slutet av 1800-talet. Vi får möta Cora Seaborne som i bokens inledning blir änka och reser med sin son Francis till Essex med förhoppningen att den friska luften och de öppna vidderna ska göra henne gott.

Hon hamnar så småningom i Aldwinter och lär känna prästen William Ransom och hans fru Stella. Alla blir vänner men Cora och Will dras särskilt till varandra. De tycker olika om mycket - Cora håller naturvetenskapen högt och Will framhärdar i sin religiösa världsbild, men ändå söker de varandras sällskap och utmanar varandra med sina tankar.

Ett rykte om boktitelns mystiska "Essex serpent" får fäste när en man hittas död i vattnet. Byborna känner att de blir straffade för något och ger monstret närmast mytiska proportioner. De lever i skräck för vem som ska bli nästa offer, men Cora tror och hoppas att det istället för ett farligt monster kan röra sig om en tidigare oupptäckt art. 

Bokens "Essex serpent" fungerar som en symbol där läsaren själv kan läsa in olika undertexter: är det bara en skröna för att skrämma barnen, eller kanske bara ljuset som lurar oss att se nåt som i själva verket inte är där? Det går att tolka dess närvaro som en symbol för moraliskt förfall och kollektiv skuld. För Cora blir jakten på sjömonstret snarast en symbol för en helt ny värld som väntar på henne nu när hon är fri från sin make. 

Jag tycker om att läsa om de personer som Perry skildrar. Förutom Cora och Will får vi möta läkaren Luke Garrett, Londons kanske främste kirurg som från bokens första sida är ohjälpligt förälskad i Cora. En annan spännande person är Martha, Coras följeslagerska som är socialist och kämpar för Londons fattiga och trångbodda befolkning. Också Coras son Francis är intressant - han är uppenbarligen autistisk och betraktar världen på sitt helt egna sätt. Han samlar på stenar och andra föremål som han ständigt bär runt på i sina fickor. I sitt samlande får han en frände i Stella, Wills fru, som i sitt bräckliga sjukdomstillstånd så småningom också finner trygghet i att omge sig med sina samlingar av olika blå föremål.

Jag gillar den här romanen för symboliken, persongalleriets och stämningens skull. Sen har den ju ett väldigt snyggt omslag också - icke att förakta.


Titel: The Essex Serpent
Författare: Sarah Perry
Utgivningsår: 2016
Förlag: Serpent's Tail
Antal sidor: 418

måndag 15 maj 2017

Tematrio - pojkar

Förra veckan handlade Lyrans tematrio om flickor och den här veckan är det pojkarnas tur.

1. Den första boken jag vill tipsa om är en gammal favorit. Sue Townsends The Secret Diary of Adrian Mole Aged 13 3/4 skildrar på ett humoristiskt sätt Adrians tonårstid och hans problem med tjejer, finnar och pinsamma föräldrar. Jag har inte läst den på många år, men kanske håller den fortfarande?

2. Nästa bok i trion är en riktig klassiker, nämligen Flugornas herre av William Golding. När ett flygplan störtar blir en grupp pojkar strandsatta på en ö och kampen för överlevnad tar sin början.

3. Till sist, Michael Frayns roman Spies, där pojkarna Keith och Stephen i andra världskrigets London leker krigslekar och spionerar på grannarna. Vad de inte kan veta är att deras oskyldiga lekar kommer verkliga hemligheter på spåren.

lördag 13 maj 2017

My Name is Lucy Barton

My Name is Lucy Barton av Elizabeth Strout är en lågmäld berättelse om den komplicerade kärleken mellan en mor och en dotter.

Lucy är inlagd på sjukhus i New York efter en operation. Hennes återhämtning går långsamt och hon känner sig ensam utan sin man och sina två döttrar. En dag när hon vaknar sitter hennes mor (som hon inte träffat på flera år) vid sängkanten. De inleder en trevande konversation och när Lucy är för svag för att själv säga nåt vill hon gärna lyssna till moderns historier om folk från förr.

På det här viset dyker Lucy ner i sin egen barndom och funderar över hur det kom sig att hon lämnade de fattiga och svåra omständigheterna och istället sökte sig till New York, till ett äktenskap hon senare bröt upp från, och till ett liv där hon fick möjlighet att ägna sig åt skrivandet.

På sätt och vis närmar sig Lucy och hennes mamma varandra, även om ingenting tycks förändras i de omständigheter under vilka de lever sina mycket olika och åtskilda liv. Det här är en roman om minnen, om saknad och ensamhet, och om tankar på vad som varit, vad som kunde ha blivit och vilka möjligheter som fortfarande finns kvar.

Jag tycker mycket om Strouts sätt att skriva. Stilen är sparsmakad och de starka känslorna - både glädje, lidande och sorg - nästan vibrerar i tystnaden som uppkommer.


Titel: My Name is Lucy Barton
Författare: Elizabeth Strout
Utgivningsår: 2016
Förlag: Penguin
Antal sidor: 191
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...