När Svenska Akademien avslöjade vem som tilldelats 2014 års Nobelpris i litteratur var Patrick Modiano en författare jag visserligen hade hört talas om, men som jag ännu inte hade läst. Alla beskrivningar av hans böcker som sedan sköljde över oss fick mig att tro att det här, det var en författare jag förmodligen skulle bli väldigt förtjust i.
Nu har jag läst Modianos Lilla smycket och kan inte säga annat än att jag hade helt rätt. Jag sugs direkt in i berättelsen där huvudpersonen Thérèse på metrostationen Chatelet får syn på en kvinna i gul kappa som påminner henne om - och så vitt hon vet kanske till och med verkligen är - hennes mor som hon trodde hade dött i Marocko för flera år sedan. Hon följer efter kvinnan och nu sätts en ström av händelser och minnen igång, som tar oss genom ett Paris som är exakt namngivet ner till minsta gatunamn.
Thérèse arbetar som en slags barnvakt till en flicka vars föräldrar inte verkar bry sig det minsta om henne - de låter flickan vara ensam hemma och vägrar ha ljuset tänt på kvällen för att hon ska vänja sig av med att vara mörkrädd. De bor i en tom och märklig lägenhet och verkar helt känslokalla. Thérèse blir också bekant med en man som arbetar med att översätta nattliga radiosändningar och som har namnet Moreau-Badmaev - det är i alla fall vad hon tror att hans namn är. Överhuvudtaget är namnen något som är undflyende i romanen - i många fall verkar personerna kalla sig något som inte är deras verkliga namn, och många av dem tycks ha flera namn och skepnader.
Det är kvinnan med den gula kappan som får Thérèse att söka sig allt längre ner i de minnen som hon hittills har förträngt. Hela romanen består just av denna blandning av nutid och minnen, av verklighet och fantasier. Det ger romanen en mycket speciellt stämning: Paris känns hela tiden dunkelt och dimmigt, allting är svävande och ångesten är aldrig långt borta. Och jäklar, vad bra det är.
Titel: Lilla smycket
Författare: Patrick Modiano
Översättare: Pontus Grate
Förlag: Elisabeth Grate Bokförlag
Utgivningsår: 2012
Antal sidor: 128
Nu fick du mig faktiskt riktigt sugen på Modiano. :)
SvaraRaderaJag blev som sagt väldigt förtjust :-)
Radera