lördag 30 mars 2019

Lanny av Max Porter

Max Porters debut Grief is the Thing with Feathers var en av de bästa böckerna jag läste under 2016, så när jag fick veta att han skulle släppa sin andra roman, Lanny, blev jag väldigt nyfiken.

Lanny och hans föräldrar har flyttat till en liten by på den engelska landsbygden. Lannys mamma skriver på en deckare och Lannys pappa pendlar varje dag till sitt arbete  i London. I byn bor också Pete, en äldre konstnär som ger Lanny lektioner och blir hans vän.

Lanny är en speciell pojke med sina klart gröna ögon och sin aldrig sinande ström av pladder och sånger. Dessutom verkar han vara extra mottaglig för känslostämningar hos andra människor, och familjen får veta att han genom en sång eller ett skämt på en gång kan lugna ner stämningen i ett stimmigt klassrum. En ännu mer ovanlig förmåga är att han tycks stå i nära förbund med naturen och verkar ibland kunna känna av närvaron av personer som bott i byn förr i tiden.

I början av romanen växlar kapitlen mellan att berättas ur Lannys mammas perspektiv, hans pappas och Petes perspektiv. Från deras olika synvinklar får vi lära känna Lanny och hans närmaste.

En fjärde berättarröst är Dead Papa Toothworts. Han är ett slag mytologiskt skogsväsen, äldre än själva byn och den som det berättas skrämmande historier om för barnen om de missköter sig. Han är en del av naturen och jorden, och minns alla tider han genomlevt. I hans kapitel närmar han sig byn och tar in alla röster som hörs där, vilket illustreras på ett speciellt sätt i boken:


Kanske är det också Papa Toothwort som ligger bakom det oerhörda som sedan sker, och som får boken att anta en ny rytm, där de olika rösterna från byborna hörs i relation till det som hänt. 

Det är en spännande historia som berättas, med intressanta personer. Mamman som kämpar på med sin roman, pappan som känner sig isolerad från livet i byn, gamle Pete som får en riktig vän i pojken Lanny. Men ännu mer fascinerande är det sätt som historien berättas på. Dead Papa Toothworts kapitel ger en närmast poetisk underton till berättelsen och det blir lika mycket en roman om själva byn med alla dess olika röster. Sällan läser jag romaner där formen så tydligt blir en del av och understryker själva berättelsen. Och mitt i alltihop finns den oerhört fascinerande pojken, Lanny. 


Titel: Lanny
Författare: Max Porter
Utgivningsår: 2019
Förlag: Faber & Faber
Antal sidor: 210

2 kommentarer :

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...