Årets bästa läsupplevelse

Fiktiviteter har dragit igång en aktivitet för att lysa upp i novembermörkret, men också för att lite försenat fira bloggens fyraårsdag. Under november kommer det att finnas fyra frågor att besvara, och då är man också med i en utlottning av överraskningspaket. En bra idé, tycker jag, och bestämmer mig för att vara med.

Den första frågeställningen i Fiktivnovember är den här:

Berätta om din bästa läsupplevelse i år!

Min absolut bästa läsupplevelse ägde rum en vanlig vardag i februari. Då läste jag Havsmannen av Carl-Johan Vallgren från pärm till pärm, i en fåtölj framför brasan. Allt medan vintervindarna ven utanför fönstret.

 

Låt mig börja med att säga att jag verkligen är förtjust i  Carl-Johan Vallgren. Jag beundrar förstås hans böcker, jag gillar att se honom uppträda med sina visor och jag tycker till och med om hans sjuttiotaliga skjortkragar, trots att de egentligen är ganska fula.

 

Jag hade alltså verkligen sett fram emot att läsa Havsmannen, och just att få läsa den i ett svep var fantastiskt (och för mig ganska ovanligt med tanke på allt annat som hela tiden ska göras).

 

Boken handlar om två syskon, Nella och Robert, som växer upp i Falkenberg på 1980-talet. Syskonkärleken är ett av romanens viktigaste teman - Robert är mobbad i skolan och storasystern Nella gör allt hon kan för att försöka skydda honom. Den värsta plågoanden är Gerard, en kille som faktiskt verkar alltigenom ond. Den behandling han utsätter Robert och Nella för är grym, och man undrar hur han har kunnat bli som han är. I början av boken blir Nella vittne till hur Gerard ger sig på en oskyldig liten kattunge, i en scen som är oerhört plågsam att läsa.

 

Boken handlar också om barns utsatthet på andra sätt. Syskonens familj är fattig. Roberts glasögon är sönder, de är dåligt klädda och har ibland ingen mat. Mot slutet av boken går Robert enbart till skolan för att få något att äta. Föräldrarna dricker för mycket och pappan är långa perioder frånvarande.

 

Vallgren är skicklig på att skildra tidsperioden. Om man växte upp på åttiotalet känner man väl igen sig. Vem minns inte Jane-Hellen-schampot och Date-parfymen, freestylen, och Takano-dressarna med benvärmare och Peter Pan-skor?

 

I bakgrunden finns hela tiden havet, nästan som ett levande väsen. Det fungerar både som en trygghet och ett hot, och det är förstås nära sammankopplat med romanens titel, som antyder något typiskt vallgrenskt. Boken är alltså något mer än en realistisk skildring av utsatta barn - sin vana trogen lyfter Vallgren in något helt oväntat, som gör att boken tar en vändning som man inte hade kunnat förutse.

 

Titel: Havsmannen

Författare: Carl-Johan Vallgren

Utgivningsår: 2013 i pocket (originalutgåvan 2012)

Förlag: Månpocket

Antal sidor: 275