tisdag 12 november 2013

Tematrio - avbruten läsning

Hos Lyrans noblesser är det dags för en ny tematrio. Varje vecka ges ett nytt tema - sedan är det bara att fundera en stund, välja ut sina egna tre bidrag och skriva ihop ett inlägg. Det roligaste är att hoppa runt på de andra deltagande bloggarna och se vilka böcker de skriver om.

Den här veckan är temat avbruten läsning.

Jag brukar faktiskt läsa ut de allra flesta böcker jag börjar på, även om jag inte alltid är jätteförtjust under läsingens gång. Jag tvingar mig inte att fortsätta av någon slags princip, utan mest för att jag alltid har en förhoppning om att det nog blir bättre så småningom. Snart tar nog berättelsen fart, tänker jag. När jag läst slutet faller nog alla bitar på plats...

Men trots detta lägger till och med jag ibland ifrån mig en bok, utan att ha kommit till sista sidan.

Moment 22 (pocket)En bok jag försökt att läsa flera gånger är Moment 22 av Joseph Heller. Den är ju en riktig klassiker som man absolut borde läsa någon gång, men av någon anledning tycks jag aldrig komma in i den. Jag vet inte riktigt vad det är. Språket? Eller kanske ämnet?
Jag minns bara någon slags krigsmiljö som inte direkt lockade mig att läsa vidare. En tung början helt enkelt. Kanske kommer jag att gilla boken om jag bara kan ta mig förbi de första sidorna (ni hör att jag inte helt gett upp hoppet).

Björn Ranelid på Akademibokhandeln City i Stockholm 17 mars 2012.Ibland är det språket som gör att jag lägger ifrån mig en bok. Jag kan reta mig ganska rejält på dåligt eller tråkigt språkbruk, men om bara berättelsen är tillräckligt spännande eller gripande kan jag  ibland bortse från det. Men det finns undantag. När ett speciellt språkbruk ställer sig som en mur mellan mig och berättelsen. Då klarar jag det inte.

Som med vissa av Björn Ranelids böcker. Man kan ju verkligen inte påstå att han inte är skicklig med språket eller att han inte har en tanke med sina formuleringar, men jag får snudd på en allergisk reaktion av alla metaforer, liknelser och upprepningar. Allt respekt till Ranelid (och jag har faktiskt läst ut i alla fall två av hans romaner), men han stil är inte för mig!

Systrar & bröder (inbunden)Mitt tredje exempel är en bok som jag ganska nyligen lade ifrån mig utan att ha läst till slutet, nämligen Maria Svelands Systrar & bröder. Jag kunde inte låta bli att reta mig på hennes skildring av den misslyckade hustrun och mamman. Som om precis alla kvinnor som gifter sig måste hamna i samma fälla? Här spelade det också in att jag hade så många andra, i mitt tycke mer intressanta böcker, som väntade på att bli lästa.

Sedan var jag på Bokens Dag i Hässleholm, där Sveland var en av de författare som berättade om sitt skrivande. Faktum är att jag då tyckte att jag mycket bättre förstod avsikterna med hennes böcker. Hon var en intressant föreläsare, helt enkelt. Jag tror kanske ändå inte att Systrar & bröder kommer att tilltala mig mer, men jag är glad att jag fick lyssna till Sveland själv.

18 kommentarer :

  1. Jag brukar nog också försöka i from förhoppning om att slutet blir jättebra. Tyvärr är det rätt sällan så, om den är usel första halvan är den oftast usel i andra halvan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, så är det ju... men ändå hoppas jag på att det ska bli bättre :-)

      Radera
  2. Moment 22 - jag ler igenkännande. Det var något av det tråkigaste jag någonsin börjat läsa- men jag begriper väl inte humorn.... (jo, jag la boken åt sidan och den finns inte längre i mina hyllor...) Ranelid är heller ingen favorit hos mig....

    SvaraRadera
  3. Moment 22 ska jag ge mig på nästa år. Har valt ut den till 2014 års boktolva, så förhoppningsvis kan jag ro iland att läsa den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske kommer att älska den ! :-)

      Radera
  4. Mycket ofta är det nog för mig det där att det finns andra intressantare böcker..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det finns ju så mycket bra böcker som väntar!

      Radera
  5. Jag har också den där underliga principen, förstår inte varför. Moment 22 tog ett bra tag att ta sig in i, men sen blev den OK. Den ingick i min Makeutmaning så jag kände mig motiverad...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får nog försöka med Moment 22 någon gång igen... Fast inte nu! :-)

      Radera
  6. Är lite osäker på om jag har läst Moment 22 i så fall är det väldigt länge sen. Tänkte att jag skulle testa och läsa den någon gång ;)

    SvaraRadera
  7. Håller med när det gäller Ranelid!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det blir lite för mycket... :-)

      Radera
  8. Har läst Moment 22. Tyckte den var obeskrivligt tråkig och fortsatte ändå att läsa. Känner mig lite korkad... förstår inte alls varför den står med på listor över bra böcker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det skulle man ju vilja veta! :-)

      Radera
  9. Läste Moment 22 för nån bokuppgift på gymnasiet och jag tyckte den var intressant, men jag kan hålla med om att den är väldigt seg att ta sig igenom. Dom böcker som jag annars har haft svårt att ta mig igenom är "Brott och straff", "Rosens namn" och Mullvaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Seg var ordet! Men någon dag så..! Rosens namn har jag tänkt läsa många gånger. Den står i hyllan, men än så länge har det aldrig blivit av.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...