torsdag 15 februari 2018

Kök av Banana Yoshimoto

Boken Kök av Banana Yoshimoto består faktiskt av två berättelser, titelns "Kitchen" och också den något kortare berättelsen "Moonlight Shadow". Min enda invändning mot boken är just detta - de två berättelserna är för lika för att deras detaljer inte ska förvirra, snarare än förstärka, min upplevelse av texten. Ändå tycker jag mycket om den här boken.

"Kitchen" handlar om Mikage som förlorat hela sin familj. Först föräldrarna och nu senast mormor, som hon bodde hos. När hon blir helt ensam i världen kommer räddningen i form av familjen Tanabe och speciellt sonen i familjen, Yuichi.

Också Yuichi är en ensam person. Han bor med sin mamma, som egentligen är hans pappa som numera är kvinna och uppträder på en nattklubb. Men en bit in i berättelsen mördas mamman av en vansinnig stalker och också Yuichi blir ensam kvar.

Mikage känner sig trygg i kök, och hemma hos Tanabes lagar hon mat som får dem alla att må bättre. Jag tycker också mycket om den stora soffan, mitt i vardagsrummet, som blir hennes sovplats. Det är en trygg zon där hon kan känna att hon helt kravlöst får vila ut och hitta tillbaka till sig själv igen efter sorgen.

Den stora frågan är om Mikage och Yuichi ska kunna hitta livsglädjen i att vara tillsammans, eller om de måste leva sina liv ensamma, långt borta från allt som påminner dem om det hemska som har hänt?

I "Moonlight Shadow" har Satsukis pojkvän dött i en bilolycka och Hiirage har inte bara förlorat sin bror, utan också sin flickvän. Satsuki möter en mystisk kvinna på den bro där Satsuki och hennes pojkvän brukade mötas. Kanske har kvinnan nyckeln till hur Satsuki ska kunna få en sista skymt av sin pojkvän. Hiirages strategi för att hantera sorgen är att gå omkring i sin döda flickväns sjömansklänning.

Även i den här berättelsen försöker unga människor komma över sina sorger och förluster. Relationerna står i fokus i båda berättelserna och på ett lockande sätt blandas mat, förluster och drömmar.

Titel: Kök
Författare: Banana Yoshimoto
Översättare: Vibeke Emond
Utgivningsår: 1994
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 180

8 kommentarer :

  1. Oline Stig är bra:
    http://hannelesbibliotek.blogspot.se/2018/02/konsten-att-radda-ett-bibliotek.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är väldigt förtjust i hennes noveller!

      Radera
  2. Nu väckte du upp gamla läsminnen. Jag tyckte också om den här boken och är mycket nyfiken på Yoshimotos senast i översatta roman "Moshi, moshi" ( tror inte att den finns i svensk variant men väl i engelsk.)

    SvaraRadera
  3. Vad kul att läsa ett inlägg om en bok jag verkligen aldrig hört talas om tidigare! Man kanske skulle ge 90-talsböckerna en chans faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gillar att läsa sånt som inte är helt nytt - det är så stor risk att missa riktigt bra böcker om man bara läser det senaste.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...