History of Wolves

Av någon anledning tycks jag dras till böcker med huvudpersoner som är lite utanför, gärna som söker ensamheten och tar sig fram i livet på lite annorlunda sätt. Därför misstänkte jag att Emily Fridlunds roman History of Wolves skulle passa mig perfekt.

Romanen handlar om Linda, en fjortonårig tjej som växer upp i ett kollektiv i norra Minnesota tillsammans med sina föräldrar och flera andra vuxna och deras barn. Långt efter att kollektivet lagt ner bor sedan Linda och hennes föräldrar kvar i huset. Miljön, ett ödsligt beläget landskap med stora sjösystem, är en viktigt del av romanen och hjälper till att ge skildringen sin speciella stämning.

Linda är ensam och i skolan är hon på sätt och vis mobbad även om hon mer konstaterar detta än att hon verkar ledsen för det. På något vis framstår hon som en stark person trots att hon egentligen är utsatt.

Hon tycker om att vara för sig själv och glider ibland ut i tystnaden på sjön med sin kanot. När hon ser att det flyttar in någon i huset på andra sidan vattnet, börjar hon spana och konstaterar att det är en mamma och hennes lilla son. Linda ser till att träffa dem och vinner mammans förtroende. Hon får ganska snart arbete som barnvakt åt den lille pojken, och i umgänget med Paul och hans mamma, blir det blir tydligt för läsaren hur ovan och utsvulten Linda är på kroppslig närhet.

Men allt verkar inte stå rätt till i den nyinflyttade familjen. Mamman talar en hel del om pojkens pappa, som tydligen arbetar med sin forskning på en annan plats. När han kommer till huset blir Linda både charmad och ser samtidigt vilken makt han verkar ha över mamman och sonen. Och något står definitivt inte rätt till med pojken, vilket man får veta ganska tidigt i boken.

Jag gillar History of Wolves. Det är intressant att se berättelsen genom en annorlunda huvudpersons ögon och jag tycker om både handlingen, miljön och bokens speciella stämning.


Titel: History of Wolves
Författare: Emily Fridlund
Utgivningsår: 2017
Förlag: Weidenfeld & Nicolson
Antal sidor: 275