måndag 20 maj 2019

Fjädrar av Jacqueline Woodson

Jag har läst Fjädrar av Jacqueline Woodson, 2018 års ALMA-pristagare. I samband med att Woodson fick priset läste jag hennes Brown Girl Dreaming som jag verkligen gillade, och inte heller Fjädrar gjorde mig besviken.

Bokens huvudperson är Frannie, en ung svart tjej i sjuttiotalets USA, som bor i en stad som delas på mitten av en motorväg. På den ena sidan bor bara svarta, som Frannie och hennes skolkamrater, och på andra sidan motorvägen bor bara vita som går i en egen skola.

En dag kommer det en ny kille till Frannies klass, en kille som är vit och som med sitt långa hår ser ut som Jesus. Hans närvaro rör om i klassen - vissa tycker han ska åka tillbaka till andra sidan motorvägen, men andra tror att hans uppdykande och likhet med Jesus faktiskt har en djupare betydelse.

Bokens titel är hämtad från Emily Dickinsons dikt "Hope is the thing with feathers". Woodson har alltså gett sin bok namnet Fjädrar och låter samtidigt innehållet kretsa kring just hoppet - det är riktigt snyggt gjort, utan att det känns minsta konstlat. Frannie har en döv bror som hoppas träffa en cool hörande tjej, Frannies kompis Samantha hoppas att den nye killen verkligen är Jesus, och Frannies familj hoppas att mamman - som tidigare fått två missfall - ska föda ett syskon som överlever. Dessutom faller snön som vita fjädrar på flera ställen i boken.

Jag tycker mycket om den här boken. Den är snyggt konstruerad med fin symbolik, och samtidigt innehåller den massor av intressanta tankar och känslor för att bara vara ca 150 sidor lång.


Titel: Fjädrar
Författare: Jacqueline Woodson
Översättare: Alva Dahl
Utgivningsår: 2019
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 158

2 kommentarer :

  1. Brown Girl Dreaming köpte jag till äldsta barnbarnet, vill nog läsa denna.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...