Jag har läst Nootebooms En sång om sken och vara, en roman som kretsar kring förhållandet mellan fiktion och verklighet. En författare diskuterar skrivande och skapande med en annan författare. Huvudpersonen våndas över sitt skrivande, om det verkligen är meningsfullt att skapa en värld som inte finns i verkligheten, medan författare nummer två spottar ur sig bok efter bok utan större eftertanke.
Hursomhelst dyker under samtalat en berättelse upp i författarens huvud, vars detaljer han berättar för den andre författaren. Det handlar om en bulgarisk överste och en bulgarisk läkare, och så småningom också läkarens fru, Laura. Dessa tre befinner sig tillsammans i Rom och intrigen blir till ett slags triangeldrama, när översten som aldrig förut varit förälskad, inte kan sluta tänka på Laura.
Genom hela boken varvas kapitel om de båda författarna med kapitel som är berättelsen som författaren skriver. Emellanåt är det lätt att blanda ihop nivåerna, särskilt som båda ofta består av samtal mellan två medelålders män. Men just denna omständighet blir på något sätt intressant, eftersom den poängterar skillnaden mellan fiktion och verklighet, samtidigt som det blir tydligt att det ena spiller in i det andra i skaparprocessen. Dessutom är förstås hela boken en fiktion skapad av författaren Cees Nooteboom, vilket ger verket ytterligare en dimension.
En intressant bok som kräver en del av sin läsare, men som drar med mig in i tankeväckande resonemang kring skrivandet. Klart läsvärd, tycker jag.
Titel: En sång om sken och vara
Författare: Cees Nooteboom
Översättare: Per Holmer
Utgivningsår: 2015
Förlag: Modernista
Antal sidor: 77
Jag läste Dola de Jong: https://vastmanbok.blogspot.com/2019/02/manadens-sprak-i-januari-nederlandska.html?m=1
SvaraRaderaDen skulle jag också gärna läsa - tack för tipset!
RaderaKul att du upptäckt Nooteboom, en av mina främsta favoriter bland nu levande författare. Rekommenderar varmt fler av hans romaner och kortprosa, som jag själv skrivit om.
SvaraRadera