April 2026

 

Under april månad läste jag av någon anledning ganska många barnböcker. Jag kan varmt rekommendera Augustin Erbas trilogi om Vilma och hennes äventyr i andra världar och tider där hon möter diamantdrakar, slemvävare och öronkrypare, och en och annan person ur historien. Förutom äventyrskänslan har böckerna en helt fantastisk och sarkastisk humor som jag tycker mycket om. Böckerna i trilogin är Det gula ljuset, En gömd värld och Dödsmärkt. Läs den första och sen finns det stor chans att du slukar de andra två av bara farten.

Jag har också läst Fabian Göransons andra seriebok om Klara, Teknokraternas plan. Boken fortsätter där den augustprisade första delen Klara - Tvättbjörnarnas stad slutade och beskriver Klara och de andra tvättbjörnarnas kamp mot teknokraterna och den mystiske Doktor Nuragen som vill riva all gammal bebyggelse och istället bygga hus i betong och glas. Riktigt spännande läsning och fint med kombinationen av text och illustrationer. 

Bilderböcker blev det också i april, eftersom 2026 års ALMA-pris tilldelades kanadensiske Jon Klassen. Jag hade redan läst flera av hans böcker, men passade på att låna hem de två jag hade kvar, nämligen Vi hittade en hatt och Det är inte min hatt. Hattar verkar vara vanligt förekommande i Klassens böcker och hans minimalistiska och humoristiska berättarstil skildrar teman som osäkerhet, ägande och moral. Ett bra val (som vanligt) av ALMA-juryn.

I bokcirkeln fortsatte vi läsa böcker med biografiskt eller självbiografiskt innehåll genom Viktor Noréns Jag går min väg. Boken handlar om Noréns uppväxt, hur han tidigt bestämde sig för att bli rockstjärna och hur musiken på olika sätt följt honom genom livet. Här finns också fina skildringar av betydelsen Noréns familj har för honom och sorgliga inslag som när vännen Kristian Gidlund går bort i cancer. Boken fick mig att lyssna på bröderna Norén och deras olika band på Spotify och jag tittade också på serien Bröderna Noréns underbara resa på SVTplay. 

Sista boken jag hann med i april var japanska Mieko Kawakamis roman Alla nattens älskare. Kulturkollos världsdelsutmaning var under april på temat Asien och jag blev genast sugen på att läsa något från Japan. Alla nattens älskare handlar om Fuyuko, en korrekturläsare i trettioårsåldern som lever ett tyst och tillbakadraget liv i Tokyo. Hon saknar nära relationer och upplever att hon mest betraktar livet på avstånd. När hon börjar försöka bryta sitt mönster och öppna sig för andra väcks både en stark längtan efter närhet och en rad svåra och omvälvande känslor. En riktigt bra bok. 

Juli & augusti 2025

Det har blivit hög tid att se tillbaka på sommarens läsning. Juni har jag redan sammanfattat här, men också under juli och augusti blev det förstås en hel del läst.

Till Novelltolvan 2025 läste jag både noveller av Johanna Holmström, som var månadens novellist i juli, och Katherine Mansfield, som var valet i augusti. Jag tyckte verkligen mycket om båda!

Jag är väldigt förtjust i Kristina Lugn, och när en uppgift i Kaosutmaningen är "Läs en bok av en ledamot i Svenska Akademien (nuvarande eller tidigare)", passade jag på att läsa Hundstunden: Kvinnlig bekännelselyrik. Hennes dikter är både tänkvärda, drabbande och dessutom underhållande.

Kaosutmaningen fick mig också att välja flera andra av böckerna som blev lästa under sommaren. Jag gillar när de olika kategorierna "tvingar" mig att välja ut böcker som passar in, ibland något jag ändå tänkt läsa, och ibland något som jag letar fram just på grund av ett tema i utmaningen. 

Meg Rosoffs Friends Like These var just en sådan bok, som passade in på temat "Läs en Young Adult." Boken handlar om 18-åriga Beth som får en praktikplats på en stor tidningsredaktion i New York. Det är åttiotal och New York framställs både som en farlig stad och en stad full av möjligheter. Bokens teman är framförallt vänskap, lojalitet och gränsdragningar.

Också Maggie O´Farrells The Marriage Portrait passade in i Kaosutmaningen på "Läs en bok med ett riktigt fint omslag." Jag tyckte väldigt mycket om O´Farrells första historiska roman Hamnet, som utspelar sig i England i slutet av 1500-talet, så ända sedan The Marriage Portrait kom ut har jag varit sugen på att läsa den. Också den här romanen utspelar sig på 1500-talet, men i Renässansens Italien. 16-åriga Lucrezia, dotter till storhertigen av Florens, lever ett skyddad liv bakom palatsets väggar. Men en dag blir hon bortgift med Alonso, den betydligt äldre hertigen av Ferrarra. Äktenskapet blir klaustrofobiskt, Lucrezia förlorar sin frihet och börjar till och med frukta för sitt liv. O´Farrell målar skickligt upp sina personer och de historiska miljöerna, och samtidigt fascinerar förstås detaljerna om Lucrezias öde.

Tre böcker till fick jag in i Kaosutmaningen, nämligen Kaffe med mjölk av Ella-Maria Nutti, Harvey av Emma Cline,  och Fjollornas fest av Jonas  Gardell. Alla tre var ganska snabblästa och läsvärda böcker.

Kaffe med mjölk är en vemodig berättelse om en mamma och en dotter som har både ett geografiskt och känslomässigt avstånd mellan sig. Harvey handlar om den åldrade, dömde filmproducenten Harvey Weinstein som sitter i husarrest. Han pendlar mellan självömkan, minnen av sin makt och en växande insikt om sin ensamhet och förlorade kontroll. Till sist, Gardells Fjollornas fest som växelvis berättar om den stora festen som Stockholms fjollor gick på vid Piperska muren, och en pojke som längtar till något annat än den värld han är född in i. 

Jag läste två böcker tänkta för mellanåldern som var riktigt spännande. Nils Lundkvist belönades med debutantpriset Slangbellan för sin bok Kuben. Den handlar om John som bor i den yttersta vildmarken med sina föräldrar. Samhället i Kuben styrs av statsapparaten med de båda tvillingspresidenterna. Det är ett farligt samhälle med en motståndsrörelse som verkar i det tysta. Johns familj lever av att bygga möbler och ibland kommer det transporter som hämtar det som tillverkas. En dag kommer en transport som istället lämnar av en husvagnsliknande kub. Ut ur kuben stiger en pojke i Johns ålder. Berättelsen fortsätter i Viken, också den riktigt spännande läsning, och jag ser fram emot att så småningom läsa ännu mer om John och hans familj och vänner.

På spänningstemat hann jag också med Sören Sveistrups Kurragömma. Jag hade höga förväntningar efter att ha läst hans Kastanjemannen, och precis som den var också Kurragömma välskriven och ganska ruggig. Jag tyckte särskilt om att återknyta bekantskapen med poliserna Naia Thulin och Mark Hess. 

Den sista boken jag hann med under augusti månad var Karl Ove Knausgårds Nattens skola, den fjärde delen i hans serie om Morgonstjärnan. Precis som de andra delarna är Nattens skola skickligt berättad med intressanta personporträtt, och kopplingar - ibland tydliga, ibland bara en detalj - till serien i sin helhet. Jag fascineras och vill hela tiden vill lägga pusslet och förstå hur allt hänger ihop. Den här boken handlar om Kristian Hadeland, mestadels när han är en ung fotografistudent i London under 1980-talet, men också när han är äldre och blivit en uppburen fotograf. Det intressanta är hur han gått till väga för att hitta sin inspiration och framgång. 

Juli 2023

När jag ser tillbaka på juli månad har det mesta handlat om regn, regn och åter regn. Tur då att det finns bra böcker att ägna sig åt.

Under månaden läste jag ett par romaner som gjorde att jag kunde pricka av länder från min lista Jorden runt på 100 böcker. Michael Ondaatje kommer ursprungligen från Sri Lanka och hans Warlight handlar om en bror och en syster som efter andra världskriget blir lämnade av sina föräldrar för att tas om hand om en mystisk man som kallas The Moth. Mannen verkar ägna sig åt kriminella handlingar och har en brokig och ganska opassande skara vänner som rör sig fritt i ungdomarnas barndomshem. Samtidigt skänker de här människornas närvaro en viss trygghet. När pojken i vuxen ålder tänker tillbaka försöker han reda ut vilka de här människorna faktiskt var, och vilken roll deras mamma egentligen hade under kriget. 

Under juli månad kunde jag också pricka av Oman från listan, genom Himlakroppar av Jokha Alharthi. Romanen beskriver livet i en liten by, från 1900-talets början fram till nutid. Tre systrar växer upp och får tre helt olika livsöden: Maya gifter in sig i en rik familj, Asma gifter sig av plikt, och Khawla trotsar sin familjs vilja och tvingas vänta i åratal på mannen hon älskar. Livet för kvinnorna är en blandning av uråldriga traditioner och ett samhälle som förändras snabbt, i alla fall för de rika. Intressant läsning om den kultur jag inte är så bekant med.

En bok jag hört mycket gott om var Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin. Romanen handlar om Violette Toussaint, en kvinna som arbetar som vaktmästare på en kyrkogård i en liten by i franska Bourgogne. Hon lever ett stillsamt liv, sköter gravarna och växterna med känsla och noggrannhet och har alltid tid för en pratstund med de som besöker sina döda. En dag kommer en kommissarie till kyrkogården med en ovanlig förfrågan om sin mors aska. Violette hjälper honom, och detta möte blir också början till en resa tillbaka i hennes eget förflutna. Jag tyckte boken var småmysig och välskriven, men kan konstatera att jag inte blev så där begeistrad som många andra verkar ha blivit.

En mellanåldersbok slukade jag också, precis så där som i bokslukaråldern (fast jag väl är förbi den med råge). Johan Rundbergs serie om Månvind & Hoff tycker jag verkligen om, så när jag fick tag på den femte delen, Ormsaltaren, måste jag så klart läsa. En riktigt bladvändare i historisk Stockholmsmiljö. 

Sara Gordans Natten var tung men riktigt bra läsning. Boken handlar om en mammas oro och en tonårsdotters frigörelse. Dottern har diabetes som hon inte tar på allvar, och mamman lever ständigt med oron om hur dottern mår, om hon dricker alkohol och var hon ens befinner sig. Familjen är hårt drabbad av olika sjukdomar, och här finns också skilsmässoproblematik och mammans utmattning som följer. Ändå är det till slut kärleken och en mammas outtröttliga kamp för sina barn som mest lever kvar i mig efter läsningen.

Max Porter tillhör mina favoritförfattare och hans senaste roman Shy var verkligen ingen besvikelse. Också den här boken handlar om en ungdom som hamnat snett i tillvaron. Shy bor på ett ungdomshem och har svåra problem med psykisk ohälsa och utanförskap. Det som är speciellt med boken är att den alltigenom är berättad genom Shy själv. Det är hans egna tankar och alla röster han hör från olika personer i hans närhet vi får ta del av: föräldrarna, lärarna, de personer han gjort illa och de som verkar vilja finnas där för honom. En riktigt bra bok. 

December 2022

Nu börjar december närma sig sitt slut, och för den delen hela 2022. Månadens läsning var en trevlig blandning, med både romaner, en ungdomsroman och en memoar.

Anneli Jordahls Björnjägarens döttrar: en berättelse om sju systrar har tagit sin inspiration från den finska klassikern Sju bröder av Aleksis Kivis från 1870, men utspelar sig istället i finsk nutid och handlar alltså om systrar istället. Jag gillade verkligen den här boken. Systrarna Leskinen lever i skuggan av sin väldige far, björnjägaren, och när han dör drar de till skogs, bort från civilisationen, och bosätter sig i ett skogstorp femton mil från närmaste stad. De brottas, jagar och super, och lever ett hårt och brutalt liv. Men det finns också olikheter i syskonskaran - flera är vilda och grova, men någon av dem hade hellre velat leva i stan och kanske få lära sig läsa. Det är spännande att läsa om systrarna, hur de uppfattas som en enhet, men också att det finns rivalitet mellan dem. Boken nominerades till Augustpriset - välförtjänt, tycker jag.

Jag har också läst en bok från ett nytt land i min utmaning Jorden runt på 100 böcker. Ananda Devis Eva ur spillrorna utspelar sig på Mauritius och handlar om fyra vänner som lever i en fattig förort till huvudstaden Port Louis. Berättelsen växer fram genom de fyra olika perspektiven: poeten Said, Evas vän Savita, och Clélio som är rebellen. Dessa tre vill rädda den fjärde personen, Eva, som säljer sin kropp för att överleva. En gripande roman från en plats jag aldrig tidigare läst om.

John Ajvide Lindqvist har skrivit en deckare, Skriften i vattnet, och den ville jag såklart läsa. Bokens premiss är att huvudpersonen Julia Malmros fått i uppdrag att skriva nästa bok i Millennium-serien, och för att lära sig mer om hur hon ska kunna skriva om Lisbeth Salander på ett trovärdigt sätt, tar hon kontakt med hackern Kim Ribbing. Men det visar sig att förlaget inte tror på hennes manus och det blir inget med Millennium-boken (vilket tydligen också hände Ajvide Lindqvist). Istället blir Julia vittne till hur Olof Helander, en affärsman som bor på grannön, och hans midsommargäster, blir brutalt nedskjutna av två män i en båt. Julia och Kim dras in i utredningen av Midsommarmassakern, och det är Julias före detta man, Johnny, som är utredningsledare. Det här är spännande och välskrivet med intressanta personporträtt, och dessutom finns det en dos humor mitt i den rafflande thrillerintrigen.

2022 års vinnare av Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok gick till Ellen Strömbergs Vi ska ju bara cykla förbi, och den var jag såklart riktigt nyfiken på. Manda och Malin går i nian och är bästa vänner. De vill gärna träffa en snygg kille, gå på fest eller bara att något överhuvudtaget ska hända i den lilla staden de bor i. Oftast cyklar de när de ska någonstans, och när de får reda på att killarna de har spanat in ska på en viss fest, bestämmer de sig för att bara cykla förbi. Kanske kan de få syn på killarna, eller ännu hellre kanske killarna lägger märke till just dem. Det är med stor igenkänning jag läser om Mandas och Malins tonårsliv. Särskilt den där rastlösa känslan av att något bara måste hända, och att man absolut inte vill gå miste om något. Klart man bara måste cykla förbi då.

Den sista boken jag hann med att läsa under 2022 blev Eva Dahlgrens Instrumenten: Memoarer under konstruktion, del 1. Jag läser inte memoarer eller självbiografier så ofta, men den här tyckte jag verkligen om. Kapitlen är inte kronologiskt ordnade, utan texterna utgår från olika teman och funderingar, och helheten byggs på allteftersom. Jag läser om Evas kärlek till instrumenten, får glimtar ur hennes barndom och hur hon tar hand om sina åldrande föräldrar. Här finns också minnen från artistlivet, om familjelivet med Efva Attling och upplevelser från olika resor. Mycket läsvärt.

Nu står snart ett nytt år för dörren. Återstår att utse 2022 års bästa läsupplevelser (kommer snart på bloggen) och sedan är det dags att se fram emot nya läsupplevelser, en fortsättning på tisdagstrion och kanske någon ny läsutmaning.

Kaffepaus à la Jean-Claude & Jefferson

 

Jefferson är den hittills enda boken översatt till svenska av 2021 års ALMA-pristagare Jean-Claude Mourlevat. Det är en underhållande och ganska annorlunda bok. Huvudperson är igelkotten Jefferson som blir oskyldigt anklagad för mord när han besöker sin frisör. För att rentvå sitt namn följer han och hans vän Gilbert ledtrådar som tar dem till människornas land. Boken är både en fabel och en deckare, samtidigt som här finns samhällskritiska frågor som till exempel handlar om människors och djurs lika värde. Jag gillar verkligen den här blandningen.

Boken är klassad som en mellanåldersbok, men jag tycker att den har ett innehåll som också tilltalar vuxna. Den passar fint till min kaffepaus, fast jag tänker att jag kanske borde druckit örtte, som verkar vara Jeffersons favoritdryck.

Titel: Jefferson

Författare: Jean-Claude Mourlevat

Översättare: Marianne Tufvesson

Utgivningsår: 2021

Förlag: Lilla Piratförlaget

Antal sidor: 261

2 x Jimmy Liao

Jimmy Liao är en taiwanesisk bilderboksförfattare och illustratör, som jag  blev introducerad för genom den bokcirkel för barn- och ungdomslitteratur vi har på arbetet. Det är jag riktigt glad för.

I bokcirkeln läste vi två av Liaos böcker. 

Stjärnenatt är tänkt för lite äldre barn och handlar om en flicka och en pojke som rymmer tillsammans. När månen glömde riktar sig till åldrarna 6-9 år och handlar om en liten pojke som hittar och tar hand om månen, som fallit ner från himlen och landat i gräset, alldeles svag och blek. 

Det som först slår mig när jag läser Liaos böcker är illustrationerna. Det är nästan som att orden förstärker bilderna istället för tvärtom, och jag gillar verkligen det. 

Liao leker med perspektiven. Ofta är huvudpersonen liten, jämfört med exempelvis vissa djur som istället är onaturligt stora. Han är riktigt bra på att förmedla barnets verklighet och känslor av ensamhet och litenhet. 

Jag vill gärna läsa fler av Liaos böcker. 

Titel: Stjärnenatt

Författare: Jimmy Liao

Översättare: Anna Gustafsson Chen

Utgivningsår: 2013

Förlag: Mirando

Antal sidor: 128

Titel: När månen glömde

Författare: Jimmy Liao

Översättare: Anna Gustafsson Chen

Utgivningsår: 2019

Förlag: Mirando

Antal sidor: 113

Litteraturpristolvan: Vänta på vind av Oskar Kroon

När Litteraturpristolvan kom till Augustpriset valde jag att läsa 2019 års vinnare för bästa barn- och ungdomsbok, Vänta på vind av Oskar Kroon.

Boken är tänkt för mellanåldern och handlar om Vinga som älskar havet. Hemma i stan är det mesta jobbigt. Pappa har träffat en annan kvinna och lämnat familjen, och både Vinga och mamma är ledsna. Vinga har inte heller särskilt lätt för att få kompisar.

Hennes fristad är ön där hennes morfar bor. Här kan hon vara sig själv och under sommarlovet för hon och morfadern en okomplicerad tillvaro där. Vinga får en gammal snipa som hon ska göra sjöduglig och hon drömmer om att vara kapten på havet.

En dag träffar hon en tjej i sin egen ålder på ön. Rut är barnbarn till tanten som har affären. Rut pratar om hur mycket hon saknar livet hemma i stan, hon verkar cool och känns som Vingas totala motsats.  Men i små steg verkar de ändå kunna närma sig varandra.

Jag gillar verkligen Vänta på vind. Precis som i Kroons förra bok, Mitt fönster mot rymden, skildras starka känslor i en fin berättelse. Oskar Kroon har också alldeles nyligen kommit med sin tredje bok, Överallt och ingenstans. Den vill jag också läsa.

Titel: Vänta på vind

Författare: Oskar Kroon

Utgivningsår: 2019

Förlag: Brombergs

Antal sidor: 205

Kattvinden av Helena Öberg & Kristin Lidström

Kattvinden, med text av Helena Öberg och illustrationer av Kristin Lidström, är en bok för mellanåldern.

Boken handlar om Manda, en tjej som bor ensam med sin mamma, efter att pappan försvunnit. I familjen finns också farfar Martin som har en fastighetsmäklarbyrå. En annan viktig person i Mandas liv är kompisen Sirin, som just nu bor i Shanghai.

En dag får Martin i uppdrag att sälja Villa Bellevue, ett riktigt gammalt kråkslott där det enligt ryktena kanske till och med spökar. Han frågar Manda om hon vill hjälpa honom med arbetet att sortera alla föremålen i huset inför försäljningen, och tillsammans åker de dit.

När de kommer fram har ägarna till huset ännu inte kommit, men Manda och hennes farfar går in i alla fall. Ingen har vistats i huset på länge och stämningen är kuslig. Trots att ingen är där, hör de båda en röst som sjunger lågt på en stillsam visa. När Manda tar ett foto för att kunna visa huset för Sirin, upptäcker hon en skuggestalt och en hand som inte borde vara där. Samtidigt som stämningen blir allt läskigare, märker Manda att farfar Martin verkar veta mer om huset och personerna som bodde där, än han vill berätta.

I boken blandas kapitel med ren text med delar där berättelsen istället skildras i fantastiska illustrationer. Den berättelse som skildras med bild är från förr i tiden, från när farfar Martin var barn:

Jag tycker särskilt om hur Kattvinden knyter ihop nutiden med en skildring från förr. Det är både spännande, lite kuslig och känslosam läsning.


Titel: Kattvinden
Författare: Helena Öberg
Illustratör: Kristin Lidström
Utgivningsår: 2018
Förlag: Mirando Bok
Antal sidor: 351

Brown Girl Dreaming

Jag har läst Brown Girl Dreaming av årets ALMA-pristagare Jacqueline Woodson. Boken är en självbiografisk skildring i diktform, och den är något av det bästa jag läst på länge.

Vi får följa med till Woodsons tidiga barndom i Greenville i South Carolina, och vidare till uppväxten i New York. Vi får möta morföräldrarna som Jacqueline och hennes syskon emellanåt bor hos, och den ensamstående mamman som arbetar för att försörja familjen. Både Greenville och New York är viktiga platser för Woodson och verkar ha en stor del i att hon blev den person hon blev.

Som läsare kommer man oerhört nära det som Woodson beskriver, förmodligen för att diktformen skalar av allt det onödiga och fokuserar på de viktiga ögonblicksbilderna: detaljerna, dofterna och känslorna. Jag kan riktigt känna smaken av majsbröd, höra syrsornas sång och känna den röda jorden mellan mina fingrar.

Utanför barnens lilla värld pågår de stora skeendena: de svartas kamp för frihet är förstås en viktig bakgrund för att förstå Woodsons plats i världen.

Boken är också en skildring av hur Woodson blev författare. Jacqueline tyckte inte hon hade någon speciell talang, men hon var bra på att ljuga och att hitta på berättelser och detta ledde henne till orden:

"How can I explain to anyone that stories
are like air to me,
I breathe them in and let them out
over and over again."

I maj ger Natur & Kultur ut Brown Girl Dreaming på svenska.


Titel: Brown Girl Dreaming
Författare: Jacqueline Woodson
Utgivningsår: 2014
Förlag: Puffin
Antal sidor: 349

Kaffepaus à la Lygia

Sex gånger Lucas av ALMA-pristagaren Lygia Bojunga är, precis som titeln säger, en berättelse i sex kapitel om pojken Lucas. Han kämpar med att navigera mellan mamman och pappan som mest bara bråkar. Han längtar efter någon pålitlig att ty sig till och därför är hans högsta önskan att få en egen hund. Det är en fin bok, lite melankolisk, och klart läsvärd.

Boken är översatt från portugisiskan och passar därför perfekt till utmaningen månadens språk.


Titel: Sex gånger Lucas
Författare: Lygia Bojunga
Översättare: Sofia von Malmborg
Utgivningsår: 2004 (men 1995 på portugisiska)
Förlag: Opal
Antal sidor: 76

Anrop från inre rymden

Jag har läst Elin Nilssons Anrop från inre rymden, en novellsamling som Augustnominerades till årets bästa barn- och ungdomsbok 2017.

Novellerna handlar om unga människor, inte sällan precis i skarven mellan barndom och ungdom. Frågorna som skildras är sådant som jag föreställer mig är extra viktigt under uppväxten, som syskonkärlek, att få höra till, eller att få uppleva den första kyssen.

Texterna blir aldrig förutsägbara - de har ett djup och utrymme för att läsa mellan raderna. Språket är enkelt och träffsäkert och jag är särskilt förtjust i hur Elin Nilsson avslutar novellerna. Det är inte några oavkortat lyckliga slut, även om det alltid finns en riktning som pekar ut åt vilket håll utvecklingen kommer att gå. Men också här kan jag läsa in mycket i min egen tolkning av novellerna, vilket jag verkligen uppskattar.

Jag förstår precis varför boken blev Augustnominerad.


Titel: Anrop från inre rymden
Författare: Elin Nilsson
Utgivningsår: 2017
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 159

Nominerad till Augustpriset: Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg

Sara Lundbergs Fågeln i mig flyger vart den vill är en av sex titlar som är nominerade till Augustpriset för årets bästa barn- och ungdomsbok.

Boken baseras på konstnärinnan Berta Hanssons liv (1910-1999), genom de dagboksanteckningar, brev och skisser som finns kvar. Sara Lundberg har både skrivit och illustrerat boken, som skildrar hur flickan Berta upptäcker sin talang och glädje i måleriet, samtidigt som hon växer upp i en tid och situation som kräver att hon stannar hemma och arbetar på gården. Ett stycke kvinnohistoria alltså, förpackad i den vackraste av skrudar.

Det här är en bok om att fullfölja sina drömmar, om en stark längtan att kunna följa sin fågel vart den vill, som titeln säger. Illustrationerna är helt fantastiska och samspelar fint med det poetiska språket, fullt av vemod och längtan.

Om inte det här är en värdig Augustvinnare, så vet jag inte hur juryn tänker.

Titel: Fågeln i mig flyger vart den vill
Författare och illustratör: Sara Lundberg
Utgivningsår: 2017
Förlag: Mirando
Antal sidor: 128

Hjälp till, så att det blir en säsong till av Bladen brinner

Gör som jag och backa kickerstarterkampanjen för att möjliggöra fler säsonger av Bladen brinner! 

I podden samtalar Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo om barn- och ungdomslitteratur, intervjuar författare och illustratörer samt ger mängder med boktips.

Du kan läsa mer och skänka ditt bidrag genom att klicka på den här länken.

Isporten - Mörkt vatten

Mörkt vatten av Jonna Berggren är den första delen i Isporten, en ny fantasyserie utgiven på OLIKA förlag.

Milo är nyinflyttad i Frillesås och börjar i en ny klass. Han träffar Jamina och med hjälp av klassmorfar Ismail kommer de underfund med att de har något som gör att de hör ihop. Båda kan till exempel hålla andan extremt länge under vattnet och ingen av dem är känslig för kyla. De blir vänner och efterhand som vintern och snön alltmer närmar sig lär de också känna Ismail närmare. Han visar sig inte bara vara en vanlig klassmorfar, utan är den som vaktar den sista Isporten, vägen till en magisk värld.

Boken har en lagom blandning av vardag och magi, vilket jag gillar. Vi får läsa om barnens dagar i skolan och på fritiden, med miljöer som är omsorgsfullt beskrivna. Samtidigt med Jamina och Milo invigs vi steg för steg i det magiska och mystiska som finns alldeles i närheten. För Ismail blir det allt tydligare att barnens speciella förmågor inte är någon slump - han har hittat de som måste ge sig av på ett farligt men livsavgörande äventyr till Islandet.

Jag kan tänka mig att boken passar utmärkt som nybörjarfantasy. Boken är inte så lång och med sitt lugna berättartempo och stundtals riktigt spännande handling kommer den att locka många unga läsare. Jag uppskattar att Jonna Berggren skildrar lite annorlunda barn som ändå är trygga i sig själva. Boken är riktigt snygg också, med sin svarta bakgrund och turkosa färg på kanten av boksidorna. Undrar vilken färg som kommer att pryda sidorna på nästa del? För fler delar blir det, och tur är väl det, för jag är riktigt nyfiken på att läsa om hur det ska gå för Jamina och Milo i Islandet.


Titel: Isporten - Mörkt vatten
Författare: Jonna Berggren
Utgivningsår: 2017
Förlag: OLIKA
Antal sidor: 127

Spionen på spökskolan

Jag har läst Jesper Lundqvists Spionen på spökskolan, en spännande mellanåldersbok om pojken Silas som kastas in i en helt ny värld.

Silas går först i en helt vanlig skola och har en helt vanlig vardag tillsammans med sina mammor Lamita och Margarita. Men en dag blir han stucken i fingret av en geting och när han ska stoppa fingret i munnen för att lindra smärtan upptäcker han att han inte kan kan se fingret längre. Hans hand har blivit osynlig.

Vaktmästaren på hans skola Algbackaskolan tar sig an honom och ser till att han istället får gå på nattliga lektioner på Galgbackeskolan. På natten när dimman väller in är det nämligen en helt annan sorts elever som vistas i skolbyggnaden.

Här finns gastar, vålnader och zombies och lärarna är avrättade brottslingar. Det är både spännande och läskigt. Dessutom har boken ibland en humoristisk ton, speciellt när Vaktis Vingela är i farten. Jag tycker speciellt mycket om Professor Ludze, vars kropp hela tiden brinner eftersom hon dog genom att bli bränd på bål som häxa. Hon är en mycket inspirerande lärare och dessutom är hon noga med att alla har samma värde, både spöken och människor.

För Silas gäller det att finna sig tillrätta i den här nya världen. Han vill inget hellre än att smälta in som en i mängden, men när den skrämmande rektor Vektor ger honom ett specialuppdrag hotas hans planer.

Boken är den första i en tänkt trilogi.


Titel: Spionen på spökskolan
Författare: Jesper Lundqvist
Utgivningsår: 2017
Förlag: OLIKA
Antal sidor: 195

Kaffepaus à la Annika & Jakob

Jag dricker kaffe och bläddrar i Annika Thors Odjuret i labyrinten och andra grekiska myter. Här finns berättelserna om om Ikaros som flög för nära solen, om odjuret Minotaurus, om kung Midas med åsneöronen och många fler. Alltihop är fantastiskt illustrerat av Jakob Wegelius (han med Legenden om Sally Jones, ni vet).

Brorsan är kung!

Jenny Jägerfelds Brorsan är kung! handlar om elvaåriga Måns. I vanliga fall bor han i Stockholm men den här sommaren följer han med sin mamma när hon ska jobba i Malmö. Nästan direkt möter han en kille som heter Mikkel - han är täckt av tatueringar trots att han verkar vara i Måns egen ålder och han verkar väldigt arg och kanske lite farlig.

Precis som Måns är Mikkel skejtare och han utmanar Måns i en tävling för att visa vem som är bäst. Det går inte riktigt som Måns har tänkt sig, men trots att det hela slutar ganska illa lyckas han i alla fall imponera på Mikkel. Från den dagen är de kompisar och Måns har aldrig haft så roligt med någon förut.

Det är bara ett problem. Måns har inte vågat berätta att han egentligen är döpt till Michelle och alltså har en tjejs kropp trots att han helt och hållet känner sig som en kille. Hur ska det gå med vänskapen om han berättar sanningen? Eller om han inte berättar sanningen? En riktig kompis ska man ju kunna dela allt med.

Jag tycker om det sätt som Jägerfeld berättar Måns historia på. Jag får reda på hur klasskompisarna reagerar på att Michelle blir Måns och hur hans egen familj hanterar det - mamman visar sig ha lättare för att acceptera än pappan. Omständigheterna och reaktionerna känns trovärdiga och viktiga att skildra.

Brorsan är kung! är en stark och rolig bok om en viktig vänskap. Ytterst handlar den om rätten att få vara den man är och att bli uppskattad för det.

Titel: Brorsan är kung!
Författare: Jenny Jägerfeld
Utgivningsår: 2016
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 142

Mysteriet på Hester Hill

Jag måste börja med att erkänna att jag aldrig läst någon av Kristina Ohlssons så populära deckare för vuxna, men de spänningsböcker hon skrivit för barn i åldern nio till tolv år har jag däremot slukat. Den senaste i raden är Mysteriet på Hester Hill.

Boken är på sätt och vis en gammaldags kuslig spökhistoria om ett hus med ett mystiskt förflutet. Syskonen Meg och Frank ska tillbringa sommaren hos sin farbror Eliot och hans partner Carl på Hester Hill. Nästan genast börjar dock oförklarliga saker att hända.

Meg ser en flicka i gammaldags kläder inne i det nedlagda och tillbommade stationshuset och på natten hörs barngråt trots att det inte finns några småbarn i huset. Naturligtvis börjar syskonen att nysta i det som händer och det tar dem bakåt i tiden till ett hot om en annalkande katastrof.

Mysteriet på Hester Hill är en bok att sluka, både om man befinner sig i den verkliga slukaråldern eller, som i mitt fall, har passerat den för ganska länge sedan.


Titel: Mysteriet på Hester Hill
Författare: Kristina Ohlsson
Utgivningsår: 2015
Förlag: Lilla Piratförlaget
Antal sidor: 221

Kaffepaus à la Kristina

Jag har precis fått hem Stenänglar, Kristina Ohlssons tredje bok i serien om kompisarna Billie, Aladdin och Simona. Jag gillade de första två, Glasbarnen och Silverpojken, så jag har verkligen sett fram emot att börja läsa den här. Extra kul är att handlingen utspelar sig i Åhus, här i mina trakter.

Legenden om Sally Jones och Mördarens apa

Ett riktigt spännande läsäventyr är den, Legenden om Sally Jones, skriven och illustrerad av Jokob Wegelius.

Gorillan Sally råkar ut för den ena svårigheten efter den andra. Hon fångas av en tjuvjägare, säljs till en elfenbenshandlare som ska ge bort henne i förlovningspresent (vilket inte uppskattas av damen i fråga) och hamnar därefter hos Frau Schultz som lär upp henne till att bli inbrottstjuv. Äventyren avlöser varandra: hon träffar orangutangen Baba och blir förälskad, hon hamnar på cirkus och hon lär sig svetsa och reparera bilar.

Många av människorna hon möter behandlar henne illa. Men hon hittar också sann vänskap i Chiefen som är maskinchef på fartyget Otago:

Wegelius illustrationer är helt fantastiska och finns på bokens alla sidor, tillsammans med korta textavsnitt som driver äventyret framåt.

Mördarens apa är fortsättningen på berättelsen om gorillan Sally, och den är minst lika bra. Kanske bättre, faktiskt, med tanke på att de drygt 600 sidorna gör att Wegelius kan ta ut svängarna ordentligt.

Den här gången tar oss äventyren bland annat till fado-sångernas Lissabon och till en flygintresserad maharadja i Indien. Och viktigast av allt, vänskapen mellan Sally och Chiefen består.

Som bekant blev ju Mördarens apa den välförtjänte vinnaren av Augustpriset 2014 för bästa barn- och ungdombok.


Titel: Legenden om Sally Jones

Författare: Jakob Wegelius
Utgivningsår: 2008
Förlag: Bonnier Carlsen Bokförlag
Antal sidor: 108

Titel: Mördarens apa
Författare: Jakob Wegelius
Utgivningsår: 2014
Förlag: Bonnier Carlsen Bokförlag
Antal sidor: 619