Maj och juni 2026

I maj och juni gick mycket tid åt till att planera och fira en student, så läsningen (och annat) fick stå tillbaka lite. Men en del riktigt bra böcker blev ändå lästa.

Till Kulturkollos världsdelsutmaning som fokuserade på Europa läste jag Härkomst av Saša Stanišić från Tyskland (och forna Jugoslavien), Vad vi kan veta av engelske Ian McEwan och Familjelexikon av Natalia Ginzburg från Italien. Här kan du läsa vad jag tyckte och skrev om böckerna. 

Jag hann också med några barnböcker, till exempel Oskar Kroons Min vän skurken, en bok för åldern 6-9 år om en flicka som blir vän med en nötväcka, men också så småningom får en annan kompis. Två bilderböcker blev det också, Klara Bartilssons fantasifulla Drömskåpet och Lidia Brankovics Välkommen till känslornas hotell. Båda finurliga och läsvärda, även för vuxna läsare.

Johanne Lykke Naderehvandis roman Rök och speglar utspelar sig i Malmö i en bohemisk teatermiljö. Bernarda växer upp med sin bror Silas i en teaterfamilj, och tillsammans med vännerna Asta och Fox lever de i sin egen fantasivärld, ofta lämnade ensamma av föräldrarna. I vuxen ålder ser Bernarda tillbaka på barndomen och tvingas konfrontera vad som egentligen hände. Det här är en roman som handlar om vänskap, sorg och skuld, och här finns en lockande osäkerhet om vad som är sant och vad som är inbillning.  

En annan svensk roman, som visserligen utspelar sig i England under början av 1900-talet, är Norfork Falls av Carina Rydberg. Irene Bear anländer till godset Norfolk Falls för att arbeta som sällskapsdam åt den rika Emma Bloomsworth. Irene rymmer från ett traumatiskt förflutet, men förstår snart att även personerna på godset bär på  mörka hemligheter och begär. Stämningen är hotfull och kuslig, med tydliga influenser från 1800-talets gotiska romaner. En annorlunda och lite obehaglig bok. 

Till sist blev det också en roman från Kanada av favoritförfattaren Lise Tremblay. Judiths syster är en lågmäld uppväxtroman som utspelar sig under en sommar i slutet av 1960-talet i Chicoutimi i Québec. Berättaren är en tolvårig flicka som tillbringar dagarna med sin bästa vän Judith. Flickorna ser upp till Judiths äldre syster, Claire, som drömmer om ett annat liv och deltar i en danstävling med chans att ta sig till Montréal. Romanen handlar om hur ett barn börjar förstå de vuxnas värld, och skildrar teman som vänskap, klass, familjerelationer och längtan efter frihet. Riktigt bra!

Världsdelsutmaningen: Tyskland, England och Italien

Under maj och juni har Kulturkollos Världsdelsutmaning hållit sig i Europa. Jag läste förutom böcker från Sverige (som jag inte riktigt tycker räknas, även om det förstås är europeiska böcker de också) en roman från vardera Tyskland, England och Italien.

Härkomst av tyska Saša Stanišić handlar också i hög grad om forna Jugoslavien, så den är europeisk på mer än ett sätt. Den här är en språkligt lekfull roman som följer författarens väg från uppväxten i Bosnien till livet i Tyskland efter flykten från kriget. Genom familjens minnen och berättelser utforskar den identitet, tillhörighet och vad det egentligen innebär att höra hemma någonstans.

Vad vi kan veta av Ian McEwan utspelar sig både i vår tid och i ett framtida England efter en förödande klimatkatastrof. En forskare söker sanningen bakom en försvunnen dikt, och berättelsen blir samtidigt en skarp skildring av klimatkrisen, människans ansvar och historiens betydelse. Jag uppskattar särskilt hur McEwan förenar spänning med stora existentiella frågor. 

Från Italien kom den bok vi just nu läser till bokcirkeln, nämligen Familjelexikon av Natalia Ginzburg. Det här är en självbiografisk roman där Ginzburg skildrar sin egen uppväxt i en livlig intellektuell familj i Turin under fascismen. Det är både en familjs historia och Italiens 1900-talshistoria, och även om jag kan tycka att det blir lite lösryckt och episodiskt emellanåt, skildras berättelsen med värme, humor och stor precision.

Nobelnoveller till Novellflätan

Jag har läst Novellix senaste box med noveller av Nobelpristagare. Jag var bekant med alla författarna sedan tidigare, men hade aldrig läst just de här texterna.

I Sigrid Undsets Småflickor läser vi om den ibland komplicerade vänskapen mellan Siv och Elna. Ibland är de bästa vänner, ibland är de snarare konkurrenter. Undset tilldelades Nobelpriset 1928. 

Året efter blev Thomas Mann Nobelpristagare, och hans Järnvägsolyckan beskriver en tågresa mellan München och Dresden som inte slutar väl.

I Gabriel García Márquez novell Kvinnan som kom klockan sex besöker en kvinna alltid en viss bar precis vid samma tid. Mannen i baren är alltid snäll mot henne och erbjuder mat även när hon inte har pengar. Men så hävdar kvinnan plötsligt att hon den här dagen var på plats i baren redan kvart i sex. Är mannen villig att ljuga för hennes skull, och varför behöver hon ett alibi? García Márquez tilldelades Nobelpriset 1982.

Den fjärde novellen i presentasken är skriven av Olga Tokarczuk, 2018 års vinnare. En sann historia handlar om en professor som befinner sig på en konferens i en främmande stad. När han bestämmer sig för att promenera en sväng innan han går tillbaka till hotellet inför kvällens festligheter, blir han vittne till en olycka. En kvinna ramlar och slår huvudet i marmorgolvet. Ingen annan stannar för att hjälpa henne, och när professorn skyndar fram och försöker se hur det är med kvinnan, leder det till att han själv blir misstänkt för att ha skadat henne. Med blodig skjorta tvingas han springa från platsen och sedan går det mesta fel.

Jag gillar verkligen alla de här novellerna, och de passade också precis in på de rader jag hade kvar att fylla i på Novellflätan. Alltså kan jag konstatera att en av 2021 års läsutmaningar är klar. 

Titel: Småflickor

Författare: Sigrid Undset

Översättare: Gun-Britt Sundström

Utgivningsår: 2021 (men ursprungligen 1918

Förlag: Novellix

Antal sidor: 21

Titel: Järnvägsolyckan

Författare: Thomas Mann

Översättare: Linda Östergaard

Utgivningsår: 2021 (men ursprungligen 1909)

Förlag: Novellix

Antal sidor: 20

Titel: Kvinnan som kom klockan sex

Författare: Gabriel García Márquez

Översättare: Jens Nordenhök

Utgivningsår: 2021 (men ursprungligen 1947)

Förlag: Novellix

Antal sidor: 24

Titel: En sann historia

Författare: Olga Tokarczuk

Översättare: Jan Henrik Swahn

Utgivningsår: 2021 (men ursprungligen 2018)

Förlag: Novellix

Antal sidor: 26

Tipsar tyskt

Idag tipsar jag om tyska favoriter på Kulturkollo, tillsammans med Anette Björkqvist från Nilsson förlag och Hanna på Feministbiblioteket.

Läs hela inlägget här:
Tre tipsar tyskt. 

Sammanfattning av månadens språk i september: tyska

Nu har det blivit dags att sammanfatta månadens språk under september, som var tyska. Jag hade många böcker att välja mellan och till slut valde jag ut två noveller och två kortare romaner (klicka på titlarna för att komma till mina recensioner):

Juli Zeh, Den skänkta timmen (novell)
Birgit Vanderbeke, Musselmiddag
Marlen Haushofer, Om det där med kon (novell)
Hans Keilson, Komedi i moll

Bidra gärna med en länk/länkar till det som du läst översatt från tyska under månaden, eller skriv helt enkelt in titeln/titlarna här i kommentarsfältet.

Komedi i moll av Hans Keilson

Jag hann med ytterligare en roman från tyskan i månadens språk, nämligen Komedi i moll av Hans Keilson.

Boken handlar om det gifta paret Wim och Marie i en holländsk stad under den tyska ockupationen. Utåt sett är de som vilket arbetsamt par som helst, men i själva verket döljer de en hemlighet. I ett rum i huset gömmer de sedan flera månader tillbaka den judiske mannen Nico.

Det är spännande att läsa om situationen ur de hjälpandes perspektiv, hur de riskerar sin tillvaro genom att gömma Nico, men också hur deras goda handlingar ger dem mening och en viss stolthet.

Också Nicos liv i huset skildras. I Keilsons beskrivningar är det lätt att leva sig in i hur svårt det måste vara att hela tiden hålla sig gömd, att smyga sig fram i mjuksulade tofflor, att bara ha schackspel med sig själv och böcker som tidsfördriv. Hur Nicos besök nere i köket för att hjälpa Marie med disken (och få lite mänsklig kontakt) kan vara veckans största händelse.

När så Nico blir sjuk och dör, ställs allt på sin spets. Hur ska de kunna bli av med hans kropp utan att någon förstår att han varit gömd hos dem? Och hur ska han kunna få en anständig begravning? De dråpliga scener som följer är närmast tragikomiska, och för Wim och Marie innebär ett litet misstag att rollerna kastas om.

Komedi i moll är ännu en mycket läsvärd bok från Nilsson förlag.

Titel: Komedi i moll
Författare: Hans Keilson
Översättare: Henrik B. Nilsson
Utgivningsår: 2016 (men urspungligen 1947)
Förlag: Nilsson
Antal sidor: 155

Musselmiddag av Birgit Vanderbeke

När det blev dags för tyska som månadens språk, lånade jag hem Musselmiddag av Birgit Vanderbeke, en bok som länge funnits på min att-läsa-lista.

Musselmiddag är en kort roman, bara 95 sidor, och berättelsen om en familj i förfall växer fram i ett enda flöde, utan kapitelindelning.

Det är en storasyster som berättar, om familjen som flyttat från öst till väst. Familjen består av fyra personer: förutom storasystern, också mamman, lillebrodern, och så pappan som alla i början av romanen väntar på. Mamman förbereder musslor till middagen, eftersom de förväntar sig att pappan ska ha fått en befordran som så klart ska firas. I den här familjen äts  det alltid musslor vid högtidliga tillfällen, men varken mamman eller dottern tycker egentligen om det. Det är pappans favoriträtt.

Allt eftersom texten rullas ut, blir det mer och mer tydligt att alla i familjen hela tiden rättar sig efter pappan. Faktum är att han framstår som en riktig tyrann, som utövar sin makt för att de ska vara "en riktigt familj", en familj som han slipper skämmas för. Den meditativa tonen med fraser som återkommer, gör att jag sugs in i den klaustrofobiska känslan, som bit för bit uppenbarar övergreppen som pappan utsätter sin familj för.

Först när mamman, storasyster och lillebror sitter ensamma framför musslorna och pappans hemkomst dröjer, börjar de erkänna för sig själva och varandra att det vore bättre om pappan faktiskt inte kom hem alls. Om något hemskt hade hänt honom. Och det var inte utan att jag också önskade att det var så berättelsen skulle sluta.

En mycket läsvärd bok.


Titel: Musselmiddag
Författare: Birgit Vanderbeke
Översättare: Ulrika Jannert Kallenberg
Utgivningsår: 2016 (1990 i original)
Förlag: Bakhåll
Antal sidor: 95

Den skänkta timmen av Juli Zeh

Juli Zeh är en tysk författare som jag länge varit nyfiken på. Mitt första möte med hennes texter fick bli novellen Den skänkta timmen från 2011.

Novellens berättarjag stöter ihop med en ung skateboardtjej och sedan med författarpseudonymen GK som för första gången ska avslöja sin rätta identitet. Berättarjaget råkar finnas där för båda när de råkar ut för olyckor, som om det var meningen att just hon skulle beskydda dem.

Den skänkta timmen syftar på den extra timme som uppkommer när klockorna ställs om till vintertid. I Zehs novell är detta en tid när allt tycks möjligt: "en enda timme som inte tillhör någon och som är friare än alla andra årets timmar."

Jag gillar den här novellen och blir sugen på att läsa någon av författarens romaner som finns översatta till svenska, till exempel Fritt fall eller Stopptid.

Novellen passar perfekt in i månadens språk som är tyska, och dessutom passar jag in den på nr. 6 i Läs en novell III, "Läs en novell som översatts från tyskan."


Titel: Den skänkta timmen
Författare: Juli Zeh
Översättare: Anna Lindberg
Utgivningsår: 2011
Förlag: Novellix
Antal sidor: 29

Vi kommer snart hem igen

Vi kommer snart hem igen, med text av Jessica Bab Bonde och bilder av Peter Bergting, är en bok som i serieform skildrar sex människors vittnesmål om förintelsen.

Det är ohyggliga berättelser att ta del av, men kanske gör just serieformen att det ändå blir lättare att förstå vad som hände. Det är ett viktigt ämne att skildra och en mycket läsvärd bok.

Sist i boken finns en tidslinje och en ordlista, och det finns också en lärarhandledning för den som vill arbeta med boken i skolan. Det är nog en riktigt bra idé.

Titel: Vi kommer snart hem igen
Författare: Jessica Bab Bonde & Peter Bergting
Utgivningsår: 2018
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 100

Bilder från Berlin

Det har inte blivit så mycket bloggande på sistone, men det beror helt enkelt på att jag haft en trevlig minisemester i Berlin:

Dussmann das KulturKaufhaus

Kaiser-Wilhelm Gedächtniskirche

Ishtarporten på Pergamonmuseum

Rausch Schokoladenhaus

Den lilla bokhandeln i Paris

Jag brukar inte lockas av feelgood-romaner, men när böcker med titlar som Den lilla bokhandeln i Paris kommer i min väg, är det svårt att inte känna förväntan inför både böckerna och det parisiska i titeln.

Bokens huvudperson är Jean Perdu, en bokhandlare som kallar sig för litterär apotekare. Han säljer sina böcker från en pråm som ligger förtöjd vid en kaj på Seine och han ordinerar böcker till sina kunder för att bota deras problem och sorger. Sina egna kärleksproblem verkar han dock ha svårt att bota. Han tycks helt enkelt ha stängt av och låst in sina känslor, allt sedan Manon, hans livs stora kärlek, försvann för många år sedan.

Perdu sköter sitt jobb, lägger pussel på golvet i sin sparsamt inredda lägenhet och har sporadisk kontakt med sina grannar. En av dem är Maximilian Jordan, en ung författare med skrivkramp och märkliga öronskydd som han aldrig tar av.

När jag just börjat förvänta mig ett småmysigt drama och en utveckling av ett förhållande mellan Perdu och Catherine, en nyinflyttad dam i trappuppgången, bestämmer sig Perdu helt sonika för att göra upp med sitt förflutna. Han lossar pråmens förtöjningar och glider iväg längs floden. Och just när pråmen är på väg ut i vattnet hoppar grannen Max ombord och blir till Perdus förtret hans resesällskap. Berättelsen tar en roande vändning som jag absolut inte hade förväntat mig.

Färden går söderut, mot Provence, och det är inte utan att jag undrar lite över titeln som man har valt att ge boken i svensk översättning. Inte är det en bokhandel i Paris som boken främst handlar om, utan det är  snarare den franska landsbygden med lavendelfält och provensalsk väldoftande mat som ger boken dess stämning. Romanens originaltitel är Das Lavendelzimmer, och det tycker jag är betydligt mer passande.

Det är en bok med många ingredienser att tycka om: mat och vin, böckernas läkande kraft, vackra landskap, konsten att dansa tango och förstås den storslagna vänskapen och kärleken. Men det är också en bok om sorg, om att förlora den man älskar och att börja om och gå vidare.

Bara ibland känns det som om känslobeskrivningarna blir lite för utdragna, åtminstone för min smak. Störst behållning har jag av det brokiga persongalleriet. Förutom Jean Perdu själv, är till exempel Max, den rundmagade kocken Cuneo och hans kvinna Samy spännande bekantskaper. Den lilla bokhandeln i Paris är som roadmovie, fast på vatten, där resan blir till ett äventyr som förändrar huvudpersonernas liv till det bättre.


Titel: Den lilla bokhandeln i Paris
Författare: Nina George
Översättare: Ulrika Junker Miranda
Utgivningsår: 2016
Förlag: Bazar
Antal sidor: 318

Söndagens smakbit - Fallers stora kärlek

Hos bloggen Flukten fra virkeligheten kan man varje söndag läsa smakbitar från böcker som andra bokbloggare håller på och läser. Dessutom kan man förstås delta med en egen smakbit om man vill det.

 

Min smakbit kommer den här gången från tyska Thommie Bayers roman Fallers stora kärlek. Jag har kommit ungefär halvvägs nu, och jag gillar verkligen boken.

 

En dag kommer Faller in på Alexanders antikvariat och frågar om han är intresserad av att köpa en hel boksamling. Alexander följer med hem till Fallers fantastiska våning och ett bibliotek som är mycket mer värt än han har pengar att köpa det för. De börjar prata och hastigt och lustigt får Alexander istället ett helt annat erbjudande - att bli Fallers chaufför på en resa:

   "Ni sa att ni försökte bli läsare en gång i tiden, blev ni inte det?" frågade jag och han ryckte på axlarna: "Åtminstone inte så som jag hade velat."

   Jag såg bara frågande på honom. Han lade cigarren, som hade slocknat igen, på balkongräcket och tog en klunk.

   "Jag trodde världen skulle försvinna när man läste, men den försvann inte."

   Jag hade en känsla av att jag inte skulle fråga mer - han hade något vemodigt eller besviket över sig - istället tog jag också en klunk, även om jag kände att jag inte riktigt klarade av det tunga vinet på fastande mage.

   "En helt annan fråga", sa han, "kan ni ta ledigt lite? En eller ett par veckor?"

   "När? Varför?"

   "Nu. Från och med imorgon, om ni kan det så snabbt. Jag måste till några städer och har inget körkort." Han lyfte glaset. "Det här är skälet. Jag hade en komma två när de tog mig."

   Jag funderade inte ens innan jag svarade: "Tid har jag, körkort har jag och antikvariatet kan jag stänga ett tag, eller så hittar jag nån som sköter det åt mig."

   "Tusen i veckan, i handen, svart, om ni vill, är det okej?"

   "Ja", svarade jag och kunde inte undvika att le brett mot honom. Egentligen ville jag verka cool och nonchalant, men erbjudandet var alldeles för bra.

De ger sig av genom Tyskland i Fallers gröna Jaguar. De samtalar om livet, kärleken och konsten, och Alexander undrar förstås - precis som läsaren - vad som är syftet med resan.

Bokgeografi Tyskland

Då tuffar vi vidare i vår bokgeografi, med Linda på Enligt O som reseledare. Veckans resmål är Tyskland!
 

 

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Tyskland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

 

Den senaste boken med tysk anknytning som jag har läst, är den mycket läsvärda Adams arv (på svenska 2012) av Astrid Rosenfeld. Boken skildrar bland annat förintelsen med en slags svart humor - läs vad jag tyckte om boken här. 

 

En annan av mina favoritböcker är den numera klassiska Parfymen - en mördares historia (tyska originalet från 1985), skriven av Patrick Süskind. Boken handlar om Grenouille som har begåvats med ett närmast övernaturligt luktsinne. Han kan följa en doft på flera kilometers avstånd, arbetar som parfymör och tycker alldeles särskilt om doften av unga oskuldsfulla kvinnor...

 

Mitt tredje tips är inte skrivet av en tysk författare, men Goodbye to Berlin (1939) utspelar sig just i Berlin under 1930-talet. Det är förmodligen författaren Christopher Isherwoods mest kända bok, och i den mix av personer som boken handlar om, känner vi bland annat igen den oförglömliga Sally Bowles. Boken är alltså inspirationskällan till Cabaret (filmen och musikalen).

 

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Tyskland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

 

Här skulle jag vilja nämna några av alla de äldre klassiska författare som Tyskland har bidragit med till världslitteraturen - och det finns många! Vad sägs om Johann Wolfgang von Goethe med Den unge Werthers lidanden (1774), Stäppvargen (1927) av Herman Hesse eller Thomas Mann som har skrivit bland annat Döden i Venedig (1912)?

 

I min läsutmaning Topp-100-trippeln kommer jag (någon gång under 2014) att läsa Thomas Manns Buddenbrooks: en familjs förfall (1901), och det ser jag verkligen fram emot! Utmaningen går ut på att läsa tre klassiker från en lista över de hundra bästa romanerna, och du är förstås hjärtligt välkommen att vara med, om du vill!

 

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Tyskland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Bland mina låneböcker från biblioteket väntar Angelika Klüssendorfs Flickan (till svenska 2013), och den är jag riktigt sugen på att läsa! Boken är en skildring av forna DDR och har bland annat nominerats till Tyska bokpriset.

En annan bok jag är nyfiken på är skriven av Carl-Johan Vallgren, som bott i många år i Tyskland. I Berlin på 8 kapitel (1999) ger han sin bild av staden. Om jag läser den skulle jag nog bli ännu mer sugen på att åka till Berlin, där jag inte varit sedan jag gick på gymnasiet. Om jag får önska, får det alltså bli Vallgrens bok, plus en Berlinresa!

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Tyskland.

Om jag nu ändå (i alla fall i tanken) ska bege mig till Berlin, skulle jag gärna besöka några museum. Kanske Pergamonmuséet, Neues Museum eller Alte Nationalgalerie?

Adams arv - till Tyskland med Jorden Runt-utmaningen

I Lyrans Jorden Runt-utmaning har min läsning nu tagit mig till Tyskland, genom romanen Adams arv av Astrid Rosenfeld.

 

Romanen består av två parallella tidsplan och börjar i Berlin under 1980-talet. Huvudpersonen är Eddy, en ung kille som efter en kaotisk uppväxt tycks ha svårt att hitta sin plats i tillvaron. Han får ständigt höra hur lik han är sin morfars bror Adam - det känns inte som någon positiv jämförelse, men ingen vill egentligen berätta mer än så för honom.

När så hans mormor dör hittar Eddy ett manuskript som visar sig vara Adams egenhändigt nedtecknade livshistoria. Berättelsen förflyttas nu till 1930-talet, till Berlin och vidare till 40-talets ockuperade Polen.

 

Det är här boken verkligen griper tag i mig. Rosenfeld skildrar förintelsen med en slags befriande svart humor, som fungerar väldigt väl. Adam och hans mormor Edda kallar skämtsamt Hitler för August, för "vad betyder väl ett namn? Det är ansiktet som betyder nåt." De ägnar sig åt att bestämma nazisternas personligheter och eventuella framgångar i kriget genom att studera deras anletsdrag på foton från tidningsurklipp. Så i den här judiska familjen pryds väggarna av bilder på Hitler, Himmler och Goebbels!

 

Edda är också övertygad om att Hitler måste vara alkoholist. Adams morfar, kallad Kroknäsan av Edda, hade problem med spriten och hon känner igen vansinnigheterna från honom. När det utgår en order om att alla judar ska bära nya förnamn, "Sara" för kvinnor och "Israel" för män, blir Edda än mer övertygad om sin teori: "Nåt sånt hade också Kroknäsan kunnat hitta på. En sån idé kan bara en suput komma på."

 

Judeprogromerna och förintelsen har väl sällan skildrats med en sådan humoristisk ton, men inte för ett ögonblick förtas allvaret som vilar under ytan. Snarare tycker jag att komiken - egentligen en slags galghumor - förstärker budskapet. Vad annat än humorn kan man ty sig till i en så vidrig och oförståelig tid som denna?

 

De två berättarplanen vävs så småningom samman och får sin upplösning. Dessförinnan har man som läsare förfasats över nazismens framfart, skrattat åt den svarta humorn och förundrats över vänskapen och kärleken, som ibland sträcker sig långt vidare än man hade kunnat föreställa sig.

Titel: Adams arv
Författare: Astrid Rosenfeld
Utgivningsår: 2012 (2011 på tyska)
Översättare: Jörn Lindskog
Förlag: Thorén & Lindskog
Antal sidor: 394