I Annikas bokbloggsjerka ska man den här veckan berätta om sin egen läsning. Frågan kommer från Lotten:
"När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?"
Jag började läsa själv väldigt tidigt - när min äldre bror fick gå i skolan och lära sig läsa ville jag tydligen inte vara sämre, så jag kunde läsa själv när jag var fyra och ett halvt.
På bilden ser ni den första egna boken som jag läste själv. Jag fick den i julklapp, och nu när jag tittar i den tycker jag förstås att det är extra kul att Birger är just en uggla. Ganska passande.
Sedan har det bara fortsatt. Jag tror i och för sig inte att det var förrän i vuxen ålder jag insåg att jag hela tiden valt litteraturen - jag gillar så mycket andra saker också, att jag liksom inte tänkt på att den kanske ändå är min nummer ett:
det var bokslukaråldern, biblioteksbesök, alla valfria projekt i skolan som blev litteraturprojekt, studier i litteraturvetenskap, engelskstudierna som förstås fick litterär inriktning, gymnasielärare i svenska och engelska (pratade allra helst om böcker), bibliotekarieutbildning...
Läsningen är magi, verklighetsflykt, en källa till kunskap och en ren njutning. Jag kan helt enkelt inte låta bli att läsa. Så är det.
Toppen att ha en storebror! Jag har nog också haft massa olika intressen, men nu är böcker väldigt kul!
SvaraRaderaBöcker ÄR kul, kanske roligast faktiskt, även om jag uppskattar mycket annat också.
RaderaJag minns knappt ett liv innan läsningen :)
SvaraRaderaNej, man gör ju inte det :-)
RaderaKul att Birger är en uggla, man formas tidigt ;)
SvaraRaderaSå är det tydligen :-)
RaderaVilken söt bok :)
SvaraRaderaVisst är den fin!
RaderaJag började nog läsa i sexårsåldern och kan inte nu tänka mig ett liv utan böcker!
SvaraRaderaNej, det skulle vara för tråkigt!
RaderaVilket fint sammanträffande! Eller så har ditt undermedvetna tänkt på Birger i alla år och gjort att du tycker särskilt mycket om just ugglor.
SvaraRaderaDet kan ju vara så... Har dock inte tänkt på ugglan Birger på många år :-)
RaderaMin syster som är yngre än jag ville med lära sig när jag började skolan så jag hjälpte henne på traven en bit :)
SvaraRaderaBra med syskon som kan motivera en!
RaderaBoken om Fiffi och Birger kommer jag ihåg. :) Jag minns att jag lärde mig återberätta sagoböcker med hjälp av bilderna innan jag lärde mig läsa. Jag tror de flesta av oss har ett starkt behov av berättelser i olika former.
SvaraRaderaHåller med!
RaderaJag kan inte heller komma ihåg ett liv utan läsningen :)
SvaraRaderaNej, det känns ju som om den alltid varit viktig.
RaderaVad roligt sammanträffande med Birger. Man kanske influeras mer än man tror tidigt.
SvaraRaderaJo, jag börjar ju tro det :-)
RaderaÄven om andra intressen varierar och ev byts ut med tiden så har böckerna och läsandet funnits kvar hos mig också.
SvaraRaderaMan kan ju ägna sig åt mycket trevligt, men läsandet tillhör nog det bästa :-)
RaderaOj det var tidig ålder för att börja läsa. När jag gick i skolan fick vi lära oss psalmverser utantill, det gjorde inte direkt så man ville läsa mer.
SvaraRaderaHar hört talas om det där... Undrar vad meningen var med det egentligen? :-)
RaderaLäsningen är en röd tråd genom mitt liv - lärare - författare. Fast det visste jag ju inte när jag började läsa ;)
SvaraRaderaNej, det kunde man ju inte veta, men det är samma här. Läsningen är och har alltid varit en röd tråd.
RaderaHar du funderat på om ugglan verkligen är en slump?
SvaraRaderaMan kan bli mycket formad av de böcker man läser.
Man vet ju inte....:-) Och med tanke på att en av huvudpersonerna i romanen jag skrev för ett par år sedan faktiskt heter Birger, kan man ju undra ännu mer...
RaderaAndra intressen kan ha kommit och gått, men helt visst; läsintresset har alltid bestått (finns så självklart med att man knappt tänker på det).
SvaraRaderaPrecis så är det!
RaderaJag skulle nog också velat ha en storebror, det tyckte jag alltid. Det smällde liksom inte lika högt med en lillebror..
SvaraRaderaJag vet ju inte hur det är att ha en lillebror, men storebroren var ganska bra att ha :-)
RaderaLäsning är verkligen magi!
SvaraRaderaHåller med!
RaderaMin lillasyster började också läsa i fyraårsåldern. Hon var så intresserad när jag gjorde läxor och lärde mig läsa så hon var alltid med. Så hon tillbringade stor del av sitt första skolår på skolbiblioteket.
SvaraRaderaJo, jag minns att man så gärna ville kunna själv också :-)
RaderaHaha, börjar önska att jag hade varit ett yngre syskon (jag är äldst) och hade börjat läsa tidigare för att jag också ville kunna :)
SvaraRaderaDet är nog ett bra recept för att börja läsa tidigt :-)
RaderaPå mellanstadiet hade vi beting i svenska. Det var en rad olika övningar och uppgifter som skulle göras och en av dem var läsning. Jag skyndade mig alltid att göra de andra så att jag skulle få läsa. Det är nåt visst med läsning och böcker! :)
SvaraRaderaSåna beting låter ju enbart trevliga :-)
RaderaVilken fin bok, kul med såna där minnen, festligt att Birger är en uggla. :)
SvaraRaderaJa, jag är verkligen glad att jag har sparat den :-)
RaderaDet är många som, precis som du och jag, beskriver att kombinationen läsa tidigt och god tillgång till böcker är nått som gör att intresset håller i sig!
SvaraRaderaDet är nog så :-)
Radera