Det blev aldrig av att jag sammanfattade november månads läsning, så nu får det blir både november och december i ett och samma inlägg.
Jag läste flera böcker för barn och unga. Mats Strandbergs Pestblommor tyckte jag mycket om. Den handlar om Magdalena och hennes lillasyster Ebba som lever i 1710-talets Stockholm. När pesten drabbar staden tvingas de flytta ut till slottet Svartdamm, där deras elaka moster bor. Boken är spännande och lite kuslig, och jag gillar den historiska miljön.
Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson har skrivit Fula tjejer, som handlar om en högstadieskola i Gnesta där någon skapar instagramkontot "Fula tjejer". Alla blir rädda för att bli nästa person att få sitt foto publicerat på kontot, och bokens huvudpersoner - tre ganska olika tjejer i klassen - går ihop för att försöka ta reda på vem som ligger bakom. Det finns också en andra och tredje del i serien, Jobbiga tjejer och Svaga tjejer.
Jag passade också på att läsa Augustprisvinnaren för bästa barn- och ungdomsbok. Jag har hittills gillat allt jag läst av Oskar Kroon, och hans Vitsippor och pissråttor var inget undantag. Kaj ser upp till sin storebror Krister som kan precis allting, om rymden, om parallella universum om vilken buss man ska ta. Men tyvärr är Krister mobbad, och det verkar bara bli värre och värre. Till sist bestämmer sig Kaj och hans kompis Naima för att sätta stopp för elakheterna. Boken är illustrerad av Hanna Klinthage.
Flera bra romaner blev också lästa under november och december, och faktiskt blev det ett nordiskt urval. Amanda Svenssons
Ett system så magnifikt att det bländar blev jag riktigt förtjust i. Den handlar om tre syskon - trillingar - som hamnat på olika platser i världen. Nu är de vuxna och man får följa hur de försöker få rätsida på tillvaron - allt i uppväxten kanske inte är som de trodde. Jag gillar att romanen emellanåt har en ganska skruvad handling, och vi får besöka intressanta platser som till exempel London och Påskön.
Jag tyckte också om norska Ingvild H. Rishøis Stargate: en julberättelse. Boken är uteslutande berättad ur flickan Ronjas perspektiv. Hennes pappa är alkoholist och hon och storasyster Melissa får mestadels klara sig själva. När pappan missköter ett tillfälligt jobb som julgransförsäljare, tar Melissa över arbetet, och även Ronja får en viktig uppgift. Boken är fint berättad och väldigt sorglig. Jag passade också på att läsa om "Den lilla flickan med svavelstickorna" av H C Andersen, eftersom den har en viktig roll i Rishøis bok.
Till Danmark blev det också en tur, genom Solvej Balles Om uträkning av omfång 1. Den utspelar sig förvisso inte i Danmark utan i norra Frankrike där Tara Selter bor med sin man Thomas. Boken har en mycket speciell handling. Varje morgon när Tara vaknar är det den 18 november, och hon börjar skriva ner de hundratals 18 novemberdagar hon lever i. För henne passerar ändå tiden på ett sätt - till exempel läker ett brännsår hon fått på handen - men för alla andra är den det 18 november för första gången, och hennes man har till exempel inga minnen av den gårdag - en annan 18 november - som de tillbringat tillsammans. Det här är den första boken av sju, och det ska bli spännande att se hur berättelsen utvecklar sig.
Också en isländsk roman hann jag med. Einar Kárasons
Öppet hav är också en ganska speciell bok. Den handlar om Guðlaugur Friðþórsson, en man som efter ett skeppsbrott simmar under sex timmar i iskallt vatten för att mirakulöst nog rädda sig i land. Under tiden han simmar far tankarna hit och dit, och vi får ta del av olika anekdoter och minnen, mestadels från isländska Västmannaöarna. Boken är den sista i en trilogi om isländska olyckshändelser och hjältemod. Jag har tidigare läst de andra två, som jag också verkligen gillade:
Stormfåglar och
Tunga moln.
Lite poesi blev det också. I oktober när jag var i Porto, köpte jag med mig en diktsamling av Fernando Pessoa hem. Self-analysis and thirty other poems innehåller ett urval av dikter av Pessoas många sätt att skriva. Han skrev i olika stilar under flera olika pseudonymer, och det här var en bra bok att få en bild av variationen i hans författarskap.
Till sist, en deckare. Jag gillar Sara Strömbergs serie om journalisten Vera Bergström i Åre och nu har jag läst Skinn, den tredje boken i serien. Vera får i uppdrag att skriva en artikelserie om ett så kallat cold case från trakten, ett brutalt mord på en pappa och hans två små barn. Naturligtvis dyker det under arbetet upp nya spännande ledtrådar som förbisetts i polisutredningen. Och mördaren är fortfarande på fri fot.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
