Bokbloggsjerka - köpt på bokrean

Den här veckan handlar Annikas bokbloggsjerka passande nog om bokrean. Frågan hon ställer är den här:

Har du gjort några fynd på bokrean i år? Om ja, vilken bok är du särskilt sugen på att läsa? Om nej, vad fällde avgörandet för att du bestämde dig för att avstå?

Det här är de två böcker jag köpt på bokrean i år, och troligen blir det inte heller fler:

 

Jag har inte på något sätt medvetet förbjudit mig själv att handla bokrean, men jag känner faktiskt inget större behov av köpa en massa nytt. Jag har verkligen gott om böcker hemma redan, och numera lånar jag mycket av det jag vill läsa på biblioteket. Jag kan inte heller säga att det funnits sådär jättemycket som lockat mig i de kataloger och nätbokhandlar jag tittat i.

 

Ett besök på bokrean blev det i alla fall - det är ju kul bara att titta inom och botanisera lite, även om man inte planerar att komma ut med flera kassar fyllda av böcker. Jag hade redan bestämt mig för att köpa Vitlöksballaderna av Mo Yan (jag gillar att ha åtminstone ett exemplar i bokhyllan av nobelpristagarna). Sedan blev det faktiskt ett spontaninköp också - Monikas vardagsmat är både fin att titta på och verkar innehålla massor av spännande recept. Jag gillar verkligen att laga mat, så kanske jag tar mig an en av Monicas rätter redan till helgen.

Bokgeografi Kanada

 

Tillsammans med Enligt O tar vi oss vidare mot nya resmål, och den här veckan landar vi i Kanada.

 

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Kanada eller är skriven av en författare med anknytning dit.

 

En bok jag tycker mycket om, och som även vann Booker-priset när den kom ut 1992, är The English Patient av Michael Ondaatje. Den gjordes ju också till en sevärd film med bland annat Ralph Fiennes och Kristin Scott Thomas i rollerna.

 

Det är svårt att skriva om kanadensisk skönlitteratur utan att nämna den senaste nobelpristagaren Alice Munro. Hon har skrivit ett stort antal novellsamlingar, till exempel Brinnande livet (2013) som vi bokcirklade om på Facebook i vintras under ledning av Anna på och dagarna går.... Ett annat tips är För mycket lycka (2011).

 

Jag vill också passa på att nämna romanen Berättelsen om Pi (2003) av Yann Martel. Jag läste den första gången 2001 när den kom ut på engelska, och var ärligt talat inte jätteförtjust. Sedan läste jag den igen för något år sedan när den dök upp i en bokcirkel jag är med i, och då helt plötsligt, insåg jag dess storhet. Så kan det vara ibland.

 

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Kanada. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

En av mina favoritförfattare är Margaret Atwood. Jag har läst många av hennes böcker - framtidsskildringarna The Handmaid's Tale (1985) och Oryx and Crake (2003), hennes bok om skrivande, Negotiating With the Dead: A Writer On Writing (2002), och flera av hennes romaner.

Vid ett tillfälle när jag bodde i London, fick jag höra att hon skulle komma och prata om sin då senaste roman The Blind Assassin (2000) i en liten bokhandel i Primrose Hill. Jag åkte förstås dit och kände mig som en liten skolflicka när jag sträckte fram min roman för att få den signerad.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Kanada, som du inte läst, men är nyfiken på.

En bok som jag är väldigt nyfiken på är Carol Shields Mary Swann (1990). Jag fick tipset för flera år sedan, köpte genast boken, men sedan har det inte blivit av att jag läst den. Såhär står det i baksidestexten:

"Mary Swann, a latter day Emily Dickinson, submitted a paper bag of poems to a newspaper editor mere hours before her death at her husband's hands. Works of genius can come from extraordinary places. A feminist scholar, a librarian, a biographer and a publisher all try to piece together the story behind her life and work in this teasing, inventive and beautiful novel."

En annan bok som blivit liggande är The Wives of Bath (1993) av Susan Swan. Det är längesedan nu som författaren var någonstans där jag gick en kurs (jag minns inte ens var...) och pratade om den här boken. Jag minns däremot att jag blev riktigt sugen på att läsa, och sedan lade ganska mycket tid på att leta rätt på den i Londons bokhandlar. Baksidestexten på The Wives of Bath avslöjar det här:

"Mouse and Paulie, reluctant fourteen-year-old inmates of Bath Ladies College, are confronted by difficult questions. Why can't girls have muscles? Why don't boys cry? If shaving your legs makes bristles grow back thicker, will shaving your face have the same effect? And gradually, their secret life, beugn as a game, becomes a dangerous quest for one small, vital thing: the thing that, definitively, makes boys different from girls."

Sista striden i Engelsfors

Nu har också jag läst Nyckeln, den sista delen i trilogin om tonårshäxorna i Engelsfors, skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Och vilken fantastisk läsning det är! Trilogin har uppnått kultstatus, både här och utomlands, och jag skulle bli mycket förvånad om inte böckerna om Engelsfors kommer att leva kvar och läsas i många, många år framöver.

 

Nyckeln var precis lika spännande som de två första böckerna i serien, Cirkeln och Eld. Ja, kanske till och med ännu mer spännande, eftersom man hela tiden visste att den sista striden närmade sig. De Utvalda måste rädda världen från en apokalyptisk undergång, deras magiska krafter växer och de förbereder sig för det slutgiltiga uppdraget.

 

Samtidigt är de också helt vanliga (nåja, kanske inte helt vanliga...) gymnasietjejer. Jag gillar att det är Minoo, Vanessa, Linnéa och Anna-Karin som ska rädda mänskligheten, och inte någon superhjälte. Tjejerna har typiska tonårsproblem och känner sig ibland osäkra. Mycket handlar också om relationer - det handlar om föräldrar och barn, romantisk kärlek och inte minst om vänskapsbanden mellan tjejerna.

 

Jag är glad att författarna till Engelsfors-trilogin har bjudit in oss till sin magiska värld. Och eftersom boken nått ut till läsare långt utanför den tänkta målgruppen, är vi många som fått lära oss mer om demoner, portaler, ektoplasma, familiarisar och magiska element. Men vi har också fått lära oss att vänskap och sammanhållning är viktigare än all magi i världen.

 

 

 

Titel: Nyckeln

Författare: Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Utgivningsår: 2013

Förlag: Rabén & Sjögren

Antal sidor: 813

 

 

 

Tematrio - klassiska kvinnor

Lyran ber oss i veckans tematrio att berätta om tre böcker skrivna av klassiska kvinnor.

1. Min första klassiska kvinna får bli en av de allra största, nämligen Selma Lagerlöf (1858-1940). Troligen behövs ingen närmare presentation av den här författaren, men bara för att nämna något, så skriver jag Mårbacka, Nobelpriset och medlem i Svenska Akademien. Lagerlöfs framgångar var många och hennes liv är intressant att läsa om.

 

Om jag nu ska välja bara en av hennes böcker blir det den här gången Jerusalem (annars är egentligen Gösta Berlings saga min absoluta favorit). Jerusalem gavs ursprungligen ut i två delar 1901 och 1902, och boken handlar om Ingmarssönerna från Dalarna som under 1800-talet emigrerar till den heliga staden.

Bilden ovan kommer från en upplaga av Jerusalem utgiven på Bonniers 1930 och med fina illustrationer av Einar Nerman. På insidan av pärmen finns ett klistermärke som talar om att boken vanns som premium "för goda kunskaper och färdighet i gymnastik" vid Nyköpings kommunala flickskola 1937. Hoppas flickan som vann priset också gillade att läsa. Jag funderar lite på vem hon var, och är glad att de fina boken nu är i min ägo.

2. Nästa klassiska kvinna i min trio är den finlandssvenska poeten Edith Södergran (1892-1923).

 

Hon räknas som en av de första modernisterna i den svenskspråkiga litteraturen, och har skrivit dikter som älskas av många. Hon dog ung, bara 31 år gammal, och flera av hennes dikter, som till exempel "Landet som icke är" är präglade av denna närhet till döden. Kanske är det samma medvetenhet om vad som komma skall, som också får henne att skriva dikter som fullkomligen sprudlar av livsglädje?

Triumf att finnas till...



Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändlig-
                                heten.
Jag är en del av alltets stora kraft,
en ensam värld inom miljoner världar,
en första gradens stjärna lik som slocknar
                                 sist.
Triumf att leva, triumf att andas, triumf
                                 att finnas till!
Triumf att känna tiden iskall rinna genom
                                 sina ådror
och höra nattens tysta flod
och stå på berget under solen.
Jag går på sol, jag står på sol,
jag vet av ingenting annat än sol.


Tid - förvandlerska, tid - förstörerska,
                      tid - förtrollerska,
kommer du med nya ränker, tusen lister
                      för att bjuda mig en tillvaro
som ett litet frö, som en ringlad orm, som
                      en klippa mitt i havet?
Tid - du mörderska - vik ifrån mig!
Solen fyller upp mitt bröst med ljuvlig
                      honung upp till randen
och hon säger: en gång slockna alla stjärnor,
       men de lysa alltid utan skräck.

(1916)

3. Den sista boken i min trio är Kvinnor och äppelträd, skriven av Moa Martinson (1890-1964).

 

 

Martinson räknas till de så kallade proletärförfattarna och är ensam kvinna bland namn som Harry Martinson (hennes man), Eyvind Johnson och Ivar Lo-Johansson. Kvinnor och äppelträd är hennes debutroman som kom ut 1933, och som väckte stor uppmärksamhet på grund av sin realism och frispråkighet vad gäller kvinnans liv. Boken inleds med den berömda scenen när mor Sofi badar:

   Ikväll badar mor.
   Det är längesedan mor Sofi och Fredrika började med sina bad, men ändock går hela gården på spänn var gång det sker. Hela gården, hela trakten, nästan hela socknen.
   Två halvgamla kvinnor, båda nära de femtio, den ena med femton barn om man räknar den förstfödde, som kom före giftet och för länge sedan förvunnit i världsvimlet som utackorderad oäkting. Den ena med fjorton barn, den andra barnlös, gift med en halvblind ofärdig gubbe, som hade litet, alldeles för litet jord, men som enligt ett envist rykte hade de mesta pengarna av alla i socknen. Varje socken i landet har en sån där mystisk gubbe, som lär ha massor av pengar, en gubbe eller gumma, allt som det faller sig.
   Två halvgamla kvinnor som badar varje vecka. Aldrig har man hört något dylikt i socknen, inte i grannsocknarna heller.

Smärtbäraren

 Ada Zack, huvudpersonen i Åsa Nilsonnes roman Smärtbäraren, är en kvinna med en märklig förmåga - hon kan gå in i och ta över andra kvinnors kroppar. Hon är anställd på en klinik där hon möter patienter som behöver komma i form inför olika kirurgiska ingrepp. Ada tar över kroppen ifråga och tar hand om den dagliga driften. Hon ser till att personen äter nyttigt och sover och motionerar på regelbundna tider. När kroppen sedan är i bättre skick, flyttas patienten till Claudio, Adas chef och plastikkirurg på kliniken.

 

En dag får Ada ett uppdrag som till en början liknar alla andra. Hon hamnar i en medelålders kvinnas kropp, en kvinna som är överviktig och på flera sätt har misskött sig. Först arbetar Ada på som vanligt med att få kroppen i bättre form, samtidigt som hon ondgör sig över hur många människor det finns som inte tar hand om sin hälsa. Men efter hand blir hon mer och mer medveten om att inte allt står rätt till. Vem är egentligen kvinnan vars kropp Ada befinner sig i? Vad vill hon, och hur självklart är det att det är Ada som har kontrollen över kroppen?

 

Själva idén som boken bygger på är smått genialisk. Tänk om man verkligen kunde ta över någon annans kropp! För en person som lider av svår smärta, skulle det först och främst innebära en frihet från bördorna för en stund. Men kanske skulle det i förlängningen också ge en större chans att reparera kroppen, eftersom smärtbäraren inte skulle vara så känslomässigt bunden till smärtan och dess orsaker, och därför också lättare skulle kunna bryta ovanorna som orsakar smärtan.

 

Att till denna grundidé också lägga en thrillerhandling, gör boken inte bara tänkvärd utan också väldigt spännande!

Titel: Smärtbäraren
Författare: Åsa Nilsonne
Utgivningsår: 2008 (2002 i originalutgåvan)
Förlag: Anderson Pocket
Antal sidor: 177

Sommarkurser i skrivande

Den här lilla boken landade i min brevlåda igår, och inuti hittar man det rika utbud av sommarkurser som hålls på Fridhems folkhögskola i skånska Svalöv. Det finns verkligen något för varje smak. Vad sägs om yoga, skapa med tyg, tala & sjung ut, trädgårdsprojekt med betong, orientalisk dans eller trolleri?

Jag fick programmet hemskickat därför att jag för några år sedan gick en av deras kurser i skrivande, något som jag verkligen kan rekommendera! Den här sommaren erbjuds Att skriva för scenen, Skrivarkurs med Jan Sigurd, Reportageskrivande, Skrivarsafari, Novellskrivarkurs, Kreativt skrivande och Att skriva en bok.

Läs mer om kurserna här.

Bokbloggsjerka - en enda bok för resten av mitt liv

Annika ställer en klurig fråga i sin bokbloggsjerka den här veckan:

 

Om du bara fick läsa en bok för resten av ditt liv, vilken skulle det vara?

 

Det känns verkligen som en omöjlig tanke att jag bara skulle få läsa EN enda bok, men i så fall måste det vara en bok som har allt. En bok som jag hittar nya detaljer i för varje omläsning och som är extremt lång.

 

Då får det bli  William Shakespeare Complete Works. För det första  är det en bok med 2485 sidor, och för det andra är det verkligen en bok som har allt: kärlek, tragedi, krig, humor, vackert språk, intressanta ordlekar, referenser till mytologi och odödliga citat.

 

Jag tror faktiskt inte jag skulle bli uttråkad.

 

 

Bokgeografi Finland

 

Linda på Enligt O har i sin bokgeografi kommit fram till Finland. Jag gillar upplägget att den som vill kan vara med och berätta om författare och böcker från ett visst land, men först var jag ganska osäker på vad jag hade att bidra med om Finland?

 

Förutom ett par givna namn kunde jag till att börja med inte ens komma på speciellt många finskspråkiga författare, och jag har heller aldrig varit i vårt östliga grannland. Men sen slog det mig att jag inte hade tänkt på alla finlandssvenska författare. Då infann sig genast lugnet.

 

 

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Finland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

 

En bok som jag tycker mycket om är Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen. Den handlar om kärleken, äktenskapet och hur det är att leva med en äkta hälft som är alkoholist. Dessutom är språket vackert!

 

Jag tycker också om Monika Fagerholms roman Underbara kvinnor vid vatten, mycket faktiskt på grund av den härliga sextiotalskänslan som infinner sig. Jag har också läst till exempel Den amerikanska flickan av Fagerholm, men tyvärr har aldrig den där första fascinationen riktigt infunnit sig igen.

 

En annan favorit som jag inte läst på massor av år, men som jag minns tydligt från tonåren, är Anna-Leena Härkönens Tjurdödarvapnet. Det var Härkönens debutroman och tydligen var hon bara arton år gammal när boken gavs ut. Tjurdödarvapnet handlar om sextonårige Alpo Korva som blir ivägskickad till landet där han träffar Kerttu som blir hans första kärlek. Förmodligen krävs det ett bibliotek eller antikvariat för att hitta boken, men det kan det vara värt.

 

 

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Finland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

 

Här måste jag bara nämna Sofi Oksanen, som jag skulle vilja kalla för en riktig litterär superstjärna. Hennes coola look gör att hon blir mer än bara ett författarnamn på en roman - man minns verkligen personen Oksanen också. Jag har faktiskt än så länge bara läst Oksanens roman Utrensning, men den tycker jag å andra sidan är något av det bästa och viktigaste jag läst. Jag skulle gärna läsa flera av Oksanens böcker (se nästa fråga)!

 

En annan stor favorit är den finlandssvenska poeten Edith Södergran. Jag läser gärna hennes dikter, till exempel Dagen svalnar.

 

 

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Finland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag har alltså läst Oksanen, men jag är väldigt nyfiken på hennes andra romaner också. En annan författare jag aldrig läst men vars roman Vådan av att vara Skrake står oläst i min bokhylla, är Kjell Westö. Till sist, hittade jag också Kari Hotakainens Löpgravsvägen i bokhyllan - den minns jag att jag var väldigt sugen på när jag köpte den, men sedan har den av någon anledning blivit stående.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Finland.

Precis som många andra tänker jag först och främst på snygg design i samband med Finland. Jag har till exempel många Mumin-muggar som är sådär alldeles lagom stora att dricka kaffe ur (så fick Tove Janson komma med på ett hörn också). Sedan är jag extremt förtjust i Marimekkos design!

Tematrio - HBTQ

Ämnet i veckans tematrio är läsvärda böcker med någon form av HBTQ-tema. Jag är gärna med och tipsar, speciellt för att vara en motvikt till de trångsynta människor som inte tycker att alla ska få älska vem de vill.

1. Mitt första exempel är en självbiografisk bok med den märkliga titeln Moab Is My Washpot. Författaren som skildrar sin uppväxt och ungdom är ingen mindre än Stephen Fry. I boken skriver han om när han som ung pojke började på internatskola, om litteraturen och den första kärleken.

2. Bok nummer två blir ytterligare en självbiografi, nämligen Why Be Happy When You Could Be Normal? av Jeanette Winterson. Jag har alldeles nyss skrivit om boken här, men jag kan inte låta bli att nämna den igen, eftersom den är helt fantastisk!

3. Till sist vill jag tipsa om Jonas Gardells debutroman, Passionsspelet. Den verkar inte gå att köpa i handeln längre, men ett besök på biblioteket eller något antikvariat borde kunna lösa problemet. Boken handlar om Johan och Hampus, och redan här, i Gardells första roman, återfinner vi två av de teman han ofta skriver om: religion och kärlek.

Why Be Happy When You Could Be Normal?

Jeanette Wintersons debutroman Oranges Are Not The Only Fruit från 1985, handlar om en adopterad flicka i en frireligiös familj i norra England. Det är uppenbart att romanen till stora delar bygger på Wintersons egen uppväxt, och  med självbiografin  Why Be Happy When You Could Be Normal? (2011) tar hon nu ytterligare ett steg mot att göra upp med sin bakgrund.

 

Jeanette Winterson föds 1959 i Manchester. Hennes mor som bara är sjutton år gammal kan inte ta hand om henne, så istället adopteras Jeanette av familjen Winterson i Accrington. Där växer hon upp i en religiös, livsförnekande och känslokall miljö, som styrs med järnhand av Mrs. Winterson.

 

Mrs. Wintersons känsloutbrott och galna beteende kuvar Mr. Winterson, som inte är en kraft att räkna med. Jeanette bestraffas på ett många gånger oförutsägbart sätt, och tillfällena är många då hon antingen sitter och sover på yttertrappan eftersom hon blivit utelåst, eller är instängd i den mörka kolkällaren. Samtidigt vill Mrs. Winterson att Jeanette med sitt läshuvud ska bli missionär.

 

I det wintersonska huset är böcker förbjudna; det finns bara några biblar och så av någon märklig anledning legenderna om Kung Arthur. Dessa älskar Jeanette och när hon är på biblioteket för att låna kriminalromaner åt Mrs. Winterson (ni märker vilken dubbelmoral som råder!), blir hon förstås lockad av alla böcker. Eftersom hon inte vågar sig fram till bibliotekarien ger hon sig istället på att läsa från hyllan med skönlitteratur, i alfabetisk ordning från A till Z.

 

Jeanette läser klassikerna (och konstaterar i boken vilken tur det är att Austen börjar på A!) och börjar köpa på sig sina favoriter, som hon gömmer under madrassen i sin säng. Efterhand som böckerna blir fler och svårare att dölja, anar Mrs. Winterson oråd. Hon rotar under madrassen och drar fram Lady Chatterley's Lover, vilket förstås får henne att fullkomligt gå i taket. Hon sliter ut alla Jeanettes böcker och ordnar ett bokbål på gården.

 

När Mrs. Winterson sedan hittar Jeanette i sängen med en flicka från församlingen, blir det omöjligt för Jeanette att stanna kvar. Det är också då modern yttrar orden som också är bokens titel - när Jeanette står vid ytterdörren frågar Mrs. Winterson henne, med anledning av flickan:

 

'Jeanette, will you tell me why?'

   'What why?'
   'You know what why...'
   But I don't know what why... what I am... why I don't please her. What she wants. Why I am not what she wants. What I want or why. But there is something I know: 'When I am with her I am happy. Just happy.'
   She nodded. She seemed to understand and I thought, really, for that second, that she would change her mind, that we would talk, that we would be on the same side of the glass wall. I waited.
   She said, 'Why be happy when you could be normal?' (s. 113-114)

Jeanette tar sig bort därifrån, hon lyckas ta studenten med toppbetyg och studerar sedan i Oxford. Och hon blir författaren Jeanette Winterson. Det är tydligt att litteraturen - både den hon läser och de böcker hon själv skriver - blir hennes livlina, hennes sätt att överleva.

Flera av Wintersons romaner har samma tema: längtan. Den tar sig uttryck som längtan efter förståelse, efter gemenskap och längtan efter kärleken. Hon måste lära sig att älska, men ännu mer måste hon lära sig att låta sig bli älskad av någon annan. Mot slutet av Why Be Happy When You Could Be Normal? får vi läsa om hur hon söker upp sin biologiska mor, ett viktigt steg mot att stilla den längtan som alltid funnits.

Why Be Happy When You Could Be Normal? är känslosam läsning. Winterson är rörande uppriktig och utelämnar inget. Samtidigt är boken fylld av den galghumor som vi känner igen sedan tidigare, och som vanligt är språket helt fantastiskt.

Allt detta sammantaget gör att Why Be Happy When You Could Be Normal? är en av de bästa böckerna jag läst på länge.


Titel: Why Be Happy When You Could Be Normal?
Författare: Jeanette Winterson
Utgivningsår: 2011
Förlag: Vintage
Antal sidor: 230





 

Fem frågor om böckerna i min bokhylla

Jag har blivit taggad av Sanna att svara på fem frågor om böckerna i min bokhylla, och det gör jag mer än gärna!

1. En bok jag inte läst ännu men verkligen ser fram emot

Att bara skriva om en bok här är omöjligt... Jag har alltid en ganska lång läslista med titlar jag är nyfiken på, fast då inte uppställda i någon speciell läsordning. Eftersom jag numera faktiskt lånar de flesta böcker jag läser på biblioteket, avgörs ofta vilken bok det blir härnäst av när mina reservationer blir tillgängliga. Just nu ligger de här tre böckerna och väntar på mig:

Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren (jag är väl en av de få, som ännu inte läst sista delen i trilogin),

Francesca av Melina Marchetta (jag älskade hennes Jellicoe Road, och hoppas den här är minst lika bra!)

och

The Woman in Black av Susan Hill (en spökhistoria, som många verkar läsa just nu).

2. Den bästa boken jag har hemma

Det här måste vara den svåraste av de fem frågorna, för det finns ju så många bra böcker att välja mellan! Jag har, efter mycket funderande, valt ut tre klassiker som jag tycker håller i omläsning efter omläsning (även om jag just nu känner mig lite nervös över alla de titlar som jag härmed inte nämner):

Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez

Brideshead Revisited av Evelyn Waugh

och

Wuthering Heights av Emily Brontë.

3. En bok jag önskar varit bättre och som kanske var lite onödig att köpa

Här måste jag nog passa... Visst har det väl hänt att jag köpt någon bok som jag önskat varit bättre, men faktiskt inte så ofta. Numera köper jag ju inte heller särskilt många böcker alls, och om jag eventuellt gör ett felköp brukar jag ganska snabbt rensa ut boken ur hyllorna och göra mitt bästa för att glömma bort den.

4. Någon bok som jag var jättepepp på när jag köpte den men som bara blivit stående

Den här situationen inträffar oftare. Det finns alltid många böcker jag är sugen på att läsa och ibland köper jag någon för att jag bara måste ha den nu, med en gång. Ändå blir det kanske så att andra böcker kommer emellan och efterhand som tiden går, blir det där omedelbara läsbehovet mindre och mindre... Här kommer tre exempel på böcker som har blivit stående (men som jag säkert kommer att läsa någon dag):

 

The Corrections av Jonathan Franzen

Great House av Nicole Krauss

och

Förföraren av Jan Kjaerstad.

5. En bok jag köpt mest för att den hade vackert omslag.

Här måste jag visa er min fina upplaga av Jane Austens Pride and Prejudice! Naturligtvis väljer jag boken i första hand för dess fantastiska innehåll, men just det här inköpet gjorde jag faktiskt för att boken var så vacker (jag hade redan två andra upplagor av P & P hemma i hyllan...). Att jag sedan köpte den i butiken som tillhör Jane Austen's House Museum i Chawton, gjorde att köpet kändes ännu mer nödvändigt.

 

Nu skickar jag vidare (de högst frivilliga!) frågorna till Bokdetektiven, Pocketlover, Nobelprisprojektet,  Holavedsbrudar och Bokhyllan i pepparkakshuset!

Mångfald, tolerans och respekt

Tematrio - systrar och bröder

I Lyrans tematrio ska man varje vecka berätta om tre romaner på ett visst tema. Den här gången är temat systrar och bröder, och när jag bläddrar i mina hyllor märker jag att det tycks finnas gott om ensambarn i litteraturen... Men visst hittar jag några romaner om syskonskap också.

Mitt första exempel är Anna-Karin Palms Målarens döttrar från 1997. Boken handlar om syskonen Maria och Martin som reser till England för att söka upp sin far som försvann när de var barn.

Den andra boken jag vill berätta om är The Hiding Place (2001) av Trezza Azzopardi. Boken utspelar sig mestadels i Cardiff under sextiotalet, och berättaren är Dolores, den yngsta av familjen Gaucis sex döttrar.

Till sist, ett klassiskt exempel på systerskap. I Louisa May Alcotts Little Women från 1868 kan vi läsa om systrarna March: Meg, Jo, Beth och Amy, som bor ensamma med sin mamma eftersom pappan är inkallad i inbördeskriget. Min favoritsyster är förstås Jo, som drömmer om att bli författare.

Bara 10 ex kvar på förlaget!

För dig som är sugen på att läsa min roman Ett ögonblick i sänder och också vill äga en egen kopia av boken, börjar det nu bli bråttom...

 

På förlaget finns det i dagsläget bara 10 ex kvar, så skynda att beställa!

 

Boken finns på både både bokus och adlibris och den går också att beställa direkt från förlaget - klicka vidare här.

Titel: Ett ögonblick i sänder

Författare: Helena Andersson

Utgivningsår: 2013

Antal sidor: 127

 

Från romanens baksidestext:

 

Medicinarstudenten Liv har flytt från förväntningar och krav från familj och pojkvän och vandrar i romanens inledning genom en ny stad på väg mot lägenheten hon hyrt i andra hand. Utanför porten skymtar hon i ögonvrån hur en gardin fladdrar till i ett av fönstren. Där innanför står Birger, grånad och butter, och spanar i smyg på sina grannar. Hans främsta uppgift i livet är att besöka och pyssla om sin mor på ålderdomshemmet Solgläntan. Han grubblar över sin lott i livet och när en Jesus-sparbössa i plast träder in i hans liv, blir grubblerierna av en allt mer religiös natur. Längre upp i huset bor Violet, en äldre kvinna som har dragit sig undan från själva livet. Hon röker cigarett efter cigarett, smeker katten i sitt knä och drömmer om svunna tider med fester och vackra klänningar. I huset finns också Bella, en 10-årig flicka som bor med sin ensamstående mamma i en av lägenheterna. Bella försöker passa in i skolan och ljuger ihop historier för att verka intressant. Mest av allt längtar hon efter att få en egen hund.

 

Ett ögonblick i sänder är en samtida skildring av fyra individer vars berättelser möts, parallellexisterar och vävs in i varandra i Short Cuts-liknande växlingar. Det är en vardag med mörka, sorgsna och gåtfulla sidor som gestaltas, men romanen innehåller även hopp och stunder av skratt och lycka. Precis som i livet blir det inte alltid som man tänkt sig. Navet kring vilket allt kretsar är ensamheten – ensamheten som isolerar och förlamar, men också ensamheten som ger frihet och nya möjligheter.

Bokbloggsjerka - att hålla reda på sin läsning

I Annikas bokbloggsjerka lyder frågan idag:

Hur håller du reda på alla böcker som du har läst? Förlitar du dig helt på din blogg eller har du en backup plan att dela med dig av?

Min blogg förlitar jag mig inte på, eftersom det inte är säkert att precis allt jag läser faktiskt hamnar där. Men jag har två andra sätt att hålla reda på läsningen, vilket jag faktiskt skrev om här i början av januari.

Sedan några år registrerar jag de böcker jag läser på Goodreads, men om vi ska tala om hederlig okraschbar back-up, så är jag väldigt förtjust i mina bok-böcker, där jag i över tjugo år har skrivit upp författare, titel och det datum jag läste ut varje bok:

Kaosutmaning 2014 - en lägesrapport

En av de läsutmaningar som många i bokbloggarvärlden har antagit är Kaosutmaningen 2014, som sattes ihop av Pocketlover. Deltagarna har hela året på sig och utmaningen går ut på att läsa (minst) 20 böcker som motsvarar någon av beskrivningarna på en lista med 40 olika punkter.

Hittills tycker jag det har varit riktigt roligt och väldigt lätt att bocka av nummer på listan, men jag antar att det kommer att bli svårare ju färre beskrivningar man har kvar. Dessutom kan man ju alltid ge sig på att läsa fler än tjugo böcker!

Här kan du i alla fall se de tio titlar som utgör den första halvan av utmaningen för min del:

1. Läs en bok som har en hbtq-huvudperson.
2. Läs en bok med en månad i titeln.
3. Läs en bok som är skriven av en nu avliden författare. The Curious Case of Benjamin Button av F. Scott Fitzgerald
4. Läs en bok med frukt i titeln.
5. Läs en bok vars omslag är mestadels grön.
6. Läs en bok med ett tvillingpar på omslaget.
7. Läs en fristående bok: En lång vinter av Colm Tóibín
8. Läs en bok skriven av ett författarparå
9. Läs en bok med en fyr på omslaget.
10. Läs en bok som har över 500 sidor.
11. Läs en bok som kommer på film under 2014 eller 2015.
12. Läs en bok av en debutförfattare. Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn
13. Läs en bok först publicerad före år 1900.
14. Läs en bok skriven/publicerad under pseudonym. Skuggpojken av Lucifer (Carl-Johan Vallgren)
15. Läs en bok vars omslag är mestadels gul.
16. Läs en bok av en asiatisk författare.
17. Läs en bok som handlar om att resa.
18. Läs en bok skriven av en Nobelpristagare.
19. Läs en bok vars originaltitel är på svenska.
20. Läs en bok med en av de fyra elementen på omslaget. Flickan som slutade tala av Yasmine Ghata (vatten)
21. Läs sista boken i en trilogi/serie.
22. Läs en bok med ett eller flera personnamn i titeln. Marina av Carlos Ruiz Zafón
23. Läs en bok med marint tema på omslaget.
24. Läs en bok om krig.
25. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag: The Daylight Gate av Jeanette Winterson (förlaget är Hammer)
26. Läs en bok med fler än två huvudpersoner. Mirakelverkstaden av Valérie Tong Cuong
27. Läs en novellsamling.
28. Läs en svensk bok med titel på annat språk.
29. Läs en bok du blivit tipsad om på en bokblogg.
30. Läs en lånad bok.
31. Läs en bok med ett djur i titeln.
32. Läs en bok vars författare har bokstaven S i både för- och efternamn.
33. Läs en bok som inte utspelar sig i stadsmiljö.
34. Läs en bok först publicerad år 2000.
35. Läs en bok med en bok på omslaget. Den röda soffan av Michèle Lesbre
36. Läs första boken i en trilogi/serie.
37. Läs ett seriealbum: Berättelser från Engelsfors av Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg m.fl.
38. Läs en bok på annat språk än svenska.
39. Läs en August-vinnare.
40. Läs en bok med mat på omslaget.

Hur går det med Kaosutmaning 2014 för dig?

Mirakelverkstaden av Valérie Tong Cuong

Mirakelverkstaden av Valérie Tong Cuong är en roman om möjligheten att förändra sitt liv, om hopp och om medmänsklighet. Själva titeln syftar på den ideella verksamhet som drivs av Jean, en man som gjort det till sin livsuppgift att hjälpa människor som hamnat snett på olika sätt. Han blir i det närmaste en räddande ängel för de tre personer som boken kretsar kring.

Monsieur Mike är en före detta militär, som efter att ha deserterat och blivit lämnad av sin flickvän, till slut hamnar på gatan som hemlös. Mariette är lärare i historia och geografi, gift med en framgångsrik politiker och mor till två tonårssöner. Efter en period där hon alltmer tappar greppet om tillvaron, går hon över gränsen och ger en elev en örfil så att han ramlar nerför en trappa. Millie är en närmast osynlig ung kvinna, som är starkt präglad av en tragisk händelse i barndomen. När en brand utbryter i hennes hus och hon vaknar upp på sjukhuset, utnyttjar hon situationen för att återskapa sig själv som någon annan.

Jean blir den som får Monsieur Mike, Mariette och Millie på fötter igen. Hans Mirakelverkstad och hans stora personliga engagemang gör att de ser på sig själva på ett nytt sätt och känner att de är värda något mer än de omständigheter som hittills präglat dem. Som läsare gläds man över deras framsteg, men samtidigt börjar man ana att allt kring Jean och hans Mirakelverkstad inte står rätt till. Vem är denne Jean egentligen? Och varför viger han hela sitt liv åt att hjälpa andra, till synes utan egen vinning? Kan någon verkligen på allvar vara så osjälvisk och självuppoffrande?

Dessa aningar ger spänning åt romanen, och även nyfikenheten på hur det ska gå för Monsieur Mike, Mariette och Millie, gör att jag snabbt läser vidare. Men tyvärr tycker jag inte att romanens upplösning riktigt håller måttet. Jean som person blir inte för mig lika levande som de andra tre, och den gåta som döljer sig bakom hans Mirakelverkstad och som mot slutet får sitt avslöjande, känns inte tillräckligt utmanade. Jag tycker att författaren låter slutet falla på plats lite väl enkelt, och lite för snabbt.

Min behållning av romanen ligger till stor del i skildringen av de tre huvudpersonerna, den styrka de utvecklar, och den medmänsklighet de så småningom visar varandra. Och naturligtvis får man en kick av insikten om att det aldrig är för sent att förändra sitt liv.

Titel: Mirakelverkstaden
Författare: Valérie Tong Cuong
Översättare: Sofia Strängberg
Utgivningsår: 2014
Förlag: Sekwa
Antal sidor: 261

Läsfest på ett hotellrum

Tematrio - vinterväder

Lyrans tematrio är den här veckan årstidsinspirerad - hon uppmanar oss att berätta om tre böcker som utspelar sig om vintern.

Den första bok jag tänker på vad gäller is och kyla är Annie Proulx The Shipping News (Sjöfartsnytt på svenska). Jag tycker väldigt mycket om den här romanen (och för den delen också filmen), och en stor del av min fascination är kopplad just till det karga och ogästvänliga New Foundland-landskapet där historien utspelar sig.

Mitt andra exempel är Fröken Smillas känsla för snö av danske Peter Hoeg. Oj, vad jag tycker om den boken! Och oj, vad många människor jag tvingade att läsa den när den kom ut... Smilla är uppväxt på Grönland och kan se skillnad på ett stort antal sorters snö, vilka jag själv aldrig ens hade hört talas om. Hon är en riktigt cool huvudperson, och dessutom är boken ruskigt spännande!

Till sist, en barnbok, nämligen Tove Janssons Trollvinter, en av böckerna om mumintrollen. Mumintrollet vaknar för tidigt ur sin vintersömn och blir den förste i sin familj som får upptäcka Mumindalen klädd i ett vackert vitt täcke av snö. Magiskt!

Målgång efter en lång och härlig resa Jorden runt

Det är förstås den bokliga jorden-runt-resan i regi av Lyrans Noblesser jag syftar på, en resa som jag upplevt som en ren njutning, även om jag inte hunnit läsa riktigt alla de böcker som jag hade hoppats på.

Resan har pågått sedan september 2013, och fram till och med januari 2014 har vi varje månad läst böcker från en ny världsdel, valda från en lista handplockad av Lyran. I september kom böckerna från Europa, oktober vigdes åt böcker från Afrika, i november reste vi till Asien, december ägnade vi åt Oceanien, och slutligen blev det böcker från Amerika i januari.

En del av böckerna som fanns att välja på hade jag redan läst, och då riktade jag medvetet in mig på att läsa någon av de som var nya för mig. Det roliga är att jag verkligen har tyckt om alla böckerna jag har läst på den här resan!

Från Europa läste jag Hilary Mantels Wolf Hall och Astrid Rosenfelds Adams arv. I oktober hade jag ont om tid, så istället för att läsa några av de längre afrikanska romanerna som jag hade spanat in på listan, valde jag den korta, men mycket läsvärda, Tunisian Girl av Lina Ben Mhenni. Från Asien blev det Atiq Rahimis roman Jord och aska från Afghanistan, och strax efter november månad läste jag också den helt underbara Mãn av Kim Thuy. Oceanien representerades i min läsning av Melina Marchettas ungdomsroman Jellicoe Road, som jag länge hade varit sugen på att läsa, och till sist läste jag novellen The Curious Case of Benjamin Button av F. Scott Fitzgerald från USA.

Nu hoppas jag det blir en jorden-runt-resa med Lyran som reseledare även hösten 2014!

Flickan som slutade tala

Flickan som slutade tala är en självbiografisk roman av fransk-libanesiska Yasmine Ghata.

 

När flickan i boken är sex år gammal dör hennes far efter en tids sjukdom. Mamman, den stora poeten, tycks oförmögen att berätta sanningen för sin dotter, och diktar ihop olika förklaringar till varför pappan är borta. Men naturligtvis förstår barnet ändå.

På ett sätt förlorar barnet också sin andra förälder, eftersom mamman flyr in i sitt diktande:

 

Arbetstakten blev ett tvång. Mamma lämnade inte skrivmaskinen, kanske tänkte hon att hon skulle få kontakt med den andra sidan genom att hamra på tangenterna som för att öppna ett lås. Hon ville ta sig förbi den förbjudna spärren med ordens hjälp. Skriva för att få tillbaka pappa (s. 33).

 

Mamman låter alltså skrivandet och fantasin bli ett sätt att omsluta sig med den avlidne makens närvaro. Flickan har en annan strategi för att hantera sorgen. Hon fäster sig vid verkliga föremål som tillhört pappan; hon sparar på hans rakhyvel där några skäggstrån finns kvar, hon lyssnar på hans musik och försöker härma hans handstil.

 

Med tiden förstår flickan att det är just skrivandet som får mamman att överleva förlusten av maken, och hennes egen respekt för orden växer. Man kan se romanen som en hyllning till skrivandet - i slutändan är det fantasin och orden som förenar mor och dotter.

 

 

Titel: Flickan som slutade tala

Författare: Yasmine Ghata

Översättare: Ragna Essén

Utgivningsår: 2012

Förlag: Elisabeth Grate Bokförlag

Antal sidor: 82