torsdag 29 maj 2014

Fyrarnas lockelse

Som jag berättade här, var jag och en kompis på en liten tur i Ystadstrakten förra helgen. En anledning till att resan blev just till dessa trakter, var att vi ville besöka två fyrar: Sandhammarens fyr och Ystad fyr.
 
Det är något alldeles särskilt med fyrar, tycker jag. Man kan lätt föreställa sig hur de sveper med sitt ljus över havet för att leda fartygen rätt. Att vara fyrvaktare och bo ute vid fyren, måste ju också ha varit en väldigt speciell tillvaro.
 
Sandhammarens fyr togs i bruk första gången 1862. Eftersom marken på platsen består av mjuk sand fungerade det inte med ett sedvanligt fyrtorn i sten. Därför konstruerade man istället ett slags pål- och gallerverk som var betydligt lättare. Efterhand automatiserades fyren, och den sista fyrvaktaren lämnade Sandhammaren 1979. Numera fjärrstyrs fyren.
 
 
 
Den andra fyren vi besökte står i Ystad hamn. Den är betydligt mindre, och känns numera så inklämd att man knappt lägger märke till den. Den byggdes 1865 och användes fram till och med 1975.
 
 


 
Också i skönlitteraturen finns ofta ett gåtfullt skimmer kring just fyrarna. En av mina absoluta favoritböcker är To the Lighthouse (1927) av Virginia Woolf. Vi kastas rakt in i handlingen, när boken inleds med en konversation mellan Mrs. Ramsay och hennes son James, som vill åka på en utflykt till just en fyr som de ser från sitt sommarhus:
 
"Yes, of course, if it's fine to-morrow," said Mrs. Ramsay.
"But you´ll have to be up with the lark," she added.
     To her son these words conveyed an extraordinary joy, as if it were settled that the expedition were bound to take place, and the wonder to which he had looked forward, for years and years it seemed, was, after a night's darkness and a day's sail, within touch.
 
Det ska dock dröja tio år innan båtutflykten till fyren verkligen blir av, och då är förhållandena helt andra, både inom familjen och i världen omkring dem.
 
En annan bok som jag tycker mycket om är Lighthousekeeping (2006) av Jeanette Winterson. Boken handlar om Silver, en föräldralös flicka som tas om hand av den gamle blinde fyrvaktaren Pew. Hans berättelser om Babel Dark, en präst som levde på 1800-talet, lär Silver något om sitt eget liv och öde.
 
Till sist, några ord om en bok med anknytning till fyrar, som jag inte läst ännu, men är riktigt nyfiken på: Fyren mellan haven (2014) av M.L. Stedman:
 
 
 
Såhär beskrivs boken på adlibris:
 
"Efter fyra uppslitande år vid första världskrigets västfront återvänder Tom Sherbourne till Australien och tar anställning som fyrvaktare på Janus Rock, en ensligt belägen ö nästan en halv dagsresa från kusten. Omgiven av havets tomma vidder och med sin unga hustru Isabel som enda sällskap, hoppas Tom finna ro för sin sargade själ.

En aprilmorgon några år senare spolas en båt upp på stranden och i den vinddrivna farkosten finner fyrvaktarparet en död man och ett levande spädbarn. Tom vill först låta underrätta myndigheterna, men Isabel, som genomlidit tre missfall, ser barnet som svaret på alla hennes böner, som en gåva direkt från Gud. Mot bättre vetande beslutar de sig för att behålla den lilla flickan och låta världen tro att hon är deras dotter. Det är först två år senare, när de återvänder till fastlandet, som paret inser att den händelse som gett deras tillvaro en mening samtidigt slagit en annan människas liv i spillror."
 
Det låter onekligen som en intressant bok!
 
Har du fler tips på böcker som på något sätt handlar om fyrar?
 


 


onsdag 28 maj 2014

Stjärnans ögonblick av Clarice Lispector

I min bokcirkel försöker vi som en uppvärmning inför Bokmässan hitta böcker från Brasilien. Den första vi gav oss på var Stjärnans ögonblick av Clarice Lispector:


Stjärnans ögonblick är mycket speciell till sin form - som läsare får man ta del både av författaren Rodrigo S.M. och hans skapande av en berättelse, samtidigt som man får följa kvinnan i själva den berättelse som författaren skriver ihop. Boken existerar alltså på två plan samtidigt, och det gör den både intressant  och på något vis svindlande.
 
Rodrigo S.M. får i Rio de Janeiro syn på en fattig flicka från Nordeste, och ur hennes ansiktsuttryck där han kan ana en känsla av undergång, börjar han spinna ihop den tråd som ska bli hennes liv. Boken är full av metalitterär tematik, och vi får läsa om Rodrigos vedermödor i skrivprocessen och den osäkerhet över hur han ska låta berättelsen utvecklas, som ibland drabbar honom. Han uppger många anledningar till varför han överhuvudtaget skriver, till exempel:
 
"Först och främst därför att jag har uppfattat språkets anda - och så är det ibland att formen gör innehållet. Jag skriver med andra ord inte på grund av nordesteflickan utan på grund av "force majeure", eller som man säger i formella anhållanden, på grund av "tvingande skäl".
 
I ett annat stycke förklarar han:
 
"Det är tur att det jag kommer att skriva på något sätt redan är skrivet i mig. Det enda jag behöver göra är att skriva av mig själv lika viktlöst som om jag vore en vit fjäril."
 
Men ibland låter han också andra skäl komma upp till ytan:
 
"Jag skriver därför att jag inte har något bättre för mig här i världen; jag har blivit över och det finns ingen plats för mig på människornas jord. Jag skriver därför att jag är en förtvivlad man och därför att jag är trött, jag står inte längre ut med att slentrianmässigt vara mig och om det inte vore för skrivandets ständiga nyhet skulle jag symboliskt dö varje dag."
 
Och det han skriver om är alltså bokens verkliga huvudperson, den unga kvinnan Macabéa. Hon blev tidigt föräldralös och kom via en moster (som behandlade henne illa) till Rio. Hon är maskinskriverska, egentligen avskedad, men eftersom chefen tycker synd om henne, får hon vara kvar. Hon delar en lägenhet med några andra unga kvinnor, men hon umgås inte med dem.
 
Macabéa är en av de märkligaste huvudpersoner jag läst om. Hon är så blek och oförarglig att hon skulle vara lätt att överhuvudtaget inte lägga märke till. Hon lever livet timme för timme och tycks inte förvänta sig något av det. Hon lyssnar på Radio UR, unnar sig lite kallt kaffe som alltid ger henne halsbränna, och går någon enstaka gång på bio.
 
När hon så träffar en man, Olímpico de Jesus, verkar det inte spela så stor roll vad Macabéa egentligen tycker om honom. Hon inriktar sig på att i vilket fall som helst vara hans flickvän. Dock är han inte så snäll mot henne. Vid ett tillfälle säger han till henne:
 
"Macabéa, du är ett hårstrå i soppan. Man tappar lusten att äta, förstår du."
 
Och denne löjlige och otrevlige man, tycker till slut att Macabéas arbetskamrat Gloria, är ett bättre parti för honom, och lämnar Macabéa. Inte heller på detta tycks Macabéa reagera speciellt mycket, och det är inte förrän hon besöker spåkvinnan, madam Carlota, som hon inser att också hon har ett öde att leva upp till.
 
Stjärnans ögonblick tar upp teman som fattigdom och drömmen om ett bättre liv, men boken handlar också om språkets makt och om sanningens natur. Faktum är att denna lilla bok tycks innehålla hur många teman som helst. Närmast filosofiska utvikningar blandas med banala konversationer och funderingar. Clarice Lispectors bok är riktigt njutbar läsning, som definitivt ger mersmak.
 
 
 
Titel: Stjärnans ögonblick
Författare: Clarice Lispector
Översättare: Örjan Sjögren
Utgivningsår: 2007
Antal sidor: 123
 
 

måndag 26 maj 2014

Konsten att väcka en före detta samlare ur sin slummer

Idag kom ett paket med böcker på posten. Jag behövde en guidebok till sommarens semester i Cornwall, och när jag ändå var inne och gjorde bokbeställningar utökade jag min order lite. Jag brukar ju skriva här att jag inte har något större behov av att köpa böcker längre och att jag lånar flitigt på biblioteket, och det stämmer ju absolut.
 
Men när jag fick syn på de senaste fyra böckerna från Novellix var det ändå klippt. Jag har ju sett och läst vissa av deras små novellböcker tidigare, och har alltid tyckt att det är en så bra idé att förpacka en god historia i en snyggt och litet format. Ändå har jag aldrig känt behovet av att faktiskt köpa böckerna.
 
Men nu sitter jag alltså här och bläddrar lite i Herr Kadar av Håkan Nesser, Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin, Hägring av Oline Stig och Allt har sin tid av Alva Dahl.
 
 
 
Och de är ju väldigt fina och små och så himla snyggt formgivna! Jag tänker att det ju kanske vore roligt att ha alla Novellix böcker stående i bokhyllan här hemma...
 
Så vem vet? Kanske har Novellix lyckats väcka den slumrande samlaren i mig. När jag var liten var det smurfar och suddgummin, och nu kanske det blir novellböcker?

söndag 25 maj 2014

Ales stenar

Igår var jag och en kompis ute på en liten utflykt i trakterna runt Ystad. Bland annat besökte vi två fyrar (vilket ni ska få läsa om i ett senare inlägg), och så stannade vi till vid vackra Kabusa...





... och byn Kåseberga.





Ovanför Kåseberga, med vidunderlig utsikt över den branta kustlinjen, ligger en av Skånes mest kända turistmål, skeppssättningen Ales stenar:




Skeppssättningen består av 59 stenar och är den största i Sverige. Man är inte helt säker på vad Ales stenar egentligen användes till, men de vanligaste teorierna är att det antingen är en slags gravplats eller en solkalender.
 
Jag kom att tänka på Anders Österlings dikt:
 
"Ales stenar
 
Där kusten stupar mellan hav och himmel
har Ale rest ett jätteskepp av stenar,
skönt på sin plats, när axens ljusa vimmel
med blockens mörka stillhet sig förenar,
en saga lagd i lönn
vid brus av Östersjön,
som ensam vet, vad minnesmärket menar.
 
I sluten ordning dessa gråa hopar
stå vakt från hedenhös; och folket säger
att backen spökar - att den gnyr och ropar
i senhöstmörkret som ett krigiskt läger.
Ty mitt i bondens jord
har Ale gått ombord
på dödens skepp, det sista som han äger.
 
Storvulen handlingskraft behärskar kullen.
Järn mötte brons, när äventyret hände.
Sjökungens skepp, som sitter fast i mullen,
gör här sin långfärd intill tidens ände.
Det har blott en sten till stäv
och moln till segelväv,
men är trots allt de fria skeppens frände.
 
En brigg på väg till Skagerak och Dover
i disigt fjärran glider tyst om knuten
av närmsta sten, och medan platsen sover
har seglaren tillryggalagt minuten.
I detta skådespel
vet ingen, vilken del
som just förflyter eller är förfluten.
 
Kring skepp och gravskepp glittrar böljeskummet
mångtusenårigt och mångtusenmila,
och tiden byter hälsningar med rummet
i seglens rörelse och blockens vila,
och marken strör sin blom
kring stentung ålderdom,
och lärkan slår, och Skånes somrar ila."
 
 
 
 

fredag 23 maj 2014

Bokbloggsjerka - besviken på slutet

Ännu en varm och härlig dag är i antågande. Jag har altandörren på glänt och lyssnar till fågelkvitter och gräsklipparbrummande medan jag funderar på Annikas fråga:

"Har du läst en bok som slutade på ett sådant sätt att du blev rejält besviken?"

Det har jag ju såklart. Ofta tycker jag inte om när sluten blir för tillrättalagda och för sockersöta. Jag vill hellre ha ett slut där inte allt avslöjas och jag själv får fundera vad som händer sen.
Den bok som jag först kommer att tänka på är Harry Potter and the Deathly Hallows av J.K. Rowling:
 

Nu ska ni känna till att jag VERKLIGEN gillar Harry Potter-böckerna, trots att jag egentligen tillhör helt fel ålderskategori. Men det har gått riktigt bra ändå.

Jag har förstås läst böckerna och sett filmerna. Jag har köat utanför Waterstones i London för att få köpa Harry Potter and The Goblet of Fire samma dag som den släpptes. Jag har varit på The Harry Potter Experience utanför London (läs mer om detta här) och på Christ Church College i Oxford där förlagan till The Great Hall finns. Jag spelar till och med gärna Lego Harry Potter-spelen på X-boxen (jag gillar nog det ännu mer än vad sonen gör).

Inget kan alltså få mig att inte gilla böckerna om Harry Potter, men ärligt talat, den epilog som avslutar hela bokserien, är i mitt tycke rejält onödig.
 
Vi har alltså vid det här laget följt med på en lång och vindlande resa genom sju böcker, och nu till slut har Harry Potter besegrat Voldemort. Där kunde boken ha slutat, tycker jag.
 
Men icke. Tyvärr följer nu en epilog med namnet "Nineteen years later" där vi får följa familjerna Potter och Weasley när nästa generation ska åka från Platform 9 och 3/4 mot Hogwarts. Det här blir alldeles för tillrättalagt för min smak. Jag vill inte läsa om att Harry och Ginny nu är gifta och har flera barn (döpta efter Harrys avlidna föräldrar och både Dumbledore och Snape). Jag vill heller inte läsa att Ron och Hermione förstås också är gifta och har barn som ska till Hogwarts. Också Malfoy har en son som nu ska börja skolan, så på sätt och vis känns det som om allt börjar om igen med en ny generation trollkarlar.
 
Naturligtvis är det högst trovärdigt att just detta skulle ske efterhand som åren går i Harry Potters universum, men jag hade föredragit att inte behöva läsa om det. Det känns faktiskt som en helt annan historia, och en som jag hellre bara hade föreställt mig.

onsdag 21 maj 2014

Bokcirklande om Fjärilseffekten


Igår kväll var det dags för en träff med min bokcirkel igen. Det är alltid lika trevligt, och något man verkligen ser fram emot varje gång. Mest för alla bra böcker vi diskuterar, men naturligtvis också för sällskapet och den goda fikan som det alltid bjuds på.
 
Igår pratade vi om Karin Alvtegens Fjärilseffekten. På försättsbladet till boken kan man läsa en definition av vad fjärilseffekten innebär: "En marginell påverkan i systemet kan på sikt få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans." Det är den här grundidén som Alvtegen utgår ifrån när hon skriver om Bodil, Andreas och Viktoria. Vi får växelvis följa deras liv - både i nutid och i tillbakablickar - och det blir oerhört tydligt att de val man gör i livet, kan få konsekvenser som drabbar inte bara en själv, utan också andra människor. Ens barn, men också människor som bara råkar hamna i vägen när en händelse leder till nästa händelse, och så vidare... Om någon inte agerat just så, hade kanske saker och ting inte utvecklat sig på just det där sättet. I boken blir konsekvenserna både av ondo och av godo, och som vanligt är Alvtegen mästerlig på att göra pyskologiska djupdykningar i karaktärernas inre.
 
Alla i bokcirkeln gillade Fjärilseffekten, så jag kan varmt rekommendera er att läsa den.
 
Vi hann också med att prata ganska mycket om våra kommande planer. Vi ska nämligen åka till Bokmässan tillsammans, och detta måste vi ju smida planer inför. Nästa månads bokcirkelbok blev också passande nog en brasilianare, nämligen Colombines kyss av Adriana Lisboa.
 
 

tisdag 20 maj 2014

En norsk tematrio

Den här veckan vill Lyran att vi sätter ihop en tematrio från Norge, och det passar ju bra eftersom det alldeles nyligen var den sjuttonde maj och Norges nationaldag. Uppmaningen lyder:

"Berätta om tre norska/svenska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare. För svenska deltagare gäller att berätta om norska böcker/författare och för norska deltagare gäller då så klart att berätta om svenska favoriter. För er som möjligen inte vet om ni är mest norska eller svenska är valet fritt."





1. Mitt första exempel är boken Naiv. Super. (till svenska 1998) av Erlend Loe. Egentligen skulle jag kunna ta upp även andra böcker av Loe här, till exempel hans senaste på svenska, Inventering (läs min recension här), men eftersom Naiv. Super. var mitt första möte med författaren, väljer jag den.
 
Boken handlar om en ung man som grubblar över det mesta. Han köper en röd boll och en bultbräda som han ägnar stor tid åt. Han reser också till New York för att få perspektiv på tillvaron och hitta något att tro på. Framförallt skriver han långa och mycket roande listor över allt möjligt och omöjligt. Som alltid med Erlend Loe är det rolig, absurt och samtidigt tänkvärt.
 

2. En riktig klassiker vid det här laget är Jostein Gaarders ungdomsroman Sofies värld (norska originalet från 1991). Boken är en sammanflätning av vanlig berättelse och en slags faktabok - den har underrubriken "Roman om filosofins historia".
 
Sofie hämtar posten och hittar ett mystiskt brev med sitt namn på, men utan frimärke och avsändare. Inuti finns en fråga för henne att fundera över: "VEM ÄR DU?" Efterhand kommer fler brev, allt tjockare, och innehållet visar sig vara en grundkurs i filosofins historia. Samtidigt som man lär sig mycket av boken, innehåller den också både mystiska omständigheter och spänning.
 

3. Till sist, Berlinerpopplarna (till svenska 2006, och nu tydligen inte i tryck längre...), skriven av Anne B. Ragde. Boken handlar om tre bröder som efter att inte ha setts på tjugo år, samlas vid sin mors dödsbädd. Tor har bott kvar och skött gården, Margido är den korrekte begravningsentreprenören och Erlend, som fjärmades från familjen när de förstod att han var homosexuell, bor nu i Köpenhamn. Tor har dessutom en vuxen dotter, Torunn, som han har hållit hemlig under alla år.
 
Berlinerpopplarna handlar om familjerelationer och kärlek, och personerna skildras med stor ömhet. För den som gillar boken, kan man dessutom läsa fortsättningen i Eremitkräftorna (till svenska 2007) och Vila på gröna ängar (till svenska 2008).



lördag 17 maj 2014

Yahya Hassan

Plötsligt rasslade det till i reservationskön, och jag fick meddelande om att jag kunde hämta Yahya Hassans Dikter på biblioteket.





Jag har hört många lovord om den här debuten, så jag kunde inte låta bli att kika lite. Jag tänkte bara läsa den första dikten så länge, eller kanske de två första, för jag har redan fullt upp med annat som måste gå före. Med Julie Otsukas Vi kom över havet, som jag verkligen gillar, och med Elin Boardys Mary Jones historia, som jag har börjat tjuvläsa lite i samtidigt. Dessutom måste jag komma igång med Karin Alvtegens Fjärilseffekten till bokcirkeln i nästa vecka.
 
Men det är något med Yahya Hassans dikter som pockar på uppmärksamheten - de tränger sig på och vill före i läskön. Dikterna känns så omedelbara, och så avgrundsdjupa i sin på ytan enkla form.

Här kommer ett smakprov:

"UTANFÖR DÖRREN

JAG SATT I GARDEROBEN MED EN ÄPPELMUNK I HANDEN
OCH LÄRDE MIG KNYTA SKOSNÖREN I STILLHETEN
APELSINER MED NEJLIKOR OCH RÖTT BAND
HÄNGDE FRÅN TAKET SOM GENOMBORRADE VOODOODOCKOR
DET ÄR SÅ JAG MINNS DAGIS
DE ANDRA LÄNGTADE TILL JULTOMTEN SKULLE KOMMA
MEN JAG VAR LIKA RÄDD FÖR HONOM
SOM JAG VAR FÖR MIN PAPPA"

(s. 7)

fredag 16 maj 2014

Stora Bokbytardagen


Idag, den 16 maj, är det den Stora Bokbytardagen. Tyvärr finns det inga registrerade bytesplatser nära mig, så jag får väl helt enkelt göra ett spontanbyte med någon jag möter under dagen (jag borde ju själv ha ordnat ett bokbytarbord någonstans!)
 
Om du vill byta böcker med någon idag, kan du klicka här för att se vart du kan bege dig.
 
Och du, att byta böcker är både roligt, billigt och hållbart!

Bokbloggsjerka - om att köpa böcker man redan läst

I Annikas bokbloggsjerka ställs den här veckan följande fråga:
 
För dig som läser e-böcker: brukar du köpa en fysisk bok av en e-bok som du har gillat?
 
För dig som inte läser e-böcker: kan du ge exempel på en bok som du t.ex. lånat på biblioteket, gillat och sedan köpt ett eget ex. av?
 
Jag läser en del e-böcker, även om jag fortfarande oftast väljer den traditionella boken om jag kan. Men hittills har jag inte hamnat i situationen att jag också känner att jag absolut måste äga ett fysiskt exemplar av en e-bok jag har läst.
 
Faktum är att jag inte heller kan minnas ett enda tillfälle när jag köpt en bok efter att först ha lånat den på biblioteket. Hm... jag har kanske ett mindre bokägarbegär än jag trodde? Eller också ser jag till att direkt köpa det som jag absolut vill ha i mina hyllor.
 
 
Det jag kan komma ihåg, även om det är ganska längesedan nu, är att jag efter att bara ägt slit-och-släng-pocketar av någon bok, sedan uppgraderat mig till att också skaffa de inbundna varianterna. Detta gällde Gabriel García Márquez Hundra år av ensamhet och Carl-Johan Vallgrens Den vidunderliga kärlekens historia.
 
Hur svarar du på Annikas fråga?
 
Och psst...! Om du gillar att svara på frågor om böcker, är du hjärtligt välkommen att klicka in på min bokfråga om barndomens favoritböcker!
 

onsdag 14 maj 2014

Bokfrågan: om barndomsfavoriter

Den här gången får vi i bokfrågan nostalgiskt drömma oss tillbaka till barndomen. Visst minns du en eller flera böcker som du läste om och om igen, och kanske nästan bläddrade sönder? Eller kanske du minns en bok som någon läste högt för dig?
 
Bokfrågan lyder:
 
Vilka var dina favoritböcker när du var barn?
 
Jag hade många olika favoriter och flera av böckerna har jag sedan tagit fram ur gömmorna och överlåtit till min son. De här två stora böckerna om Barbapapa läste jag hur många gånger som helst:
 
 
Jag var också med i Kalle Ankas bokklubb och hade många favoriter där, till exempel Kajsa kokar soppa på en knapp. En bokserie jag tyckte mycket om var den om Pelle Svanslös:
 
 
Den högläsningsbok jag minns allra bäst är Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta, som pappa läste för mig och min bror:
 
 
Svara gärna på min bokfråga! Om du svarar i ett eget inlägg, glöm inte att lämna en länk till ditt  bidrag bland kommentarerna här, så att vi andra hittar till dig.

Blodapelsin av Anna Vogel

 Redan på första anslaget sätter Anna Vogel i sin nya roman Blodapelsin (2014) känslan av åttiotal. Det är Buffalo Soldier och Like A Virgin, stopp-och-väx och luggar stylade med hårgelé. Hon gör det bra, och jag förflyttas i ilfart till min egen tonårstid.
 
Vad som förstärker min känsla är att den skånska småstad som Vogel låter sin roman utspela sig i, också är den stad där jag själv växte upp, under ungefär samma tid. Också jag har stått och frusit utanför Magasinet när jag var för ung för att komma in, men för rädd att gå hem och kanske missa något kul som skulle kunna hända. Också jag har köpt mina skivor på Lasses musik och gått på fester på stranden vid Revhaken. Det blir en alldeles speciell berättelse när jag så tydligt kan placera romanens personer både i tid och rum.
 
Men det är inte bara här romanens storhet vilar. Det hade kunnat handla om ett annat årtionde och en annan småstad - jag hade ändå med stor behållning läst om bokens huvudperson Emma.
 
Emma är en tjej som både vill passa in och samtidigt verkar vara trött på de personer som omger henne. Jag känner igen tonårens osäkerhet, hur Emma står framför spegeln och begrundar sig själv, men ändå åtminstone emellanåt fylls av en gryende känsla av att hon kanske ändå duger:
 
"Det bultar i min mage. Jag får saliv i munnen och måste svälja. Tittar ner i handfatet igen. Gnider med fingret längs en fläck där tvålen har klibbat fast i porslinet. Så tar jag sats. Och tittar upp, kastar in ögonen i spegelbilden.
     Jag undrar om ordet söt passar.
     Nej.
     Kanske snygg.
     Nej, nej.
     Eller vacker.
     Nej, absolut inte!
     Inget av de där orden. Men jag undrar vad jag då kan kalla mig. Om det finns ord som passar.
    Ögonen som sitter brett isär. Fräknarna. Det burriga håret. Jag har något. Det syns i ögonen. Inget ursäktande. Inget litet. Jag. Det är jag."
 
Tonårens vacklande mellan osäkerhet och styrka, mellan vilsenhet och drömmar om framtiden, beskriver Vogel på ett träffande sätt. Emmas vaknande sexualitet får stort utrymme, precis som det naturligtvis i verkligheten måste vara för en tonårstjej, men som man så sällan kan läsa om i litteraturen. Detta uppskattar jag verkligen.
 
Jag hoppas med Emma och känner hennes fascination för Nina, den lite annorlunda tjejen som hon så gärna vill lära känna. När så Nina berättar att hon gillar att rita kläder och Emma avslöjar att hon är bra på att sy, börjar de två träffas och arbeta med kläderna tillsammans. Det är en vänskap som är mycket viktig för Emma. Hon föreställer sig att Nina ska bli hennes biljett till fester och nya vänner, ja, till själva vuxenlivet. Men det är också en vänskap som ska visa sig vara komplicerad.
 
Jag gillar verkligen Blodapelsin, och blir nu sugen på att också läsa Anna Vogels debutroman Den ryska sjalen (2010).
 
 
Titel: Blodapelsin
Författare: Anna Vogel
Utgivningsår: 2014
Förlag: Aglaktuq
Antal sidor: 223

tisdag 13 maj 2014

Bokgeografi Danmark

Den här veckan tar vi oss till Danmark med hjälp av Enligt O:s bokgeografi:
 


1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Danmark eller är skriven av en författare med anknytning dit.

En bok jag läste för några år sedan och verkligen gillade är Hundhuvud (på svenska 2006) av Morten Ramsland. Det är en humoristisk och samtidigt mörk bok om en annorlunda familj: det finns en familjelegend som talar om en nedgrävd skatt, en farmor med norskt ursprung som överlever med hjälp av burkar med frisk luft från Bergen, och en pojke med stora fladdriga öron som upptäcker att han kan höra en röst från förr.
 
En annan bok jag tycker mycket om är Karen Blixens Den afrikanska farmen (på svenska första gången 1955), som handlar om hur författaren själv bosätter sig i Kenya och driver en kaffeplantage. Jag gillar att läsa om en stark kvinna och jag njuter av skildringarna av det afrikanska landskapet.
 
Ett tredje exempel är från Susanne Brøgger, en av de mest välkända danska författarna. Hon har förstås skrivit massor, men jag har egentligen bara läst en enda av hennes böcker,  nämligen prosadikten Tone (till svenska 1982), som finns i en egen liten bok. Tone är en stark och udda kvinna som, med stor konst, lever och dör i Köpenhamn. Tydligen är porträttet baserat på en av Brøggers vänner.



2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Danmark. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Under nittiotalet läste jag många böcker av den danske författaren Peter Hoeg. Den första jag kom över var Fröken Smillas känsla för snö (till svenska 1993). I Köpenhamn bor grönländska Smilla granne med sexårige Esajas. När Esajas faller mot sin död från ett snöigt tak, kan Smilla med sin stora kunskap om snö se på spåren att det nog inte bara var en olycka, och en spännande jakt tar sin början.
 
En annan av Hoegs böcker som jag gillar är Kvinnan och apan (till svenska 1996), en roman med ett annorlunda ämne. Madelene är gift med Burden, en zoolog som importerar apan Erasmus för att använda honom i syfte att bli chef för London Zoo. Men Madelene och Erasmus rymmer tillsammans.
 
En tredje roman av Hoeg, som i mitt tycke kanske också är den bästa, är De kanske lämpade (till svenska 1995). Romanen utspelar sig på Biehls privatskola i Köpenhamn och handlar om de tre barnen Peter, Katatina och August. Rektorn härskar på skolan, och rumsarrest och kroppsaga är vanligt förekommande. De utsatta barnen blir del av ett socialpedagogiskt projekt, men de revolterar mot systemet.
 
 
 
3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Danmark, som du inte läst, men är nyfiken på.
 
Jag är nyfiken på att läsa En av oss sover (2014) av Josefine Klougart. Jag har visserligen hört lite blandade reaktioner på boken, men vill förstås bilda mig en egen uppfattning.
 
En annan bok jag är nyfiken på är poeten Yahya Hassans dikter (2014). Just nu står jag i en lång reservationskö på den på biblioteket.
 
 
 
 
4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Danmark.
 
Precis som Linda skriver, så tänker också jag först och främst på bra teve i samband med dansk kultur. Det finns många danska serier som är sevärda, men min favorit är Den som dräper, som visades på svensk teve hösten 2011. Den handlar om polisen Katrine Ries Jensen som tillsammans med psykologen Thomas Schaeffer jagar en seriemördare.
 
 

söndag 11 maj 2014

Nu kliver jag över mållinjen i KAOS-utmaningen

Många av bokbloggarna är under 2014 med i något som kallas för KAOS-utmaningen. Den går till så att man ska läsa minst tjugo av fyrtio böcker som motsvarar någon av beskrivningarna på listan nedan (varje titel får bara förekomma en gång). Startdatum är 1 januari 2014 och utmaningen håller på till 31 december 2014.
 
Jag tycker det har varit jättekul att försöka passa in det jag läser på beskrivningarna, och hittills har det också varit väldigt lätt. De allra flesta av de böcker jag läst har gått att skriva in någonstans, så utan att jag direkt har behövt anstränga mig, har jag alltså nu uppnått målet med att läsa mina tjugo.
 
Men nu börjar jag ju tänka att jag kanske borde sikta på trettio böcker istället... Eller kanske allihop? Visst borde jag kunna få till alla fyrtio? Jag tror minsann att jag ska göra ett försök.
 
Här nedan följer listan, ifylld med de boktitlar jag har läst hittills:
 
  1.  Läs en bok som har en hbtq-huvudperson. Why Be Happy When You Could Be Normal? av Jeanette Winterson.
  2. Läs en bok med en månad i titeln
  3. Läs en bok som är skriven av en nu avliden författare. The Curious Case of Benjamin Button av F. Scott Fitzgerald
  4. Läs en bok med frukt i titeln. Blodapelsin av Anna Vogel
  5. Läs en bok vars omslag är mestadels grön.
  6. Läs en bok med ett tvillingpar på omslaget.
  7. Läs en fristående bok: En lång vinter av Colm Tóibín
  8. Läs en bok skriven av ett författarpar.
  9. Läs en bok med en fyr på omslaget.
  10. Läs en bok som har över 500 sidor. Night Film av Marisha Pessl (586 sidor)
  11. Läs en bok som kommer på film under 2014 eller 2015.
  12. Läs en bok av en debutförfattare. Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn
  13. Läs en bok först publicerad före år 1900.
  14. Läs en bok skriven/publicerad under pseudonym. Skuggpojken av Lucifer (Carl-Johan Vallgren)
  15. Läs en bok vars omslag är mestadels gul. Stjärnans ögonblick av Clarice Lispector
  16. Läs en bok av en asiatisk författare.
  17. Läs en bok som handlar om att resa.
  18. Läs en bok skriven av en Nobelpristagare.
  19. Läs en bok vars originaltitel är på svenska.
  20. Läs en bok med en av de fyra elementen på omslaget. Flickan som slutade tala av Yasmine Ghata (vatten)
  21. Läs sista boken i en trilogi/serie. Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
  22. Läs en bok med ett eller flera personnamn i titeln. Marina av Carlos Ruiz Zafón
  23. Läs en bok med marint tema på omslaget.
  24. Läs en bok om krig. Life After Life av Kate Atkinson
  25. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag: The Daylight Gate av Jeanette Winterson (förlaget är Hammer)
  26. Läs en bok med fler än två huvudpersoner. Mirakelverkstaden av Valerie Tong Cuong
  27. Läs en novellsamling.
  28. Läs en svensk bok med titel på annat språk.
  29. Läs en bok du blivit tipsad om på en bokblogg.
  30. Läs en lånad bok. Salome av Mara Lee
  31. Läs en bok med ett djur i titeln.
  32. Läs en bok vars författare har bokstaven S i både för- och efternamn.
  33. Läs en bok som inte utspelar sig i stadsmiljö. Glupahungern av Andrea Lundgren
  34. Läs en bok först publicerad år 2000.
  35. Läs en bok med en bok på omslaget. Den röda soffan av Michèle Lesbre
  36. Läs första boken i en trilogi/serie. Jättehemligt av Barbro Lindgren
  37. Läs ett seriealbum: Berättelser från Engelsfors av Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg m.fl.
  38. Läs en bok på annat språk än svenska. The Woman in Black av Susan Hill
  39. Läs en August-vinnare.
  40. Läs en bok med mat på omslaget.
 
 Hur går det för er?

lördag 10 maj 2014

Olof Viktors, Hamlet och Åbergs

I torsdags var det äntligen dags för mig att få njuta av min födelsedagspresent (jag fyller år i början av april). Sambons present till mig var biljetter till en av föreställningarna när Shakespeare's Globe Theatre under 2014 ger sig ut på en världsturné med Hamlet. Deras enda stopp i Sverige var i Ystad, så till denna mysiga stad fick vi styra kosan.
 
Dagen inleddes med ett besök på Olof Viktors, ett café på Österlen som nås via vackra landsvägar, så här års kantade av böljande gula rapsfält. Mannen bakom verksamheten är ingen mindre än Jan Hedh, välkänd konditormästare och författare till flera bakböcker. Se till exempel här vilka titlar adlibris har. Jag kan varmt rekommendera ett besök på Olof Viktors, både för miljön och för bakverkens skull.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Mätta och nöjda gav vi oss så av till Ystad teater och dagens höjdpunkt - Hamlet. Det var verkligen en superbra föreställning med fantastiska skådisar, och jag njöt av att lyssna till engelskan från Shakespeares tid. Det finns gott om kända citat från Hamlet: förstås "To be or not to be, that is the question", och "Get thee to a nunnery" (detta säger Hamlet till Ophelia), eller "There is something rotten in the state of Denmark."
 
 
 
 
Så till sist, innan vi åkte hem, hann vi med ett kort besök på Åbergs trädgård. De har ett enormt utbud av både nytto- och prydnadsväxter. Synd bara att deras café hade hunnit stänga för dagen.
 
 
 

fredag 9 maj 2014

Bokbloggsjerka om ljudböcker

Den här veckan handlar Annikas bokbloggsjerka om ljudböcker. Hon undrar:
 
"Hur ställer du dig till ljudböcker och vilken är den bästa ljudboken som du har ”läst”?"
 
Jag gillar ljudböcker, speciellt när jag kör bil eller går långa promenader. På något vis tycker jag att texten blir väldigt tydlig när den blir uppläst, kanske för att tempot blir lite långsammare än när jag läser själv.
 
 Två av mina favoriter är båda författarinläsningar. Den ena är Jonas Karlssons Det andra målet, en av hans lite skruvade och väldigt underhållande novellsamlingar. Mitt andra tips är Håkan Nessers Maskarna på Carmine Street, en av hans fristående romaner.
 
Båda de här författarna är skickliga på att läsa sina egna berättelser, vilket annars inte alltid är fallet. Efter att ha lyssnat på Nessers inläsning hör jag till och med hans röst och uttal i huvudet, när jag själv läser någon av hans böcker.
 
Har du några bra ljudbokstips?

onsdag 7 maj 2014

Om författare från Mellanöstern

 
Ikväll har jag varit på en berättarafton om författare från Mellanöstern, anordnad av Bibliotekets vänner och Kristianstad stadsbibliotek. Vi fick möta fyra personer som alla berättade lite om sin bakgrund och sedan presenterade en bok och en författare från den kultur de kommer ifrån. En riktigt bra idé, tycker jag.
 
De som berättade var Hany Isleem, ursprungligen från Palestina, Galawesh Hussein och Ronak Melawali, båda ursprungligen från Kurdistan i Irak, och Hekmat Issa, ursprungligen från Palestina:
 
 
Böckerna de tipsade oss om var dessa:
 
Susan Abulhawa, Morgon i Jenin
Hama Dostan, En plats i paradiset
Sherko Bekas, Små speglar (poesi)
och
Naguib Mahfouz, Miramar.
 
 
Jag blev riktigt lässugen!
 

Night Film av Marisha Pessl

I morse läste jag ut Night Film (2013) - med höjd puls och lite småskakig i benen slog jag ihop bokpärmarna. Faktum är att jag fortfarande känner mig som om jag blivit överkörd av något tungt och inte riktigt hämtat mig. För så spännande, så läskig och så ruskigt välskriven är Marisha Pessls senaste roman.
Men låt oss börja från början. För något år sedan läste jag Pessls debutroman Special Topics in Calamity Physics, som 2006 valdes av New York Times Book Review till en av de tio bästa böckerna det året. Också jag blev väldigt förtjust, så när jag såg att Pessl skulle komma ut med en ny roman blev jag väldigt sugen på att läsa den.
Night Film inleds, efter en kort och gåtfull prolog, med ett klipp ur New York Times där det står att Ashley Cordova, 24 år gammal, har hittats död i en övergiven lagerlokal i Chinatown. Detta följs av en serie korta reportage från TIME om hennes kände far, den undflyende och kultförklarade skräckfilmsregissören Stanislas Cordova. Just dessa (fiktiva) urklipp från tidningar, webbsidor och epostkonversationer figurerar med jämna mellanrum i romanen, vilket jag ska återkomma till.
Stanislas Cordova har inte setts offentligt på över trettio år. Hans person omgärdas av mörka och ondskefulla rykten, samtidigt som han hyllas som en gud av skräckfilmsfansen. Scott McGrath, bokens huvudperson, är en journalist som efter ett tidigare försök att ta reda på sanningen om Cordova, förlorade både sin karriär och sitt äktenskap. När nu Cordovas dotter hittas död - man misstänker självmord - dras McGrath åter in i den labyrint av illusioner, onda aningar och kusliga stämningar som utgör den värld där Cordova samtidigt är alltings nav och  en ständigt undflyende gestalt.
Till sin hjälp har McGrath två ungdomar, som till synes helt slumpartat hamnar i hans väg när han börjar nysta i omständigheterna kring Ashleys död. Nora vill bli skådespelerska och arbetar först i garderoben på The Four Seasons innan hon blir en slags assistent till McGrath. Hon förlorade tidigt sina föräldrar och växte istället upp på ett ålderdomshem (!). Efter en av gubbarna där ärvde hon en märklig samling kläder, som hon nu ständigt går klädd i. Just personskildringarna gör Pessl skickligt. Det är verkligen inga tråkiga dussintyper som dyker upp på boksidorna. Också Hopper, som är den andra personen som hjälper McGrath, är speciell. Han är snygg men sliten, och verkar ha en inte helt oklanderlig bakgrund. Han kommer och går lite som han vill, men det råder ingen tvekan om att han vill ta reda på sanningen om Ashley.
Tillsammans ger sig denna trio av på en hisnande jakt efter Cordova. Jakten tar dem till märkliga, ibland farliga platser, och de möter olika personer som bidrar till att pussla ihop gåtan Cordova. Men frågan är om de egentligen kommer närmare sitt mål. Hela tiden verkar det som att omständigheterna förändras, som att spåren som först var så tydliga, efterhand blir till förvirrande irrgångar. Det är verkligen andlöst spännande. Och obehagligt.
Genom hela romanen kan man ana kusliga stämningar. Även om boken är mer av en deckare än en skräckroman, följer ett obehag hela tiden en i hasorna. Detta förstärks naturligtvis av beskrivningarna av Cordovas filmer, som mot slutet inte gavs ut på vanligt sätt, utan nu bara finns att få tag på i några få exemplar på svarta marknaden. De är så skrämmande, så verkliga, att det sägs att man inte förblir samma person efter att ha sett en av dem.
Just denna lek med verkligheten kontra drömmen, fiktionen och skräckfilmen, är genomgående i romanen. De infällda artiklarna och dokumenten i romanen, tycks också leka med denna omständighet. De ser förstås faktamässiga och verkliga ut, vilket förstärker intrycket av sanning. Men samtidigt vet vi ju att hela boken är fiktion.  
Vad händer på riktigt och vad sker bara i personernas huvud? Frågan är om det egentligen spelar någon roll? McGrath inser att den undflyende Cordova, kanske just på grund av att han inte låter sig fångas in, bara blir än mer skrämmande och fascinerande. Precis som med hans filmer:
"Staying so nimbly out of sight, letting us view only the twisted shadows he made on the wall, Cordova still existed primarily in my mind - the most powerful place for any enemy to hide. His very films told you that. The suspected but unseen threat, fueled by the imagination, was punishing and all-powerful. It'd devastate before you even left your room, your bed, before you even opened your eyes and took a breath."
Som ni förstår vid det här laget, tyckte jag mycket om Night Film. Läs den, ni också! Men se till att ha gott om tid, för när man dras djupt in i Cordovas ondskefulla labyrint, varken vill eller kan man ta sig ut förrän berättelsen tar slut. Och kanske inte ens då.
För övrigt kommer boken ut i svensk översättning nu i maj, på Natur & Kultur.
Titel: Night Film
Författare: Marisha Pessl
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 586

tisdag 6 maj 2014

Tematrio - Krigets fasor

I veckans tematrio vill Lyran att vi ska berätta om böcker som handlar om "krig i alla dess vedervärdiga former." Precis som Lyran tycker jag att böcker om krig kan vara ganska jobbiga att ta sig igenom (jag tycker samma om krigsfilmer), men samtidigt är förstås krigsskildringar viktiga och ofta gripande. Även om jag inte direkt letar efter böcker om krig när jag väljer vad jag ska läsa, har jag definitivt stött på flera som jag tycker mycket om.
 
 
1. Den första boken jag vill berätta om är Philippe Claudels Grå själar (franska originalet gavs ut 2003). Den här boken är en kriminalroman som tar sin början 1917, under första världskriget. En tioårig flicka hittas mördad i en liten fransk småstad, bara några kilometer från fronten där människorna dör som flugor i skyttegravarna.
 
2. Nästa bok är Charles Fraziers roman Cold Mountain (1997), där kriget ifråga är det amerikanska inbördeskriget (1861-1865). Boken är en kärlekshistoria: Inman avviker från striderna och beger sig på en svår färd hemåt över bergen, tillbaka till Ada, kvinnan som han älskade innan kriget utbröt.
 
3. Till sist, en roman som innehåller skildringar av andra världskrigets London. Kate Atkinsons Life After Life (2013) utspelar sig under en lång tidsperiod, men en del av boken handlar om hur huvudpersonen Ursula befinner sig mitt under Blitzen. Som frivillig letar hon igenom rasmassorna efter överlevande och döda offer för tyskarnas bombningar.
 
 

söndag 4 maj 2014

Hemma igen...

... efter en härlig helg på västkusten - både Halmstad och Göteborg hann vi besöka. I en så här fin byggnad huserar Halmstads stadsbibliotek:



fredag 2 maj 2014

Bokbloggsjerka - bästa boken i år

I veckans bokbloggsjerka ställer Annika frågan:


Vilken är den bästa bok du har läst hittills i år? 


När jag tittade igenom de böcker jag hittills läst under 2014 fanns det några som stack ut från mängden, så jag fick fundera ett tag. Men om jag nu blir tvungen att bara välja en, så blir det Why Be Happy When You Could Be Normal? av Jeanette Winterson. Det är en bok som har allt: en gripande historia och ett fantastiskt språk. Läs min recension av boken här.
 
 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...