2021 års ALMA-pristagare är...

...den franske författaren Jean-Claude Mourlevat! 

Han skriver både barn- och ungdomsböcker och är översatt till ett tjugotal språk, dock ännu inte till svenska. Men det blir det väl ändring på nu, tänker jag. Tills dess kan man läsa Jefferson som i alla fall finns att köpa på engelska.

Jag ser verkligen fram att läsa Mourlevat, för bland ALMA-prisvinnarna har jag hittat flera nya favoriter, som exempelvis Meg Rosoff, Bart Moeyaert och Jacqueline Woodson. Kanske kan Mourlevat också kvala in i det sällskapet. 

Det här författarna, illustratörerna och organisationerna har hittills vunnit ALMA-priset:

• 2003 – Christine Nöstlinger (Österrike) och Maurice Sendak (USA)
• 2004 – Lygia Bojunga (Brasilien)
• 2005 – Ryōji Arai (Japan) och Philip Pullman (Storbritannien)
• 2006 – Katherine Paterson (USA)
• 2007 – Banco del Libro (Venezuela)
• 2008 – Sonya Hartnett (Australien)
• 2009 – Tamerinstitutet (Palestina)
• 2010 – Kitty Crowther (Belgien)
• 2011 – Shaun Tan (Australien)
• 2012 – Guus Kuijer (Nederländerna)
• 2013 – Marisol ”Isol” Misenta (Argentina)
• 2014 – Barbro Lindgren (Sverige)
• 2015 – Project for the Study of Alternative Education in South Africa (Praesa, Sydafrika)
• 2016 – Meg Rosoff (USA)
• 2017 – Wolf Erlbruch (Tyskland)
• 2018 – Jacqueline Woodson (USA)
• 2019 – Bart Moeyaert (Belgien)
• 2020 – Baek Heena (Korea)
• 2021 – Jean-Claude Mourlevat (Frankrike)

Tisdagstrion: Barnboksfavoriter

Den 2 april infaller Internationella barnboksdagen och den här veckan ska tisdagstrion därför ägnas åt barnboksfavoriter. Det går förstås bra med med böcker från den egna barndomen, men det kan lika gärna vara nyare barnböcker som du upptäckt i vuxen ålder. 

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Pija Lindenbaum är en stor favorit hos mig. Här tipsar jag om samlingsvolymen Gittan, Lill-Zlatan och dom andra, ett bra sätt att få sin dos av gråvargar, älgbrorsor, fårskallar och Åkes mamma som glömmer bort.

2. Gruffalon gillar jag också, en bilderbok på rim om den klipska musen som träffar den förskräckliga gruffalon. Boken är skriven av Julia Donaldson och illustrerad av Axel Scheffler, och för den svenska översättningen står ingen mindre än Lennart Hellsing. 

3. Till sist, fåren Bu och Bä som är tillbaka i alldeles nya Bo och Bä och stackars Bo av Lena och Olof Landström. Den här gången cyklar Bu och Bä, men stackars Bo som har en alldeles ny cykel med handbroms och tre växlar, är sjuk och kan inte följa med ut. Bu och Bä gör sitt bästa för att muntra upp honom. 

Månadens tema: Torka aldrig tårar utan handskar, 3. Döden

Jag tyckte direkt om Jonas Gardells trilogi Torka aldrig tårar utan handskar när den kom ut, men jag läste bara de två första delarna. Förmodligen orkade jag inte ta mig an den sista delen med underrubrik "Döden", eftersom jag förstås visste (det visste vi ju alla) hur illa det skulle sluta. 

Men nu när jag har haft tema "nästa bok i serien" i Månadens tema passade jag på att plocka fram boken, och det ångrar jag verkligen inte.

Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden är en mörk berättelse som för de allra flesta karaktärerna slutar med utdraget lidande och död, men som är otroligt gripande och viktig läsning. 

Boken handlar om Paul, Bengt, Seppo, Lars-Åke, Rasmus och Benjamin, homosexuella män som dras till Stockholm där det kanske finns en möjlighet att leva det liv de vill, och för vissa av dem, att upptäcka det liv de vill leva. De finner en stark gemenskap i varandra och i vissa fall blir kompisarna den enda familj de har kvar, när deras biologiska familjer tar avstånd från dem.

Det är hela tiden dubbelt. De hittar lyckan, friheten och ibland kärleken i sina nya liv, men samtidigt är omvärlden i många fall fördömande i sina uppfattningar. Och sen kommer sjukdomen. Och döden. Just som det började gå åt rätt håll.

Gardell skildrar det så väl, hur sjukdomen kommer och sakta bryter ner personerna som drabbas. Hur de lever i skräck för att de ska bli nästa som blir smittad och hur det i början är hundra procent en dödsdom att vara hiv-positiv. Men han beskriver också rädslan i det omkringliggande samhället, hur många i början kallar sjukdomen för bögpesten och skjuter den ifrån sig som något som drabbar de som "levt fel." Han skildrar samtidigt de läkare och sköterskor som tar hand om de aidssjuka och försöker sitt allra bästa att ge dem en anständig sista tid i livet.

Det är hjärtskärande, fruktansvärt och kärleksfullt på samma gång. En bild som jag inte kan få ut mitt huvud är alla begravningar som de här männen tvingas gå på och alla kistor de bär för varandra:

        "De här åren. De bär varandra.

På riktigt.

Bokstavligt. De hiv-positiva som känner varandra ingår i regel i bärarlaget, på begravningarna.

Seppo och Lars-Åke har båda engagerat sig i Noaks Ark, och då bär man dessutom inte bara vänner, utan också dem som inga vänner har.

Ibland måste man helt enkelt ställa upp.

Också de ensammaste måste ju få bli burna den sista biten."

Jag tycker mycket om den här boken. Det är sorglig och jobbig läsning, men samtidigt känner jag mig stärkt av huvudpersonernas gemenskap, kärleksfullhet och styrka. 

Titel: Torka aldrig tårar utan handskar, 3. Döden

Författare: Jonas Gardell

Utgivningsår: 2013

Förlag: Norstedts

Antal sidor: 292

The Lost Man av Jane Harper

I min bokcirkel har vi just nu tema Australien/Nya Zeeland och den senaste boken vi läst är Jane Harpers The Lost Man.

Boken utspelar sig i Australiens "outback". Det är livsfarligt hett, ägorna är vidsträckta och människorna här behöver verkligen vara av ett tufft släkte för att klara naturens påfrestningar. 

Bokens huvudperson är Nathan Bright, en av tre bröder som växt upp på en stor farm i Queensland. Allting börjar med att Nathan och lillebror Bub hittar mellanbrodern Cameron död, mitt ute vildmarken. Han tycks oförklarligt ha gått iväg från sin bil som hittas fullastad med proviant och allt vad en person här ute behöver för att överleva, och ingen förstår vad som kan ha hänt.

Nathan, Bub och Nathans son Xander återvänder till familjefarmen som Cameron drev, och sörjer tillsammans med de andra familjemedlemmarna: Camerons fru och deras två döttrar, brödernas mor och Harry, en anställd som funnits på gården så länge de kan minnas. Samtidigt som allt praktiskt tas om hand börjar Nathan ana att allt inte står rätt till. Han börjar göra efterforskningar och en mörk historia nystas upp.

Det här är en spännande bok i en spännande miljö. Jag gillar hur skildringen av naturen och väderförhållandena avgör hur personerna lever och agerar, vilket utnyttjas snyggt i bokens handling. Jag blir också riktigt sugen på att läsa Jane Harpers andra böcker, till exempel Hetta. 

Titel: The Lost Man

Författare: Jane Harper

Utgivningsår: 2018

Förlag: Flatiron Books

Antal sidor: 337

Tisdagstrion: I rättvisans tjänst

Förra veckan kunde vi konstatera hur otroligt mycket intressant irländsk litteratur det finns. Hoppas ni fick några bra boktips!

Den här veckan är temat för tisdagstrion "I rättvisans tjänst." Jag tänker på böcker som handlar om advokater, domare och poliser, men säkert kan man tolka temat på andra sätt också. Det borde ju till exempel finnas böcker där någon helt enkelt tar rättvisan i egna händer. Som vanligt tolkar ni temat på ert eget personliga vis.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Först ut i min trio blir Ytspänning av Olivier Norek, en fransk deckare från förra året. Boken handlar om  Noémie Chastain, kommissarie på Parispolisen, som efter en skottskada skickas till den lilla byn Avalone för att förbereda nedläggningen av byns polisstation. Men istället dras hon in i ett gammalt fall som aldrig blev uppklarat.

2. Jag har precis läst finska Max Seecks Den trogne läsaren, en thriller i högt tempo med kommissarie Jessica Niemi som huvudperson. Hon kallas till en brottsplats där en kvinna hittas mördad, sittande vid en bordsända med ett makabert grin i ansiktet. Kvinnans man är författare och efter ett tag står det klart att mordet (och fler mord som ska följa) verkar ha något med hans böcker att göra.

3. Till sist, Domaren av Ian McEwan, en roman där hovrättsdomaren Fiona Maye ska döma i ett fall där en allvarligt sjuk pojke vägrar ta emot blodtransfusioner eftersom han är Jehovas vittne. Samtidigt får läsaren följa Fionas egen historia med ett äktenskap som håller på att haverera. 

Månadens tema: Vitt hav av Roy Jacobsen

Månadens tema i mars har varit "nästa bok i serien" och jag passade på att läsa Vitt hav av Roy Jacobsen. Det här är den andra delen i serien om Ingrid som växer upp på en karg nordnorsk ö (jag tyckte också mycket om den första delen, De osynliga).

I Vitt hav är Ingrid vuxen och tiden är de sista åren av andra världskriget. Hon återvänder till sin barndomsö och börjar ordna till det som går, i väntan på att hennes familj också ska återvända. 

En dag upptäcker hon döda kroppar som flyter i land på ön och hon förstår att något skett ute på det omkringliggande havet, även om hon inte hör något om exakt vad det är som har hänt. Till slut finner hon också en man som fortfarande lever. Han är riktigt illa däran, men hon tar hand om honom och får honom sakta att bli bättre. 

Hon och mannen tyr sig till varandra och inleder ett kärleksförhållande. Hon förstår först inte vilken nationalitet han är, kanske tysk eller rysk, och hon inser att hon måste hålla honom gömd, eftersom kriget fortfarande rasar där ute.

Precis som i De osynliga är det ett hårt liv Ingrid lever. Både för att klara livhanken genom fiske, att plocka dun och ägg från fåglar, och förstås eftersom kriget gör det svårt för alla. Men det som hela tiden lyser igenom är människornas vilja att hjälpa varandra, särskilt Ingrid som har ett stort hjärta. Det är väl också det enda sättet att överleva i en så ogästvänlig tid.

Nu har jag Fartygets ögon, den tredje delen om Ingrid, att se fram emot. 

Titel: Vitt hav

Författare: Roy Jacobsen

Översättare: Staffan Söderblom

Utgivningsår: 2016

Förlag: Norstedts

Antal sidor: 222

Att hitta läslusten

I veckans kulturfråga skriver Linda idag om vilka böcker som får henne att hitta tillbaka till läslusten när det går lite trögt. Jag kan ärligt säga att jag faktiskt aldrig hamnar i lässvackor, men det klart att jag väljer böcker efter humör och omständigheter. 

Linda undrar:

"Vad läser du för att hitta läslusten?"

Om jag vill ha en bok som jag sjunker in i direkt och inte bjuder onödigt motstånd, tycker jag deckare är perfekt. Gärna sådana där personernas privata omständigheter är lika intressanta som brottet som utreds, och gärna i brittisk miljö, bara för att jag trivs så bra där.

Därför tipsar jag idag om Brännaren av M W Craven, en bok med spännande handling kring stenringarna i The Lake District och den omaka duon Washington Poe och Tilly Bradshaw som utreder. Det är en bok som borde ge läslust.

Tisdagstrion: Irland

 Den 17 mars firas Saint Patrick's Day och därför har tisdagstrion den här veckan tema "Irland."

Tolka temat på valfritt sätt, tips om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Sally Rooney är kanske mest känd för sin bok Normal People, som ju också blev så hyllad som teveserie. Men min favorit är hennes Conversations with Friends där studenten Frances och hennes bästa vän Bobbi lär känna den lite äldre fotografen Melissa och hennes man Nick. Tjejerna blir inbjudna till en värld med fina hus, middagar och semestrar i Provence. Det blir också allt mer komplicerat när Frances och Nick dras till varandra. 

2. I den här irländska trion kan jag inte låta bli att ha med James Joyce Ulysses, där vi vandrar i Leopold Blooms fotspår den 16 juni i Dublin år 1904. Visst är det emellanåt krävande läsning, men det är också lekfullt, fascinerande och annorlunda. Här kan du läsa den inläggsserie jag skrev när jag läste boken.

3. Till sist, Nora Webster av Colm Tóibín, en roman som handlar om änkan Nora som kämpar för att hitta fotfästet och kanske ett nytt liv, samtidigt som hon måste ta hand om sina barn på egen hand. Också den, en riktigt bra bok. 

Så börjar boken #3

Jag funderar ofta över hur böcker inleds. Det kan förstås vara på helt olika sätt - mitt i en dramatisk händelse eller med detaljer som sätter tonen för en persons karaktär eller en viss stämning eller miljö. Om inledningen är riktigt bra är mitt intresse för att läsa vidare väckt redan efter bokens första stycke.

Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga är ett klassiskt (och mycket välkänt) exempel på en bok som börjar in medias res, alltså mitt i handlingen. Redan inledningsmeningen uttrycker vem det handlar om och att de som är samlade har fått vänta länge. Orsaken får vi veta några rader längre ner:

"Äntligen stod prästen i predikstolen. 

Församlingens huvuden lyftes. Så, där var han ändå! Det skulle inte bli mässfall denna söndagen såsom den förra och många söndagar förut.

Prästen var ung, hög, smärt och strålande vacker. Om man hade välvt en hjälm över hans huvud och hängt svärd och brynja på honom, skulle man ha kunnat hugga honom i marmor och uppkalla bilden efter den skönaste av atenare.

Prästen hade en skalds djupa ögon och en fältherres fasta, runda haka, allt hos honom var skönt, fint, uttrycksfullt, genomglödgat av snille och andligt liv.

Folket i kyrkan kände sig underligt kuvat vid att se honom sådan. Det var mera vant vid att han kom raglande ut från krogen i sällskap med glada kamrater, sådana som Beerencreutz, översten med de tjocka, vita mustascherna, och den starke kapten Kristian Bergh."

Gösta Berlings saga är en av mina favoritböcker, och inte bara på grund av inledningen. Läs den, om du inte redan gjort det, eller läs om den. Det tål den garanterat.

The Actual av Saul Bellow

Genom The Actual av Saul Bellow har jag bekantat mig med ännu en Nobelpristagare från listan över alla vinnarna genom åren. Den kanadensisk-amerikanske författaren tilldelades priset 1976 och The Actual är ett av hans sista verk, från 1997.

Boken utspelar sig i Chicago och handlar om Harry Trellman, en man som känner att han inte riktigt hör hemma i något sammanhang alls. Samtidigt är han en ovanligt god observatör av andra människor och händelser, något som multimiljonären Sigmund Adletsky lägger märker till. Han tar Harry till sin rådgivare och inser så småningom att Harry aldrig kommit över sin ungdomskärlek, Amy Wustrin. Adletsky hyr in Amy som sin inredare och ser till att hennes och Harrys vägar korsas igen.

The Actual är alltså en berättelse om den första kärleken, men det är inte en särskilt romantisk bok. Åren har gått och varken Harry och Amy har direkt gått runt och väntat på den rätte. Inte förrän Harry gör sällskap med Amy på kyrkogården där hennes exmakes grav ska flyttas, kommer han sig för att förklara sina känslor för henne.

Jag gillar verkligen The Actual och kan tänka mig att läsa mer av Saul Bellow. Det finns många titlar att välja på. 

Titel: The Actual

Författare: Saul Bellow

Utgivningsår: 1997 (men min utgåva är från 2008)

Förlag: Penguin Classics

Antal sidor: 128

Tisdagstrion: Musik i böckernas värld

Idag är temat för veckans tisdagstrio "Musik i böckernas värld." Det kan vara både något i bokens handling eller i bokens titel (eller något helt annat) som gör att du tycker den passar i trion - som vanligt tolkar du temat på ditt eget personliga vis.

Tipsa alltså om tre böcker på temat och lämna en länk, så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. En ballad är ju en musikalisk term, antingen som i en medeltida dansvisa med omkväde eller som i en smäktande kärleksballad. Romanen Izas ballad av ungerska Magda Szabo handlar inte precis om musik, men eftersom ordet ballad finns med i titeln fick den en plats i min trio. En fängslande bok om en kvinna som försöker ta hand om sin åldrande mor.

2. Kjell Westö har tydligen nästan alltid med musik eller musiker på något sätt i sina böcker. Ett tydligt exempel hade varit hans senaste roman Tritonus som handlar om en dirigent, men eftersom jag ännu inte läst den, väljer jag istället Hägring 38. I den här romanen spelar en bror till en av huvudpersonerna i ett jazzband. En riktigt bra bok som gjorde att Westö blev en av mina nyfunna favoritförfattare.

3. Till sist, Alvernas liv av Muriel Barbery, där den ena av de två flickorna som är bokens huvudpersoner, är ett musikaliskt underbarn. I en angränsande dimension till människovärlden finns ett rike befolkat av alver och härifrån kommer ett mörkt hot som flickorna Clara och Maria tillsammans måste kämpa mot. 

Påfyllt med teman i Tisdagstrion

Nu har jag fyllt på med ytterligare några veckors teman till Tisdagstrion. Det blir såväl klassiker som namnsdagar och böcker med ädla metaller.

Roligt om ni vill hänga med och tipsa om böcker även i fortsättningen!

Kaffepaus à la Lise

Saguenay av kanadensiska Lise Tremblay är en liten bok som går fort att läsa, men som har ett rikt och tänkvärt innehåll.

Boken handlar om två bröder: Simon, som hela tiden söker sig bort från hemtrakten och nu befinner sig på ett hotell i San Diego, och Robert, som stannat kvar i Quebec. De håller kontakten genom brev och Robert skickar också lådor med böcker som Simon läser. Boken är snyggt komponerad i och med att Simon från sin kringflackande tillvaro alltmer tänker på hemtrakten och Robert som blivit kvar börjar längta bort. Saguenay är namnet på floden som de båda är bundna till genom sin barndoms landskap.

Det här är en riktigt läsvärd bok, som passar fint till kaffepausen.

Jag passar också på att pricka av Kanada i Jorden runt på 100 böcker.

Titel: Saugenay

Författare: Lise Trembley

Översättare: Elin Svahn

Utgivningsår: 2019

Förlag: Ramus

Antal sidor: 127

Tisdagstrion: Djur & natur

Den 3 mars firas Världsdagen för natur- och djurliv och därför tänkte jag det kunde passa med temat "Djur & natur" i veckans tisdagstrio.

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

1. Korparna av Tomas Bannerhed handlar om pojke som inte vill ta över det tynande lantbruket efter sin far. Pappan kämpar på med åkrarna, men pojken drar sig undan och söker tröst hos fåglarna i skogen. Boken tilldelades Augustpriset 2011.

2. The Trouble with Goats and Sheep av Joanna Cannon handlar inte direkt om djur och natur, men har ju två djur i titeln i alla fall. Mrs. Creasy har försvunnit och de tioåriga flickorna Grace och Tilly försöker hitta henne och förstå vad som hänt. 

3. Till sist, Den sista migrationen av Charlotte McConaghy, som handlar om Franny Stone som älskar havet och fåglarna. Klimatförändringarna gör att allt fler arter får svårt att överleva och Franny bestämmer sig för att följa den sista flocken silvertärnor från Grönland till Antarktis. Hon tar sig ombord på fiskebåten Saghani och samtidigt som båten tar sig fram över det farofyllda havet, nystas mörka hemligheter ur Frannys förflutna upp. 

Månadens tema är nästa bok i serien

I Månadens tema i mars ska jag fokusera på "nästa bok i serien." 

Visst har vi alla bokserier som vi påbörjat och gillar, men av någon anledning blir ändå nästa bok i serien liggande oläst. Jag har plockat fram några som jag verkligen borde ta tag i. 

Jag har läst de två första delarna i Jonas Gardells Torka aldrig tårar-trilogi, men den sista boken Döden har jag kvar. Jag tror faktiskt jag tyckte det blev för jobbigt att läsa på grund av det tunga ämnet, men visst borde jag läsa klart.

En annan riktigt bra trilogi är Rachel Cusks Outline, Transit och Kudos. Där har jag den sista boken kvar att se fram emot. Hilary Mantels Wolf Hall är en annan bok jag verkligen tyckte mycket om, och den andra delen Bring Up the Bodies ligger i min att-läsa-hög.

Berättelsen om Ingrid som växer upp på en isolerad nordnorsk ö i Roy Jacobsens roman De osynliga fortsätter i Vitt hav. Nu är det 1944 och Ingrid återvänder till ön i tron att hon är helt ensam där. Jag vill verkligen läsa vidare.

Till sist, Elena Ferrantes Neapelkvartett, där jag hittills bara läst de två första böckerna om Lila och Elena. Del tre heter Den som stannar, den som går och vi är framme på 1970-talet. Jag ser fram emot att läsa.

Det finns tydligen många serier jag inte läst klart, och då har jag inte ens tagit fram de deckarserier där jag bara läst någon av böckerna i början. Mars kan nog ge många bra läsupplevelser.