Faktum är att jag länge varit osäker på om jag redan läst den här romanen (hur man nu kan vara osäker på en sån sak...). Men det är kanske för att den också blev en teveserie och för att jag har läst Wintersons Why Be Happy When You Could Be Normal som ännu mer självbiografiskt än debutromanen beskriver Wintersons uppväxt. Nu blev det i alla fall av att jag läste Oranges Are Not the Only Fruit och jag insåg snabbt att det verkligen var första gången jag läste boken och att jag från första ordet tyckte väldigt mycket om den.
Romanen handlar om flickan Jeanette som adopteras till ett religiöst hem i norra England. Det är mamman som styr det mesta i det wintersonska hemmet och hon uppfostrar Jeanette med fast hand för att hon ska viga sitt liv åt gud och bli missionär. Jeanette är mycket engagerad i kyrkan - hon predikar redan som ung och är en självklar del av församlingens gemenskap. Men när hon som tonåring får känslor för en annan tjej blir uppvaknandet brutalt. Församlingen, med mamman i spetsen, anser att Jeanette är besatt av djävulen och försöker på olika sätt driva ut ondskan ur henne. En sån som hon har ingen plats i deras kyrka.
Romanens huvudtema är kärlek, både i form av kärleken till en gud och den mellan människorna, ibland som begär, ibland som en känsla av stark samhörighet. Boken handlar också om det passionerade uppvaknandet hos en ung kvinna och hennes slingrande väg ut i livet.
Trots att mamman ligger bakom det mesta som blir svårt i Jeanettes liv, är det ändå ett mänskligt porträtt av mamman vi får läsa. Hon lyssnar på sina radiorapporter om missionärernas framgångar och spelar med stor inlevelse psalmer på pianot, ibland för att överrösta grannarna som ägnar sig åt ogudaktigheter på andra sidan väggen. Hur det än är med hennes grymhet, känner jag till slut mest ett slags milt överseende med hennes underligheter. Det är definitivt Jeanette som drar det längsta strået trots att hon tvingas lämna tryggheten bakom sig.
Insprängt i romanen finns passager med berättelser från myter och legender, till exempel om riddar Percival som känner sig tvingad att lämna hovet kring kung Arthur och om en flicka som blir uppfostrad av en mäktig trollkarl, men sedan revolterar mot honom. Det är lätt att läsa in Jeanettes egen historia - hur hon inte kan leva kvar i sin barndomsvärld om hon fullt ut vill kunna vara den person hon verkligen är.
Ofta finns ett slags humoristisk och ironisk underton i boken, trots att det förstås är en allvarlig historia. Jag njuter av Wintersons helt briljanta sätt att formulera sig och ser verkligen fram emot att läsa de andra två romanerna av henne som finns med i min 3 x 3: Sexing the Cherry och 12 Days of Christmas.
Titel: Oranges Are Not the Only Fruit
Författare: Jeanette Winterson
Utgivningsår: 2014 (ursprungligen 1985)
Förlag: Vintage
Antal sidor: 224
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar