Tematrio - Naturen

Veckans tematrio hos Lyran har naturen som gemensam nämnare. Uppgiften lyder:



Berätta om tre böcker där naturen (hav, skog, öppna landskap, slätter, öken, djungel osv) ges plats!

Precis bakom vår tomt börjar skogen. Jag tycker om att kunna promenera där och ta in alla ljud och dofter, vare sig det är höst och svamptider, eller som nu när fåglarna kvittrar som galna av att det äntligen är vår. Också i böcker gillar jag att läsa om skogen. Den kan ju ha så många olika roller: skogen som frihet, skogen som något vilt och farligt eller skogen som något trolskt och mystiskt, för att bara nämna något. Därför blir det skog för hela slanten i min tematrio!

 

1. Den första boken jag vill nämna är Augustprisvinnaren från 2011, Korparna av Tomas Bannerhed. Pojken i romanen ser hur hans far kämpar för att kunna överleva som bonde. Samtidigt finns det en förväntan att pojken en dag ska ta över gården, en uppgift som han verkligen inte vill ta sig an. För att stå ut med sin vardag söker pojken sig ut i skogen, till fåglarna:

 

"Jag klev ner från stenmuren och stoppade asplövet i bakfickan. In i skogen i alla fall - till det som är mitt. Se om sångtrasten kan ha kläckt, leta upp hustruduvan som poar i det oändliga, ta reda på var stackmyrorna svärmar en dag som den här." (s.9)

 

2. Nästa bok är Rövarna i Skuleskogen (1988), skriven av Kerstin Ekman. Romanen handlar om Skord, en trolliknande varelse som i långa tider lever bland människor, men som alltid återvänder till Skuleskogen. I Ekmans bok finns både troll och jättar, men den handlar också om människorna som bor i byarna i närheten av skogen, och om rövarbandet i romanens titel. Säreget och alldeles fantastiskt från en av Sveriges skickligaste författare.

 

3. Till sist, några ord om Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter (1981) och hennes älskade Mattisskog. Här yr hon runt och lär känna alla skogens varelser: djuren förstås, men också rumpnissar, grådvärgar och vildvittror. Här skaffar hon tillsammans med Birk ett sommarhem i Björngrottan, högt ovanför älven:

 

"De satt kvar vid sin eld, medan solen steg, under dem brusade älven, och runt omkring hade skogen vaknat. Trädkronorna rörde sig stillsamt i morgonvinden, gökarna gol, en hackspett hamrade på en tallstam någonstans i närheten, och på andra sidan älven kom en älgfamilj fram vid skogsbrynet. Och de satt där båda och kände det som om de rådde om alltsammans, älv och skog och allt levande liv som där finns." (s. 147)