Den här gången handlar boken om Tommy T, en avdankad kriminalreporter som hamnar mitt i en historia han inte kan låta bli att börja luska i. Referenser till en mystisk X dyker upp. Troligen är han en mäktig gängledare och ryktet går att han får folk att begå självmord bara genom att tala med dem. När ett stort parti kokain når Stockholm verkar allt peka mot denne X.
X : den sista platsen har en helt annat stil än Ajvide Lindqvists tidigare romaner. Boken är närmast en hårdkokt thriller, med tröstlösa förortsmiljöer, våld och tortyr. Stilen passar till historien författaren vill skildra - det är mörkt, grymt och förstås, spännande. Författaren har också uppfunnit ett slags eget slang, där vi hittar ord som "brorsa" (knarkkung), "näsa" (en som snortar kokain) och "putta" (att langa).
Som vanligt står Ajvide Lindqvist på de svagas sida. Han skildrar de utsatta, de som samhället glömt. En annan framträdande person i boken är Tommys systerson Linus, en kille från den fiktiva Stockholmsförorten Gårdsstugan där en stor del av handlingen utspelar sig. Han går från att vara en strulig tonåring till att bli en "brorsa." Vi får också läsa om Tommy T:s flickvän Anita, som hela sitt liv försörjt sig som prostituerad. Till och med Tommy T:s hund, en mops kallad Hagge, är något bedagad med sin benprotes. Till detta persongalleri, som jag skulle älskat i vilket fall som helst, läggs skräcken och det närmast utomvärldsliga som ger boken sin extra dimension.
Naturligtvis har jag höga förväntningar på att få läsa om hur den här historien hänger ihop med de tidigare böckerna i trilogin. Det oändliga gröna fältet utan någon sol på himmeln, Peter Himmelstrands musik som ett ständigt ackompanjemang, och de mystiska upplevelserna i Brunkebergstunneln. Och jag tycker verkligen att Ajvide Lindqvist levererar.
Titel: X : den sista platsen
Författare: John Ajvide Lindqvist
Utgivningsår: 2017
Förlag: Ordfront
Antal sidor: 441
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar